Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 6
TekniskTidskrift
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
HUSBYGGNADSTEKNIK
REDAKTÖR: RICHARD SMEDBERG
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
22 JUNI 1940
INNEHÅLL : HB-balkar, av civilingenjör Hilding Brosenius. — Tidskrifter. — Kartor. — Uppfinningar.
Författningssamling. — Riksdagen.
HB-balkar.
Av civilingeniör HILDING BROSENIUS, Stockholm, LSTF.
HSB har under de senare åren i allt mer ökad grad
i sin verksamhet nyttjat det utomordentliga
byggnadsmaterial, trä, varav Sverige ju åtminstone ännu
har mycket stora tillgångar. Utvecklingen inom detta
område har nödvändiggjort uppförandet av rätt
betydande industriella anläggningar för tillverkning av
hithörande produkter.
Vid planeringen av de fabrikslokaler, som här
ifrågavarande mycket utrymmeskrävande industri
erfordrar, har av kostnadsskäl huvudsakligen använts
träbyggnader med takkonstruktioner av ofta rätt
betydande spännvidder. Takkonstruktionerna ha i
allmänhet utförts såsom träfackverk med användande av
bultar och knutpunktsbrickor som förbindningsmedel
mellan fackverksstängerna. En analys av
kostnaderna för å ena sidan trämaterial och arbetet med dess
tillkapning och å andra sidan bultar,
knutpunktsbrickor och annat erforderligt smide visar, att en
överraskande stor andel av totalkostnaden belöper sig på
de sistnämnda materialen och dessas anbringande.
Vid större spännvidder och belastningar visar det sig
dessutom många gånger rätt besvärligt att på ett
ekonomiskt och ur utseendesynpunkt
tillfredsställande sätt utbilda träfackverken, speciellt med hänsyn
till att i många fackverksknutpunkter lämpligen
endast bör förekomma en enda bult med flera eller färre
knutpunktsbrickor. På grund av
bultförbindningar-nas kostnader och övriga olägenheter samt de på
senare år alltmera uppmärksammade möjligheterna
att teoretiskt beräkna även spikförband föll det sig
naturligt att för även större spännvidder söka
använda de lätthanterliga spikförbanden vid
knutpunktsförbindningen. Vid fackverk med enkla
gallerverkstänger blevo dock de krafter, som skulle
överföras från gallerverkstänger till flänsstängerna, i
regel allt för stora för att kunna klaras med spikning,
och det låg då rätt nära till hands att genom övergång
till flerdelade gallerverkstänger öka antalet
knutpunkter och reducera kraften per knutpunkt därhän,
att spikförbindning kunde tillgripas. En utveckling
av denna tankegång till sina fulla konsekvenser ledde
på ett naturligt sätt till att låta det flerdelade, av
korsande stänger bestående gallerverket så att säga flyta
ihop till en sammanhängande följd av stänger.
Fack-verksbalkens g a 11 o r v c rk s t ä n g e r hade därigenom
förvandlats till att utgöra två sammanhängande paneler,
vardera bestående av en följd av diagonalt anordnade
bräder eller reglar, varvid de båda panelskiktens
bräder lutade åt motsatta håll. Fackverksbalken av trä
hade på så sätt utvecklat sig till en massiv balk av
l-sektion, vars liv alltså bestod av två lag korsade
paneler och vars flänsar utgjordes av vid de båda
panelernas kanter fastspikade längsgående flänsreglar.
Denna balk har uppenbarligen den egenskapen, att
kontaktytan mellan gallerverkstängerna och
flänsstängerna blir mycket stor och härigenom skapas
möjlighet att få plats för så stort antal spikar, att
kraftöverföringarna även vid mycket stora spännvidder
och belastningar bekvämt kunna bemästras.
Den ovan antydda tankegången ligger självfallet
mycket nära till hands och har inom
byggnadstekniken många gånger tillämpats, t. ex. vid framställande
av styva väggskivor o. d. medelst två lag
diagonal-spikad panel. Principen har även, såsom sedermera
blivit förf. bekant, tillämpats vid en del
balkkonstruktioner utomlands och i ett par enstaka fall även an-
l^arsekiion
Elevation
Fig. 1. Tvärsektion och elevation av HB-balk.
vänts inom landet. Emellertid torde det vara första
gången åtminstone i Sverige, som denna
balkkonstruktion upptagits till industriell tillverkning i större
skala under användning av därför avpassade
specialmaskiner samt med stöd av omfattande provningar,
undersökningar och experiment för olika ändamål i
detalj genomarbetats. Då balktypen därtill under den
korta tid, den varit i marknaden, redan kommit till
användning för ett betydande antal större eller mindre
anläggningar, torde en redogörelse för densamma
samt en del av dess tillämpningar möjligen vara av
intresse.
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
