Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
atom per isoprenmolekyl. Man har också funnit, att
man kan skriva ebonits formel (C5H8S)n.
Syntetiska jättemolekyler.
Kemisten kan nu oberoende av naturens
medverkan i sina fabriker framställa en hel del
konstprodukter men han har i alla fall på sätt och vis
naturen att tacka för att han lyckats därmed. Genom
studiet av de i växt- och djurvärlden förekommande
produkterna har han lärt sig en hel del om deras
egenskaper och sammansättning och om hur naturen
själv går tillyäga vid deras uppbyggande. Dessa
kunskaper har han sedan omsatt och bearbetat på
olika sätt och förstått att tillämpa i den tekniska
industriens tjänst, och så har den ena nya, värdefulla
produkten efter den andra sett dagens ljus.
Ett viktigt, syntetiskt material, uppbyggt av
jättemolekyler, är den konstgjorda kautschuken. Vi ha
nyss funnit att naturlig kautschuk består av långa,
trådformiga molekyler, som bildats genom
polymerisation av isopren. För att framställa
konstkautschuk så skulle man således blott behöva koppla
isoprenmolekyler efter varandra. Men att göra detta
i teknisk skala är lättare sagt än gjort. Det är
därför också först helt nyligen, som man lyckats
övervinna alla därmed förknippade svårigheter.
Dessutom utgår man ej från isopren utan från det
närstående kolvätet butadien, som lättare går att
framställa i obegränsade mängder. Butadien framställes
ur acetylen, och konstgjord kautschuk kan
följaktligen framställas enbart av kalk, kol och vatten. Då
dessa råvaror i obegränsad mängd finnas i naturen,
kan kautschuk framställas i hur stora kvantiteter
som helst. En hel del metoder ha utarbetats för att
polymerisera butadien. Särskilt hastigt går
reaktionen, om butadien uppslammas i vatten och behandlas
med metalliskt natrium. Härav har den tyska
konst-kautschuken fått sitt namn: buna — butadien —
na-triumpolymeriserat. Blandar man butadien före
po-lymerisationen med små mängder andra ämnen, kan
man erhålla kautschuksorter med speciella
egenskaper, t. e. buna S, som är mycket värmebeständig och
motståndskraftig mot nötning, och buna N, som ej
angripes av oljor. I Amerika utgår man vid
kautschukframställningen vanligen från klorbutadien i
stället för butadien. Den så erhållna
konstkautschuken försäljes under namnet neopren.
Förutom syntetisk kautschuk kan även en hel del
andra viktiga konstgjorda produkter framställas ur
acetylen. Värdefullast bland alla dessa produkter
äro de s. k. akrylhartserna och vinylhartserna. Även
dessa ämnen bestå av långa, trådformiga
jättemolekyler. I akrylhartserna äro jättemolekylerna
uppbyggda av metakrylsyrans metylester, i vinylhartserna av
vinylklorid.
Av akrylhartset framställas vattenklara till vita
konstmassor. Bl. a. framställes därav ett värdefullt
ersättningsmedel för glas, som i Tyskland går under
namnet "plexiglas"-. Detta organiska glas har många
förnämliga egenskaper. Det är mera genomskinligt
än vanligt glas, specifikt lättare (sp. v. 1,18 mot glas
2,6) och går ej sönder i skarpa splittror. "Glaset"
angripes ej av konc. saltsyra, fluorvätesyra, utspädd
svavelsyra och salpetersyra, det är däremot lösligt i
alkohol och bensol men olösligt i bensin, olika oljor
och fetter. En egenskap hos "glaset", som både är
till nytta och ibland till skada är, att det smälter så
lågt som redan vid 80°. En fördel med denna låga
smältpunkt är, att akrylhartset lätt kan gjutas eller i
halvflytande tillstånd formas på olika sätt.
Akrylhartserna ha fått användning på ett flertal olika sätt.
För demonstrationsändamål gör man hela motorer,
telefonapparater, musikinstrument o. d. av detta
material.
Vinylhartserna gå under många olika tekniska
namn, t. e. mipolam, movilit, vinylit m. m. De kunna
framställas antingen glasklara i olika färger eller
ogenomskinliga porslins- och hornliknande. Genom
särskilda tillsatser kunna de göras mjuka som
kautschuk, och de användas då till framställning av
gummislang, kautschukliknande överdragskläder och
handskar, gummiliknande golvplattor osv.
Vinylhartserna användas dessutom till rörledningar i den
kemiska industrien, till kabelisolation, röntgenfilm.
läderersättning m. m. Inga av dessa konstprodukter
tåla dock en högre temperatur än 70—80° utan att
mjukna.
Förenas acetylen med bensol, erhålles en förening,
som fått namnet styrol. Även denna förening har
visat sig mycket lämplig att polymerisera till långa
trådmolekyler. De härvid erhållna konstprodukterna
kunna i smält tillstånd sprutas in i olika formar, där
de få stelna. På så sätt kunna de mest olikartade
och invecklade föremål framställas till ett relativt
billigt pris. Så framställas av polystyrol blixtlås,
tubförskruvningar, räknemaskindelar, optiska
instrumentdelar, knappar, beslag m. m.
Man kan numera även framställa en hel del
härd-bara konsthartser. Detta beror därpå att deras
trådmolekyler innehålla omättade grupper och
följaktligen antingen kunna reagera med varandra eller,
liksom vid vulkaniseringen av kautschuk, kopplas ihop
med tillhjälp av något annat ämne till ändå större
molekylkomplex. Men man kan även framställa mer
eller mindre härdade produkter genom att vid själva
polymerisationen av trådmolekylen tillsätta något
kemiskt ämne som ingår i denna och kopplar ihop den
med andra sådana. Tillsättes t. e. vid polymerisation
av styrol divinylbensol, CH, — CH • C6H4 • CH =
i= CH,, erhålles följande produkt:
C6H5 C6H5
I I
......— CH—CH2—CH—CH2—CH—CH,—......
C6H4
I
...... —CH—CH2—CH—CH2—CH—CH2—......
i i
c6H5 C0H5
Under det att polystyrol, som endast utgöres av
trådmolekyler, är löslig i bensol, är föreningen med
divinylbensol mer eller mindre olöslig och sväller
endast i lösningsmedlet. Svällningen är till en viss
grad beroende på hur mycket divinylbensol, som
tillsatts. Tvärbindningarna ökas med antalet
divinyl-bensolmolekyler. Av intresse är, att redan en halt
av 0,002 % divinylbensol är tillräcklig för att göra
polystyrolen olöslig. Möjligen äro vi här på spåren
till en av orsakerna, varför små mängder av
främmande ämnen ibland kunna åstadkomma stora
verkningar i den levande organismen. Dennas äggvite-
12 okt. 1940
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
