Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
AUTOMOBIL- OCH MOTORTEKNIK
HÄFTE 10
REDAKTÖR: NILS GUSTAFSSON
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
19 OKT. 1940
INNEHÅLL: Några utblickar över motorbränsleområdet, av civilingenjör Hilding Håkanson. —Notiser.
Några utblickar över motorbränsleområdet.
Av civilingenjör HILDING HÅKANSON.
(Forts. fr. sid. 76.)
Bergoljans krackning.
Vid krackningen, som till sin natur är en termisk
spaltning av jämförelsevis stora molekyler, utsättes
oljan för en temperatur av 400—500°C. Går man
över 500°C erhålles enbart gasformiga produkter
enligt den av t. e. Pintsch praktiserade
oljegasfram-ställningsmetoden.
Krackningens förlopp och arten av de produkter
som därvid erhållas är en funktion av framför allt
faktorerna temperatur, tryck och ev. närvarande
katalysatorer. Paraffinkolväten sönderfalla i en del
lägre homologer av paraffinserien och en del
olefin-kolväten. Dessa senare kolväten av omättad natur
ha benägenhet att bilda polyinerisationsprodukter
genom att flera av de omättade brottstyckena av
den ursprungliga produkten sluta sig samman till
nya ändå större molekyler. Det är därför
krackningen icke ger 100 %-igt utbyte i form av
bensinkolväten.
Krackningens alltmer stegrade betydelse vid
bensinframställningen framgår av tabell 6.
Krackningsförfarandet har verksamt bidragit till
att skona oljefyndigheterna. Hela antalet
bensindrivna fordon steg under 25-årsperioden 1913—1937
från 2 mill. till 40,3 mill., dvs. 1 : 20, under det att
bergoljeproduktionen ökades
från 53,47 mill. ton till 247,02
mill. ton, dvs. 1 :5. Mest
uttrycksfullt kommer detta fram
av fig. 7. Man ser därå att om
man icke haft tillgång till
krackningsförfarandet för ökning av
bensinutvinningen ur bergoljan
så skulle under tiden 1916—1935
måst produceras dubbelt så
mycket bergolja som skett för att
kunna tillfredsställa
bensinbehovet under nämnda tidsperiod.
På grund därav skulle våra
aktuella oljetillgångar den 1/1
1936 ha räckt för en 20-dagars
konsumtion i st. f. i verkligheten
beräknade ca 10 år.
Krackbensinerna äro
synnerligen knackningsfasta. Detta
beror på deras kemiska samman-
Tabell 6.
HILL. FAT
/500
noer [-uoo-IZOO-]
{+uoo-
IZOO+}
Ar Totalbensinframställningen i %
Krackbensin Destillatbensin
1920 .......... 12,9 87,1
1925 .......... 26,4 73,6
1930 .......... 38,0 62,0
1935 .......... 48,8 51,2
sättning. Det är klarlagt att aromatiska kolväten äro
mycket knackningsfasta; så ock olefin- och
naftenkolvätena. Krackbensinerna innehålla dessa kolväten
och många gånger i så hög grad, att man finner det
lämpligast att höja icke knackningsfasta
paraffinkolväten genom att inblanda krackbensiner, så att
blandningen får den knackningsfasthet eller ett så högt
oktantal, som erfordras för att de skola kunna
rubriceras som bensin av de högre kvaliteterna.
Det är inte endast de högre bergoljefraktionerna
som numera krackas. Knackningsvilliga lätt- och
tungbensindestillat krackas i avsikt att komma fram
till knackningsfasta produkter. Man uppskattar att
f. n. minst 25 % av all krackbensin är av denna
härstamning.
Ett
Bergoljeprodukternas tryckhydrering.
annat slag kvalitettransformation än
krackningen av toppad bergolja eller
produkter därav är
tryckhydrering av flytande
kolväteföreningar. Längre fram skall hydrering
//öi
1000
900
ßA teoovK-
rroNCH BÖJLJAT
«« c
I nor,
.1 11
1659
86 i
/9/6
IS57
19/i
190/
1692
’92.2.
1907
IS9É
U.S.A.
RYSSLAND
V£HIIUCL»
tUriÅNHH
»£«/£/V
ncx/KO
HOLL.OST-/HP.
COLOM8/A *1
AlStNT/NA
peeu )
öve/S A lAhDCA I 3 I
rn
m
m
ntn
m
nn
rs~i
j
t
r7r-|
röQOLLhiHt
<!e i93i
K
>X
62.6
II.S
Se
34
ii
Fig. 1. Världsoljeförbrukningen,
specificerad på länder.
Fig. 2. Schematisk skiss över
oljefyndigheten i jorden.
21 sept. 1940
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
