- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1940. Väg- och vattenbyggnadskonst samt husbyggnadsteknik /
27

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK

vårt folk, som erfordras för att vi i erforderlig
utsträckning skola kunna bistå vårt kämpande broderfolk och
föra vårt eget land genom de nuvarande och kommande,
kanske ännu mycket större svårigheter, äro ju även en
stor mängd problem av organisatorisk och teknisk natur,
som skola lösas. Eli icke ringa del av ansvaret kommer
därför att vila på oss ingenjörer. För att vi skola
kunna utföra vår andel av arbetet, är en fast
sammanhållning och intimt samarbete inbördes och med andra
organisationer av nöden. Härvid har vår förening och
vår avdelning förvisso en viktig plats att fylla.

Det är även en hel del viktiga problem, som nu tagits
upp inom föreningen. Jag vill här nämna vårt försök
genom den s. lc. beredskapstjänstkommittén att få alla
ingenjörer på rätt plats utom och inom försvaret i
händelse av ofred. På denna front har ju samarbete bl. a.
sökts med de militära myndigheterna.

Inom den s. k. beredskapskommittén, vilken är ett
forum för granskning och vidare behandling av de
uppslag till åtgärder i samband med krisen, som kunna
framkomma, har även ett intensivt arbete nedlagts.

Jag uttrycker den förhoppningen, att vår förening
och vi väg- och vattenbyggare skola kunna med heder
fullgöra den ansvarsfulla del av arbetet, som kommer
på vår lott och i kanske alltför stor optimism även den
förhoppningen, att detta nya år trots allt skall bliva
ett gott år — ett de goda fredsslutens år.

Med dessa ord hälsar jag Eder alla hjärtligt
välkomna."

Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
ut-sågos major Hugo Henriksson och kapten K. F.
Trägårdh. Till VV:s representant i föreningens
’biblioteksnämnd omvaldes arbetschefen Fredrik Schütz.

Härefter lämnade ordföranden följande meddelanden:
1) Genom egen anmälan har 1 avdelningen inträtt de
nyutexaminerade civilingenjörerna Bengt Peel,
Stockholm, och Ove Andersson, Malmö. 2) Ahlsellska
resestipendiet kan sökas senast den 1 mars kl. 12,00 av
avdelningens medlemmar. Närmare meddelande genom
annons i Teknisk tidskrift. 3) Antalet medlemmar i
avdelningen nalkas tusentalet, i det att W hade 991
medlemmar vid årsskiftet. 4) För uppgörande av förslag
till yttrande från teknologföreningen över 1939 års
luft-skyddsutrednings betänkande med förslag angående
civilbefolkningens förseende med gasmasker samt
inrättande av skyddsrum för luftskyddsändamål har tillsatts
en kommitté, där föreningens styrelse valt överingenjör
G. Chatillon-Winbergh till ordförande och där
avdelningens styrelse till W:s representanter valt major E. Eggert
och civilingenjör E. Forslind. Därjämte ha
avdelningarna A och K-B varit representerade av resp. arkitekt
Moje Bergström och disponent Thorbjörnson. 5) över
19S9 års traktors sakkunnig as betänkande med förslag till
klassificering av vissa för framdragande av släpfordon
eller arbetsredskap ombyggda automobiler m. m. S. O. U.
1939/35 (s. k. epatraktorer eller dragbilar) har
föreningen avgivit yttrande. I den kommitté, som behandlat
frågan, har avdelningen representerats av professor
Wolmar Fellenius.

Ordföranden erinrade om att teknologföreningen är
bland undertecknarna för uppropet om
nationalinsamlingen för Finland och meddelade, att VV liar egen
teckningslista, som var tillgänglig vid sammanträdet.

Ordföranden höll härefter minnestal över de 14
medlemmar, som under år 1939 lämnat kamratkretsen.
Dessa äro följande:

f. d. yrkesinspektör Herman Nylén, född 1844,
ledamot 1865,

överste Fr. Enblom, född 1865, ledamot 1885,
överstelöjtnant Albert Lundberg, född 1868, ledamot
1886,

ingenjör Per Hansson, född 1870,

kapten Carl af Klintberg, född 1873, ledamot 1892,

civilingenjör Gunnar Lettström, född 1875, ledamot
1893,

civilingenjör Emil Hallmén, född 1880, ledamot 1907,
civilingenjör Hans BTÖchner, född 1880, ledamot i
föreningen under 28 år,

civilingenjör Erik Cronström, född 1883,
civilingenjör Titus Westborg, född 1883,
ingenjör Karl Blomgren, född 1886,
kapten Knut Thelning, född 1890,
bergsingenjör Karl Sundberg, född 1891,
civilingenjör Knut Mellqvist, född 1894.
Efter några ord över var och en slutade ordföranden:
"Vi ägna minnet av de bortgångna vår vördnad och
hyllning! Några hava gått bort efter avslutad arbetsdag,
med lång och gagnerik gärning, andra åter hava ryckts
bort, mänskligt att se, alltför tidigt från betydelsefull
verksamhet, där de ännu kunnat göra stora insatser till
allmänt gagn. Vi tacka dem för vad de betytt som
ingenjörer och såsom goda vänner och kamrater. Frid
över deras minne."

Major O. Sundell höll härefter ett med ljusbilder
illustrerat föredrag om: Erfarenheter rörande luftangrepp
mot städer. Föredragshållaren, som är chef för
försvarsstabens luftförsvarsavdelning, behandlade i tur
och ordning luftbombardemang och försvarsåtgärder pä
de tre krigsskådeplatserna Spanien, Polen och Finland
samt en del erfarenheter man erhållit därav.

överingenjör G. Chatillon-Winbergh lämnade en kort
redogörelse för 1939 års luftskyddsutrednings betänkande
1939 20/12 med lagförslag angående inrättande av
luftskyddsrum och civilbefolkningens förseende med
gasmasker samt redogjorde för teknologföreningens
yttrande däröver. Föreningen hade i stort sett icke haft något
att erinra mot förslaget men hade dock bl. a. opponerat
sig emot att såsom synes vara avsett industriföretag med
minst 50 anställda, som hyr lokal för industrirörelsen,
skulle bli skyldiga att inrätta skyddsrum oavsett huru
kort den återstående hyrestiden är. Föreningen hade
ansett, att denna skyldighet skulle åvila
fastighetsägaren.

Civilingenjör Ingvar Strömdahl talade härefter om
skyddsrumsbygge i Stockholm ur organisatorisk
synpunkt. Föredragshållaren belyste särskilt, vilka
konsekvenser det nu föreliggande lagförslaget skulle få för
Stockholms vidkommande. Härvid behandlades endast
s. k. normalskyddsrum — skyddsrum, som skola skydda
mot splitter från bomber, mot den instörtade
byggnaden samt mot gas men däremot icke mot fullträffar.

Efter de 3 föredragen framställde några av de
närvarande frågor. På förfrågan av byråchef K. A.
Fröman angående huru man kunde uppskatta
bombstorleken så exakt som det ofta angives i tidningar och
uttalanden meddelade major Sundell, att det givetvis i
viss mån var vanskligt, men att man med ledning av
upphittade bombstyckens form ofta nog kunde uppskatta
den ungefärliga vikten. På fråga av civilingenjör E.
Nordendahl, huruvida det vore riktigt, att vid
stadsplanering räkna med så stora avstånd mellan
exempelvis industriområden och bostadsbebyggelse som man nu
ofta såg rekommenderas ur luftskyddssynpunkt,
meddelade major ’Sundell, att han ansåg, att
industribebyggelse och andra begärliga mål, om icke annat så i
humanitetens namn, borde skiljas från bostadsbebyggelse
med tillräckligt breda friområden. Civilingenjör N.
Gellerstedt ifrågasatte, om det vore nödvändigt att
fordra, att skyddsrummen skulle vara gastäta. Med
anledning härav meddelade major Sundell, att gas
visserligen ännu icke kommit till användning planmässigt i
något krig, men att alla stormakter äro beredda därpå.

Professor J. Roos af Hjelmsäter frågade, vilka
åtgärder, som skulle vidtagas för att icke fönsterrutorna
i byggnaderna krossas på grund av lufttrycket från
bombexplosioner. Major Sundell framhöll, att detta pro-

27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:24:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1940v/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free