Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
arbete nedlagts på att med användning av
vetenskapliga termer söka nytt patentskydd åt äldre
uppfinningar.
För de metallografiska arbetena till denna artikel
be vi att få framföra vårt tack till bergsingenjör
E. Bergström.
Jjitteraturhän-visningar:
(1) Phil. Mag. III 27, 442, 1845.
(2) Enl. Weber, Die elektrischen Kohlefadenglühlampen,
Hannover 1908, s. 8.
(3) Annales de Chimie et de Physique VI 9, 433.
(4) Elektrotechn. Zeitschr. 1905, 196 ; jfr Träns. Am. Inst.
El. Eng. 1906, 789.
(5) Efter Merrill, Träns Am. Inst. Electr. Engin. 1909,
1709.
(6) Se även Lax och Pirani, i Geiger och Scheels
Hand-buch der Physik 19, 1928.
(7) Här och 1 det följande avses den internationella
enheten för ljusflöde, svenska elektrotekniska normer 23/1938 ;
tidigare användes även i Sverige en något mindre enhet kallad
hefnerlumen.
(8) Svenskt patent 10914, publ. 1900 ; tyskt patent 138135,
publ. 1902.
(9) Franskt patent 347661, publ. 1905.
(10) Engelskt patent 21513/1906.
(11) W. D. Coolidge, Träns. Am. Inst. of Electr. Engin.
29, 961; engelskt patent 23499/1909, beviljat 1911; jfr även
amerikanska patentet 1082933, beviljat 1913.
(12) Stead, Journ. Iron and Steel Inst. 1898 I, 145.
(13) Debye, Phys. Zeitschr. 18, 483, 1917.
(14) Sauveur, Rev. de Metallurgie 1912, 1086. Stora korn
kunna dock bildas även efter ytterligt stark kallbearbetning,
Dahl och Pawlek, Zeitschr. f. Metallkunde 19S6, 266.
(15) Jeffries, Am. Inst. of Min. and Met. Engin., Bulletin
1918, 575 ; Träns. 60, 588, 1919.
(16) Sharp, Träns. Am. Inst. Electr. Eng. 1906, 815.
(17) Engelskt patent 24179/1906.
(18) Se t. e. am. pat. 1082933, publ. 1913.
(19) Am. patent 274295, publ. 1883.
(20) Träns. Am. Soc. Electr. Engin. 1913, 1913.
(21) Phys. Review II 21, 343, 1923.
(22) Phys. Review SI,, 401, 1912.
(23) Tyskt patent 291994, publ. 1916.
(24) Zeitschr. f. Elektrochemie 1911, 121.
(25) Franskt patent 505103, austral. patent 6637/18 ; jfr
även eng. patent 155851.
(26) Am. patent 1410499, publ. 1922; tyskt patent 382515,
publ. 1923; svenskt 57135, publ. 1924.
(27) Journ. Inst. of Metals 1922 1, 107.
(28) Träns. Faraday Soc. 17, 485, 1921.
(29) H. Wolff, doktorsdissertation, Danzig 1924.
(30) österrikiskt patent 72798, publ. 1916.
(31) Tyskt patent 422437, publ. 1925.
(32) Svenskt patent 65784, publ. 1928.
(33) Eng. pat. 485898, publ. 1938.
Fig. 1. Eirich-blandare av Fig. 3. Skovlarnas väg vid
en-stjärnig typ. ett varvs vridning (2 sköv-
lar, 1 vals).
som håller sin naturliga vattenhalt, besitter en högre
bindeförmåga och därav följer automatiskt bättre
verkningsgrad, lägre kostnader och sänkning av åtgången av
lera genom den effektivare blandningen.
Vid användandet av denna blandningsmaskin
undergår kornstorleksfördelningen hos leran ingen förändring
och vattentillsatsen kan därför noggrant regleras. Man
erhåller icke blott en lerprodukt fri från fasta större
klumpar utan också en ytterst homogen sådan.
Vad beträffar torra massor behövs endast så stor
vattentillsats som är nödvändig för formningens skull. Man
inbesparar de extra torkningskostnaderna som
föranledas av onödigt stora vattentillsatser, uppnår högre
produktion och efter formning glatta, skarpkantiga
slutprodukter. Vid torrpressning av chamotte kan man räkna
med en vattenmängd av 4—6 % och vid sintrade
stengods-plattor 5—8 %. Visserligen lämpar sig varje lera
Vid framställningen av eldfasta massor för
tillverkning av tegel, ugnsinfodringar, deglar och andra
eldfasta material måste först beredningen av den
tillhörande leran jämte inblandningen av magringsmedel, såsom
t. e. chamotte, utföras mycket omsorgsfullt. Det var
tidigare bl. a. mycket viktigt att man torkade leran före
användningen till beredning av massor.
Sedan Eirich-blandaren uppfunnits har denna process
förenklats betydligt, icke blott vid framställning av
cha-mottemassor utan även andra eldfasta massor.
Av bilderna 1—4 framgår biandarens arbetssätt. Då
man har en Eirich-blandare till förfogande består hela
beredningsavdelningen av en chamottekross, en
siktan-ordning och Eirich-blandaren. Torknings- och
mal-ningsanläggning för leran kunna helt uteslutas. Leran,
Fig. 4. Eirich-motströmsblandare med 2 valsar och 2
bland-ningsskovlar.
Blandnings- knådningsmaskinen
Eirich.
Fig. 2. Massapartiklarnas rörelse om sin lodräta axel.
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
