Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
I
Fig. 12. Destillationsprodukter vid
hög-och lågtemperaturdestillation.
Fig. 13. Tjär- och gasutbyten
som en funktion av
temperaturen vid torrdestillation.
Fig. 14.
Tjärsammansätt-ning vid torrdestillation vid
olika temperatur.
lian förutsåg skulle bliva så nödvändigt. Så mycket
gott av F:s kritik kom dock fram, att man mera
allmänt började övertänka hithörande problem och
målmedvetet inrikta sig på den egna försörjningen. Det
är en känd sak att de flesta kolkvaliteterna i
Schlesien och i Saar äro sådana, att de icke kunna
förkok-sas vid hög temperatur. Likaledes en stor del av
vissa gas- och gasflamkol i Ruhrdistriktet. Men då
de med fördel kunna lågtemperaturförkoksas, börjar
det mer än 20-åriga experimentarbetet bära frukt i så
måtto, att sedan några år ett flertal anläggningar i de
nämnda tyska områdena äro i drift med gott resultat.
Om man sålunda i Tyskland har gått in för
lågtem-peraturförkoksningen närmast i avsikt att utvidga
sin råvarubas för tillverkning av motorbränsle, har
man i England sedan länge använt samma
förfarande med tanke på att få ett bättre hushållsbränsle än
det råa kolet å ena sidan och högtemperaturkoksen
å andra sidan. Men som sekundär process bedrives
tillvaratagandet av urtjäran och dennas förädlande
med sikte på att utvinna motorbränsle. Härvidlag
ha tyska metoder i hög grad använts.
Från den engelska ståndpunkten sett har
huvudvikten lagts på koksen för vilken avsättning alltid
funnits, om denna presenterats i styckeform. Av kol
som lämna en finkornig koks har detta icke låtit sig
göra med samma lätthet. Det är därför den från
USA härstammande coal-in-oil-processen numera
funnit så stort beaktande i England. Som namnet
säger går förfarandet ut på att av finfördelat kol och
olja (destillationsåterstod, avfallsolja) eller tjära
bereda en pasta, som på särskilt sätt
lågtemperaturbe-handlas. Resultatet blir att man kan erhålla en
styck-koks av icke bakande kol samt ett avsevärt
ökat utbyte av lättoljor i tjäran. Den schematiska
ämnesbalansen å fig. 15 giver bättre än långa
förklaringar besked om metodens tekniska och ekonomiska
problem.
På mitt initiativ lät på sin tid (1922) dr Svedberg
(Höganäs—Billesholms a.-b.) på utländskt
laboratorium undersöka möjligheterna för en svelning av
olika kvaliteter s. k. Höganäskol. Resultatet var
negativt, i det kolets höga halt av syre framkallade en
i relation därtill stor förlust av väte på grund av
vattenbildning, varjämte de bildade
kol-väteföreningarna blevo vätefattiga. Den bildade lågtempe-
raturkoksen blev sandig och sålunda icke användbar
utan vidare mekanisk förädling. Utan att ha något
egentligt underlag för att uppslaget kan tekniskt
genomföras, skulle jag vilja rekommendera att försök
utföras för att utröna om skånska stenkol enligt
coal-in-oil-processen kunna tjänstgöra som råvara för
oljeframställning.
Det allvarligaste skälet mot ett tekniskt
realiserande av nämnda förslag är den relativt ringa kapacitet
gruvbrytningen har vid de skånska stenkolsgruvorna.
Alla ansträngningar till trots under föregående krigs
kolavspärrning kunde kolbrytningen (år 1917) endast
uppdrivas till ca 442 000 ton pr år, varav den största
delen åtgick inom de egna verken.
Om vi sålunda icke i ett nödläge kan förlita oss på
de skånska stenkolen som råvarukälla, så ha vi dock
inom Sveriges gränser både torv och skiffer i så
stora mängder att vi lugnt kunna basera en
långsiktig tillverkning av oljor utgående från dessa
råmaterial.
b) Tryckextraktion av stenkol. Pott och Berche
vid Zeche Mathias Stinnes’ försökslaboratorium ha
visat att man med wkgQas__mgßgs
vissa org.
lösningsmedel under
vissa förhållanden
kan utlösa
avsevärda mängder
kolväteföreningar.
0.1 % aska +
+ kolväten med
W — 8 400 kcal /
/kg.
[-Tetralin-fenol-blandning-]
{+Tetralin-fenol-
blandning+} som
lösningsmedel.
1. G.
Farbenin-dustrie har
utvecklat processen
till fabriksmetod.
80 % totalt
utbyte.
På grund av
tetralin samtidigt
något hydrering.
Efter hydrering
’ » WOkg ♦ SOkgFrischöl
trockene Kohle SOkgUmlauföl
70 hg ms- t I WkgKoks. \SOkgO!
1
I
♦
| 50kg 2ur Å
tlischan/aoe
HSkgMttelol— | likgDickol |
10 kg Teer
Spalt-Anlage
35 kg Leichtö!
___J
5 kg Dicköl
5kgSpal/gas
V__
80kg
Koks
Mg [Tro
i X
à I
7kg/er/usr
Gas-Wascher
2kg Leichtöl _J
Lei ch tö!
|j%|
Treibstoft
ii kg
Gas
Fig. 15.
Coal-in-oil processen
(schema).
82
19 okt. 1940
Mitte/temperatur
Verkokung
HoMemp.
Verkokung
SOO 6DO 700 SOO
Entgasungstemperafur
0
WO SOO 600 700 SOO’C
Entgasungsfemperatur
Teknisk Tidskrift
w
300°C
Entgasungstemperatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
