Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
som skott, stag, spant etc. Vad man önskar är ett
T med tunt liv och tjock fläns. I Amerika har denna
profil skapats genom ituskärning av en s. k. Junior
Beam, som lämnar två mycket bra T vid ituskärning.
Dessa profiler användas mycket i Amerika, och sedan
2 år tillbaka importerar ett svenskt varv sådana
balkar.
5. Svetsarnas arbetskapacitet.
Givet är, att det ekonomiska resultatet av
svetsningen intimt sammanhänger med svetsarnas
arbetsprestationer, och man ser ofta ganska förbluffande
skillnader vid olika verkstäder i detta avseende.
Ibland blir det så, att de sämre svetsarna så att säga
få angiva takten, men å andra sidan finnas
verkstäder, där en sådan kåranda kan skapas, att de
duktigaste svetsarna bliva tongivande, vilket givetvis i
hög grad inverkar på vad som anses vara en skälig
dagsnedsmältning av elektroder. Härvid «är det ju
också av stor vikt, att det finnes svetskunnigt folk i
arbetsledningen, ické blott för planering etc. utan
också. för rättvis ackordsättning och för diskussion av
ackordsatserna.
Det ligger ju också i svetsarnas intresse, att
svetsning blir den billigaste hopfogningsmetoden, då ju
svetsarnas arbetsmöjligheter härigenom ökas.
Enbart ekonomiskt fördelaktiga elektroder, lämplig
planering och uppsättning av svetsningsobjekten är
icke tillräckligt —■ den goda viljan hos svetsarna att
göra ett gott dagsarbete måste också finnas. Även
här betyder arbetsledningens kännedom om
svetsningen mycket.
Inom skeppsbyggeriet bör man vid väl
tillrättalagda svetsarbeten (häftsvetsade i förväg) komma
upp till ett bågtidsförhållande av 0,50—0,60, men
givetvis finnas många arbeten med relativt mycken
tillpassning, relativt korta svetsar etc., där
bågtids-förhållandet avsevärt går ned — ibland under 0,30.
Ett varv liar genom att på svetsaggregaten
inkoppla Ericssons centralografer i detalj kunnat följa
dè olika svetsarna på olika arbeten och därvid fått
ett gott underlag för ackordsbestämningar. Genom
vetskapen om att bågtiden och spilltiden blir
registrerad har också svetsaren manats att göra sitt bästa.
Man torde lugnt kunna säga, att installationen av
detta instrument — naturligtvis i förening med andra
åtgärder — i hög grad bidragit till svetsarbetenas
rationalisering på ifrågavarande varv.
Vid de arbeten, där ett bågtidsförhållande av 0,70
och däröver är möjligt, blir arbetet alltför fysiskt
krävande, och det torde då vara lämpligare att
installera en svetsautomat, då man förutom
automatens fysiska "outtröttlighet" vinner en hel del andra
fördelar.
En liten parentes, som kan synas oviktig men som
lämpligen kan inskjutas här, är, att man
faktiskt-måste tillåta ett något mindre bågtidsförhållande vid
arbete utomhus vintertid, då vid bister väderlek
mo-tionsrast e. d. måste inläggas. I motsats till andra
arbetargrupper får svetsaren knappast någon
kroppsrörelse, han utför arbetet stillasittande eller
stillastående, och hänsyn måste tagas härtill. I viss mån
kunna svetsarna skydda sig själva genom lämplig
klädsel, genom att intaga lämplig arbetsställning
etc.
Fig. 9.
En fråga, som uppkommer i detta sammanhang, är,
om man. bör differentiera svetsarna. Med de
elektroder, som nu finnas i marknaden, kan man på
relativt kort tid lära upp en nybörjare till att fylla
redan häftsvetsade spår och hålkälar i horisontalläge.
Det ligger då nära till hands att använda icke
yrkesarbetare (nedsmältare) för dessa arbeten och
reservera de skickligare arbetarna för montage,
häftsvets-ning och de mer krävande svetsarbetena. En sådan
differentiering finnes mångenstädes i U. S. A. och
även hos oss, men detta system kan endast
upprätthållas, så länge ett tillflöde av nybörjare äger rum,
dvs. så länge svetsningen fortsätter att expandera i
sin nuvarande takt.
I ett föregående kapitel har jag redan talat om
specialisering av vertikal- och underuppsvetsare.
6. Utformningsekonomi.
Detta ämne är outtömligt, i synnerhet som
svetsningen giver konstruktörerna mycket stor frihet vid
lösningen av de olika uppgifterna. Nödvändigt är
givetvis dock, att vederbörande konstruktör väl
känner svetsningens möjligheter och egenart, för att han
skall få fram den tekniskt och ekonomiskt bästa
lösningen. Särskilt stora möjligheter har konstruktören
vid utformningen av krigsfartyg, då de rent
ekonomiska synpunkterna i viss mån få vika för
önskemålet att göra konstruktionen lättare.
Rent principiellt kan man säga, att onödiga svetsar
böra undvikas. Flänsar, eventuellt korrugeringar,
som kunna erhållas genom knäckning, bör man i
allmänhet utföra på detta sätt i stället för att använda
påsvetsning av plattjärn etc., dels för att minska
kostnaderna, dels för att i möjligaste mån minska
krympningarna. Här förutsättes, att lämpliga
knäck-ningsmaskiner finnas.
För att minska på svetsarna har man därför
exempelvis i vissa fall korrugerat skott, vilket gör
att skottstagen bortfalla. Man har vid ett tankfartyg
19 okt. 1940
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
