Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 26 april 1941 - Några data från utförandet av en betongbehållare för lagring av bensin, av Theo B. Höst - Betongbehållare för lagring av bensin, av Hjalmar Granholm - Brobyggnadsprofessuren vid Kungl. tekniska högskolan, va John Björk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekni sk Ti ds kri ft
tryck till 14 december, då den avsynades och
godkändes, varefter bensin påfylldes.
Omedelbart före avsyningen länsades slainbrunnen
för ca 3 liter vatten, som här samlat sig under den
tid av ca 3 veckor, som behållaren stått tom.
Betongbehållare för lagring av
bensin.
Av professor HJA1MAR GRANHOLM.
Den i fig. 1 avbildade ritningen visar en schematisk
tvärsektion genom en bensinbehållare, avsedd för
lagring av ca 100 m3 bensin. Konstruktionen bygger
på principen, att bensinbehållaren skall vara
nedsänkt i vatten och att den helst skall stå under
utvändigt övertryck, så att bensinen hindras att tränga
in i betongen. På många ställen har man icke någon
sjö eller liknande vattensamling, som ligger så
lämpligt till, att man kan skaffa sig ett dylikt övertryck
genom att sänka ned betongbehållaren under vattenytan,
varför man i stället är tvungen att åstadkomma det
utvändiga vattentrycket genom att innesluta
betongbehållaren i en yttre behållare, som fylles med vatten.
Enkelt kan detta ske på det sätt som figuren
antyder. Den yttre behållaren utföres för att motstå ett
invändigt vattentryck och dimensioneras och armeras
med hänsyn till detta. Sedan den färdigställts,
putsas den invändigt såväl på väggarna som på
golvet och i taket med en vattengenomsläpplig puts,
lämpligen med ett poröst bruk av santorintyp. Putsen
kan påföras i flera påslag, så att önskad tjocklek
erhålles. Putsningsarbetet avslutas med ett sista
påslag av cenientbruk, så att putsens yta blir
någorlunda slät och hindrar vidare inträngning av
cementslam från den följande gjutningen. Nu gjutes den
inre behållaren, som utföres för att motstå
vattentryck utifrån. Den armering som behövs härför,
inskränker sig huvudsakligen till armering i botten och
tak, medan väggarna kunna utföras i stort sett utan
armering. Detta underlättar arbetet med de eljest
ganska besvärliga väggarna och ökar möjligheten att
i dem erhålla en tät betong.
Fig. 1. Schematisk tvärsektion genom behållare för ca
100 m3 bensin. Invändig diameter 6,1 m och invändig höjd
3,6 m. Behållaren består av två betongskal som äro åtskilda
av en porös och vattenmättad puts, varigenom det inre skalet
ständigt hålles under vattenövertryck, vilket hindrar bensinen
att tränga in i betongen. Behållarna utföras av betong med
350 kg cement per cm3.
Det ovan angivna arbetsförfarandet är schematiskt
och anger icke i detalj, huru de olika
arbetsoperationerna skola utföras i tidsföljd. Det är t. e. icke
möjligt att utföra den yttre behållaren fullt färdig
och sedan verkställa putsning och gjutning av den
inre behållaren, så som ovan beskrivits, utan det blir
nödvändigt att utföra den inre behållaren, innan taket
i den utvändiga gjutits.
Vi ha på detta sätt med ganska enkla medel
åstadkommit en behållare, som kan sättas under ett visst
vattenövertryck och som kan placeras var som helst,
oberoende av förekomsten av sjöar eller grundvatten.
Vattenövertrycket åstadkommes på så sätt, att den
genomsläppligt putsen i mellanrummet mellan de
båda behållarna mättas med vatten. Medelst
regleringsanordningar som kunna placeras i utrymmena
ovanpå behållarens tak, kan man effektivt
kontrollera, att man har det önskade vattenövertrycket. I
dessa utrymmen placeras även de pumpar och ventiler
som äro erforderliga för bensinens påfyllning och
avtappning.
Brobyggnadsprofessuren vid Kungl, tekniska
högskolan.
Landets väg- och vattenbyggare, särskilt de som äro
verksamma inom brobyggnadsfacket, hava säkerligen
med intresse tagit del av de meddelanden, som nått
offentligheten angående tillsättandet av
brobyggnadsprofessuren vid Kungl, tekniska högskolan, och
torde sålunda känna till det förslag, som upprättats
av högskolan och underställts Kungl. maj:ts
prövning. Någon offentlig opinionsyttring från det
praktiska livets män har dock, ehuru förslaget torde hava
väckt en del undran, icke förekommit. Undertecknad
har emellertid ansett sig böra taga Teknisk tidskrifts
utrymme i anspråk såväl i egenskap av gammal
brobyggare, som särskilt såsom representant för en
statsinstitution, vilken har att rekrytera en stor del av
sina brokonstruktörer och sina för det praktiska
brounderhållet ansvariga ingenjörer från landets
högskolor.
Det är dock med en viss tvekan, som detta inlägg
göres, enär man ju med fog kan invända, dels att ingen
anledning förefinnes att betvivla högskolans förmåga
att värdesätta de sökande, dels att en utomstående
saknar möjlighet att allsidigt bedöma frågan.
192
12 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
