Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 21 juni 1941 - Några allmänna synpunkter på världslufttrafiken och de ekonomiska problem, som uppstå i samband därmed, av Carl Florman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
OAKAK
Fig. 6. Möjliga svenska världsflyglinjer.
som till övervägande del komma att användas på
viktigare flyglinjer. Flyglinjerna över Stilla Oceanen
från San Francisco till Nya Zeeland, Australien och
Hongkong torde dock ännu någon tid komma att få
trafikeras med flygbåtar, då inga landflygplatser stå
till förfogande på småöarna i Stilla Oceanen.
Jag nämnde inledningsvis, huru den europeiska
lufttrafiken stod inför ett såväl ekonomiskt som
tekniskt genombrott vid tidpunkten för krigsutbrottet
1939. Var det ekonomiska resultatet tillfredsställande
på det europeiska flygnätet vid denna tidpunkt och
framtidsutsikterna lovande, så var detta i ännu
högre grad fallet med de från Europa utgående
lång-flyglinjerna till de olika världsdelarna. Redan 1937
fanns ett flertal långflyglinjer, som kunde med gott
ekonomiskt resultat bedrivas utan statsunderstöd.
Detta var delvis beroende på att flygplanen och
besättningarna över dessa långflyglinjer kunde på ett
helt annat sätt utnyttjas än på de korta flyglinjerna
inom Europa. Samtidigt var tidsvinsten på dessa
långlinjer så avsevärd, att även med höga taxor
flygplanen kunde beräknas flyga året runt
välbe-lagda med passagerare, post och frakt. Sedan år 1937
har utvecklingen ytterligare markerat de långa
flyg-linjernas goda räntabilitet i förhållande till de
kortare europeiska flygsträckorna. Det råder därför icke
någon tvekan om att när fredliga förhållanden åter
inträda i världen, det blir världsflyglinjerna, som
komma att bli de ekonomiskt fördelaktigaste
sträckorna, vilka kunna bedrivas utan statsunderstöd och
giva så gott resultat, att de flygbolag, som
upprätthålla desamma, givas möjlighet att utan subvention
även upprätthålla de, i ekonomiskt avseende sämre,
korta sträckorna inom Europa. Hittills ha dessa
transkontinentala långlinjer, utom
överhavssträckor-na, endast trafikerats på dagen, då tillförlitlig
markorganisation för flygning såväl natt som dag ej
funnits. Genom kriget har ny markorganisation i
form av flygfält och belysningar emellertid utbyggts
i en tidigare oanad utsträckning. Det blir därför
möjligt, när freden kommer, att trafikera
transkontinentala linjerna såväl dag som natt, varvid
passagerarna få tillfälle att sova och äta ombord.
Restiderna bli sålunda avkortade icke endast genom
att flygplanen komma att flyga med ökad hastighet
utan även därigenom att maskinerna susa fram genom
luften icke endast i dagljus utan även under nätterna.
I och med dessa ändrade förutsättningar för
lufttrafikens genomförande mellan kontinenterna kommer
säkerligen en stark konkurrens under de första åren
mellan de olika flygföretagen att göra sig gällande.
Redan före krigsutbrottet var det förenat med ofta
stora vanskligheter att erhålla trafiktillstånd över de
olika länder, som berördes av en flyglinje. Friheten
i luften var ingalunda densamma som friheten på
haven, och erfarenheten visade betydelsen av att i
god tid försäkra sig om de koncessioner, som äro
nödvändiga för att upprätthålla internationell trafik
berörande ett flertal länder.
Innan jag avslutar denna min korta exposé över
världsflygtrafiken och dess ekonomiska möjligheter,
skulle jag vilja säga några ord om möjligheterna att
från Sverige med svenska flyglinjer resa till
främmande världsdelar. För vårt vidkommande liksom
för hela Norden är en flygförbindelse med
Nordamerika en naturlig kontakt och en naturlig utveckling.
Som bekant förhandlade representanter för de
nordiska flygbolagen föregående år i Amerika om
upprättandet av en nordisk flyglinje till New York.
Resultatet av dessa förhandlingar var lovande, och hade
icke kriget utsträckts till Danmark och Norge,
varigenom Sverige kom att ligga helt isolerat, hade
säkerligen en flygtrafik redan föregående år från
Norden till U. S. A. kommit till stånd. Det är min
förhoppning, att den dag fred åter inträder, en direkt
flyglinje från Norden till U. S. A. snarast skall kunna
28 juni 1941
273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
