Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 11 okt. 1941 - Något om räknestickans noggrannhet, av Arendt Ångström - Notiser - Telefonautomatiseringen passerar milstolpe - Löpkranar av aluminium - Apatit från Malmberget - Antalet ryska tidningar - Kolahalvöns mineraltillgångar - Fuktigheten i skyddsrummen bekämpas - Litteratur - Insänd litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
sättning att man känner r], i det att felet överallt
är
103 crj \/n
fiM
%o.
(1)
För att få tag på r\ kan man förfara på följande sätt.
Man jämför resultaten av ett antal multiplikationer
av två faktorer, dels utförda på räknestickans
grundskala, dels — efteråt — utförda på ett exaktare sätt,
t. e. på maskin. De uppkomna differenserna uträknas
därefter i promille av resp. resultat. Om man
överallt gjort samma fel, borde dessa värden alla bli lika
stora. De bli åtminstone av samma storleksordning,
och man kan räkna ut deras medelvärde, som dock
försiktigtvis bör ökas med ’"den enskilda
observationens medelavvikelse" därifrån. Man har ju vid
den praktiska användningen endast att göra med
enskilda fall. Därigenom kan r] beräknas ur (1), om
däri sättes c — 1 (grundskalan) och n — 3 (3
operationer) samt om s0 är ovannämnda ökade
medelvärde. Sålunda:
V =
s0 fi M
103/3
En sådan räkning gav i ett fall (ß = 250 mm, 36
produkter) resultatet rj — 0,04 mm (övriga siffror
ta för stor plats). Om man förutsätter en smula
noggrannhet — vilket det ju endast är fråga om här —•
torde detta värde, om än individuellt, vara rätt
normalt. I alla händelser är nedanstående diagram (fig.
2) uppritat för r] — 0,04 mm och fi i= 251) mm och
4
åskådliggör sålunda s — c\J n.
— O JH
Speciellt representeras tydligen däri felet på grund-
4
skalan e0 — — - Jn av linjen c — 1.
25 M
Andra värden på r] och ß förändra felet i
propor-250 w
tionen —— -—, vilket givetvis ävenledes skulle kunna
fi 0,04
återges grafiskt. Det torde dock inte vara någon
vinst ur åskådlighetens synpunkt.
Sammanfattningsvis kan alltså sägas, att man,
endast med kännedom om den absoluta storleken av
det genomsnittliga individuella fel, man begår vid
varje inställning eller avläsning på en räknesticka,
bör kunna bedöma storleken av detta fels inverkan
på resultatet i alla förekommande fall på sätt, för
vilket ovan redogjorts.
Arendt Ångström.
Notiser
Telefonautomatiseringen passerar milstolpe.
Telefonstationen i Västerås med tillhörande växelstationer
ha ombyggts för automatisk drift. Därmed har något
mera än hälften av samtliga telefoner i vårt land
automatiserats. Vid senaste årsskiftet uppgick
antalet telefonapparater till ca 890 000, varav något mera
än 425 000 eller 48 % voro anslutna till
automatstationer. Räknar man i stationer, blir resultatet
blygsammare. Av landets 128 centralstationer äro 23
byggda för automatisk drift och av de över 6 000
växelstationerna ha omkring 650 automatiserats.
Löpkranar av aluminium. För hallen i en ny tysk
flyghamn borde löpkranarna ha en bärförmåga av 10 t
och en spännvidd av 2 7,4 m. Hallkonstruktionen var
emellertid allt för svag för att en krantravers av stål
kunde komma ifråga. Man beslöt därför att utföra
löpkranarna av en aluminiumlegering, Al-Mg-Si med
ungefär samma hållfasthetstal som för vanligt
handelsstål men med betydligt mindre specifik vikt. Den
använda legeringen är så motståndskraftig i
korrosionshänseende att kranarna kunna användas omålade.
Apatit från Malmberget. För att motverka bristen
pä superfosfat har Grängesbergsbolaget vidtagit
åtgärder för att vid sitt anrikningsverk i Malmberget
utvinna apatitkoncentrat för framställning av
superfosfat. Produktionen beräknas inom kort kunna ökas
till omkring 50 000 ton per år. Järnvägsstyrelsen har
begärt bemyndigande att bevilja nedsättning i frakten
för transporter av apatit frän Malmberget till Luleå.
Antalet ryska tidningar uppgick 1940 till 8 500 och
dessa voro författade på 5 6 olika språk. Den
sammanlagda upplagan för dessa tidningar uppskattas till 38
mill. exemplar på en befolkning av 130 mill.
Dessutom utkomma 1 700 tidskrifter och journaler
meddelas i den ryska tidningen Pravda.
Kolahalvöns mineraltillgångar. Vid Imandra uppe
i de Chibinska bergen på Kolahalvön finnas enligt rysk
åsikt världens största tillgångar på apatit, råvaran för
fosfatgödselmedlen. Strax norr därom ligga
järnmalmsförekomster som uppskattas till 1,5 milliard ton eller
50 % mera än Kirunafältet. I samma trakter har man
dessutom upptäckt betydande tillgångar av nickel och
koppar.
Fuktigheten i skyddsrummen bekämpas. Kylan i
bergsgrottor håller sig genomsnittligt vid 8 à 9
plusgrader men då avfuktningsaggregat användes har det
visat sig att temperaturen stiger till ca 13 plusgrader.
Dessa aggregat kunna närmast kallas för kylskåp. De
verka på så sätt att luften ledes genom kylslingor där
fuktigheten kondenseras till is, som sedermera smältes
varvid vattnet avledes. Den kylda, avfuktade luften
uppvärmes och sändes ut i grottan.
Litteratur
Insänd litteratur.
Bemessungstafeln für Holzbauten, av Anton
Gatt-nar. 2:a uppl. Berlin 1941. Förlag Wilh. Ernst &
Sohn. 29 sid. 5 fig. 16 planscher. Pris Em, 3: 30.
Hochfrequenz-Nachrichtentechnik für
Elektrizitäts-vverke, av Gerhard Dresslkr. Berlin 1941. Förlag
Jul. Springer. 206 sid. 159 fig. Pris Rm. 18:-—
(häft.), 19: 80 (inb.).
Ueber Gewinnung und Untersuchung von festen
bi-tuminösen Produkten aus estländischem ölschiefer, av
Ernst v. Pezold. Berlin 1939. Förlag Robert
Kie-pert. 79 sid. 10 fig. 48 tab.
VDI-Jahrbuch 1940. Die Ohronik der Technik.
Berlin 1941. VDI-Verlag. 319 sid. Pris Rm. 3: 50.
Elastische Formänderung und Lastverteiluiig beim
Doppeleingriff gerader Stiernradzähne, av Franz
Karas. VDI-Forschungsheft 406. Berlin 1941.
VDI-Verlag. 17 sid., ill., tab.
11 okt. 1941
419
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
