Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
med gruvhantering, särskild med pumpbyggen för
gruvor. Han hade avslutat ett treårs studium i
matematik och fysik vid Uppsala universitet och var vid
resans början 33 år gammal. Under resan stannade
han sommaren 1695 i London och Oxford hos
matematikern Wallis samt sedan för en till två veckor
vid Cambridge-universitetet, där Newton, då i 53 års
åldern, varit verksam som matematikprofessor, innan
han flyttades till London som myntdirektör. Allt,
vad Polhem under denna resa såg, hörde och läste,
bidrog utan tvivel till hans senare utvecklade
tekniska och vetenskapliga produktivitet i Sverige.
Det var säkert ingen tillfällighet att just Elvius
och Polhem tillsammans med Emanuel Swedenborg,
far och två söner Wallerius samt Uppsala
universitets bibliotekarie Erik Benzelius den yngre år
1710 i Uppsala bildade Sveriges första
naturvetenskapliga diskussionsförening, kallad "Collegium
Cu-riosiorum" (De Vetgirigas Gille).5 En korrespondens
med omfattande tankeutbyte av naturvetenskapligt
slag pågick i flera år bland medlemmarna.
Korrespondensen är delvis bevarad0 och tillåter en
uppfattning om dessa mäns inställning till Newtons mekanik.
Denna för vetenskapernas framtid viktiga institution
skapades just i en tid av svåra politiska motgångar
för Sverige — ett år efter slaget vid Poltava — då
bl. a. även universitetets ekonomiska tillgångar
mycket starkt krympte ihop. Det kan anses som ett
tecken på hur allvarliga strävanden dessa män hade
att bortsett från tidens händelser sätta igång ett
vetenskapligt samarbete.
Samma år, som Collegium stiftades, lånade Polhem
antagligen Newtons Principia av Elvius. År 1712,
efter han hade läst "den intricata boken Newton",
förekommer talrika anmärkningar i Polhems brev
från Stjernsund till Collegiums medlemmar i Uppsala,
som visa hans funderingar över Newtons upptäckter.
Trots att Christofer Polhem på många grundläggande
tekniska områden visade en förbluffande
uppslagsrikedom och vidsynthet, måste det för sanningens
skull fastslås att han på den tiden fullkomligt
felbe-dömde Newtons principiella betydelse. Han påstår
bl. a. att Newton "mera vill visa sin klokhet, än göra
andra kloka af sig" (april 1712), att han (Polhem) ville
på en "simplare och tydeligare metod" förklara
alltsammans. I ett brev till Johan Wallerius (maj 1712)
upprepar Polhem samma åsikt "att han (Newton)
varit något barnslig, att han för sin gloire skull, kan
jag tänka, gör mera väsende och vidlyftigare
demonstrationer om de ting, som på simplare sätt kunde
afgöras". Han medger emellertid att Newton var en "stor
matematicus". Gravitationsläran förklarar Polhem på
annat sätt, baserande den på atmosfärens tryck.
Ungefär samtidigt, när Polhems korrespondens
pågår, befinner sig hans vän och medarbetare Emanuel
Swedenborg på en flerårig utlandsresa, även han med
uppehåll i England. Hans korrespondens med
Uppsalavännerna Benzelius och Elvius år 1711 från
London7 kastar ljus på hans inställning till Newtons nya
5 Jfr närmare: Dunér : "Kungliga Vetenskaps Societetens
i Uppsala Tvåhundraårsminne", Uppsala 1910 och
Annerstedt: "Uppsala Universitets Historia", bd 2, Uppsala 1908.
6 Brev- och protokollsamlingar vid Linköpings Stiftsbi-
bliotek.
~ b. Swedenborg: "Opera De Rebus Naturalibus" 1/208
ff (1907).
lära. Vid hans besök i London, som gällde inköp av
vetenskapliga instrument och böcker, uppsökte han
ledande engelska matematiker och astronomer. Om
Newton skriver han till Benzelius den 30/4 1711:
"Newtonius hafwer lagt en god grund till at regulera
the irregularities of the moon uti sin Physical
Pheno-menon, men hafwer ei utgifwit taflor utan en nudam
theoriam." Samma bekymmer om Newtons allt för
teoretiska framställning uttryckte Elvius i ett brev
från Uppsala till Swedenborg i London den 28/7 1711:
"5. Hwad the lärde Mathematici tycka om principia
motuum Planetarum Newtoni, efter de synas wara
pur abstraction och intet Physicae..." På framställda
frågan svarar Swedenborg: "P. S. Professor Elfius
frågar omdöme af Engelsmennerna om Newtonii
principia, men theruti man må ingen Engelsman
rådfrågas, quia caecutit in suis;8 och wore ett crimen at
draga them in dubium." Ur brevväxlingen framgår
även delvis, på vilket sätt Uppsala universitet
skaffade sig Newtons olika tryckta verk.
Var alltså kring 1710—1715-talet inställningen mot
Newtons teorier i Uppsalas lärda kretsar och hos
Polhem och Swedenborg osäker och tvivlande, så
upptogs dock experiment och försök av olika slag,
som bidrogo att belysa fasta kroppars motstånd i
luft och vatten. Experimentens generella betydelse
kämpade sig just på den tiden fram till allt större
erkännande mot prästerskapets motstånd.9 Till trots
att Swedenborg citerar Newtons Principia i flera
kos-mografiska arbeten hindrade Descartes virvelteori,
som behärskade hans tankegångar, förståelsen för
Newtons lära. Descartes, som tillbringade sina två
sista levnadsår i Stockholm, där han dog 1650, hade
ett djupgående inflytande på sin tids filosofiska och
naturvetenskapliga åsikter. Det gällde särskilt för
Frankrike, Holland och de andra länder, som mottogo
impulser därifrån och till vilka även Sverige kan
räknas. I samband, med föreliggande uppsats
intresserar ur hydrodynamisk synpunkt mest hans teori om
materiens virvelrörelse, som samtidigt omfattar
himmelskropparnas roterande rörelse i rymden och
flytande kroppars centralrörelse i vattnet. Grundvalen
för aerodynamiken främjade han därigenom att han
bröt med medeltidens föreställning om naturens
"horror vacui" och införde begreppet om
atmosfär-trycket.
Christofer Polhems insatser på området verkar
mera obekymrade av teorier och framgår, dels ur
Collegium Curiosiorums protokoll, dels ur uppsatser
i tidskriften "Daedalus Hyperboraeus". April 1711
hade han gjort upp ett program inför "Collegium" för
en naturvetenskaplig expedition till Lappland, som
bl. a. innehöll förslag till att mäta luftens motstånd
och dess tyngd medelst pendlar och styckekulor.
Diskussionen om denna resa innehåller enligt protokoll av
den 8 maj 1711 bl. a. följande anmärkning: "ad No. 3.
Resistantiae aeris observation med en pendelkula, at
thenna observation giörs först her hemma."10 Sex
veckor senare, den 20/6 1711, meddelar ett protokoll:
"Uplästes Hr Directeuren Polhammars Tanckar. 1) om
motu et Resistentia Mediorum. 2) om skått och Båg
Lineer. 3) Continuatio de motu et Resistentia Medior-
s Dvs. "för att han är blind i sina egna angelägenheter".
ö Jfr A. H. Stroh : "The sources of Swedenborgs early
philosophi/ of Nature", Stockholm 1911.
ID Dunér, a. a. st./64.
92
19 okt. 19-40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
