Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 18 okt. 1941 - Sveriges tekniska föreningars samarbetsdelegation, av Fmn. - Svenska ingenjörssällskapet i Storbritannien - Problemhörnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
av tjänstepliktslagen fördela arbetskraften pä för landet
fördelaktigaste sätt.
Å andra sidan hävdades, att man inom industrien
gärna ville sköta sin rekrytering själv genom personliga
rekommendationer från lärare eller andra, ibland också
genom annonsering. Något beslut i ärendet kunde ej
fattas, då S. T. F. icke ännu tagit slutlig ställning
härtill.
Fmn.
Svenska ingenjörssällskapet i Storbritannien
höll sitt ordinarie årsmöte lördagen den 10 maj 1941
i Svenska handelskammarens lokaler, 14 Trinity
Square, London E. C. 3.
Sällskapets ordförande, ing. övergaard, öppnade
sammanträdet, styrelse- och revisionsberättelser
upplästes, och ansvarsfrihet för det gångna året
beviljades.
Antalet medlemmar var vid årets slut 122 personer,
förutom hedersledamöter. Tre nya medlemmar
invaldes: direktör T. Landby, sjökapten R. Snöbohm och
arkitekt C. Sjöström. Direktör Frederick Samuelson
blev på sin 75-årsdag kallad till sällskapets
hedersledamot.
Styrelsen för det nya året fick följande
sammansättning: ordförande: ing. Y. övergaard, vice
ordförande: ing. G. A. S. Larsson och ing. B. Strömberg,
skattmästare: herr N. Plahn, sekreterare: ing. G.
Lönnegren, övriga ledamöter: ing. K. B. Eller, ing. Ragnar
Olson, ing. F. Samuelson och ing. Ove Thott. Till
klubbmästare omvaldes ing. T. Berg och till revisorer
ing. J. G. Andersson och ing. E. Sander.
Efter sammanträdet samlades medlemmar och
gäster till lunch, under vilken sällskapets
hedersordförande, generalkonsul E. G. Sahlin, presiderade. Bland
de 80 deltagarna märktes danske ministern och
grevinnan Reventlow, svenske ministern och fru Prytz,
High Commissioner for New Zealand och Mrs. Jordan
samt kolleger från danska ingenjörsföreningen.
Ordföranden hälsade gästerna välkomna och vände
sig särskilt till dagens hedersgäst Mr. Jordan, High
Commissioner for New Zealand. Många gemensamma
beröringspunkter mellan Sverige och Nya Zeeland
anfördes, sociala och industriella, främst den rikliga
förekomsten av vattenkraft samt dess utnyttjande.
Mr. Jordan uttalade elegant och humoristiskt
gästernas tack. Hans tolkning av "skål" kan vara av
intresse, där "s" står för skönhet, "k" för kärlek, "å"
för ålder och "1" för lycka.
Efter lunchen höll ing. övergaard föredrag om
"New Zealand and its Hydro-electric power". Ett
80-tal skioptikonbilder visades, som gav en antydan
om Nya Zeelands skönhet, dess kraftstationer samt
landets allmänna elektrifiering. Det må anföras, att
medelförbrukningen av elektrisk energi för hela
landet uppgår till 1 000 kWh per innevånare och år.
Mr. Jordan avtackade föredragshållaren för det i
hög grad intressanta föredraget och han underströk
därvid en del av de i föredraget berörda frågorna.
Efter föredraget samlades deltagarna till "dans till
utsträckt tid".
Problemhörnan
Problem 16/41 var av följande lydelse:
"En ringformig busslinje med längden 10 km
trafikeras av två bussar, som utan tidtabell gå i samma
riktning med en hastighet av 20 km/tim. Uppehållen
antagas vara så korta, att de kunna försummas. Hur lång
tid får en passagerare i medeltal vänta, innan någon
av bussarna kommer? Hur lång blir medelväntetiden,
om bussarna ha olika hastighet, 20 resp. 30 km/tim.?"
Om man till att börja med antager att endast en buss
finnes på linjen, blir den genomsnittliga väntetiden
innan den framkommer till hållplatsen H
där a är linjens längd och v bussens hastighet.
När vi ha att göra med två bussar med lika hastighet
må antagas, att den ena i ett visst ögonblick befinner sig
på avståndet p från H. Man kan då särskilja två fall:
1) Bussen på avståndet p kommer först till H.
2) Den andra bussen „ ......
P
Sannolikheten för fall 2) blir — och genomsnittliga
a
återstående körtiden —
2 v
Sannolikheten för fall 1) blir 1 — - medan körtiden
a
V
för sträckan p är —
v
Om väntetiden, avvägd efter sannolikhet, betecknas
med t blir
i . t _ (]_ _ P\ P + P . JL — (\ _ JL\ £
\ a) v a 2 v \ 2 al v
För att erhålla genomsnittliga väntetiden har man
att integrera uttrycket från p i= 0 till p = a, varav
a
<m = - f[i —*)2.äp = ±
a J \ 2 al v öv
o
Då a = 10 km och v i= % km/min. blir sålunda
medelväntetiden i det första fallet 10 minuter.
I andra fallet antaga vi, att bussarna 1 och 2
befinna sig på de obekanta avstånden pi och p<t från H
och att deras hastigheter äro v± resp. vo, varvid vt
antages större än v2.
Sannolikheten för att buss 1 kommer först fram är
härvid 1 — p± -2 ■ — medan motsvarande sannolikhet för
fi a
buss 2 utgör 1 — po — . ■—. Medel väntetiden erhålles
härva a
efter på liknande sätt som nyss genom integration,
varvid uttrycket med px integreras, runt hela linjen, dvs.
från 0 — a, medan uttrycket med p2 får integreras, en-
däst fran 0 — a ■—. Vore p2 > a — har buss 2 nämligen
Vi Vi
ingen möjlighet att först nå fram till H.
Sålunda erhålles
v2
a
a v\
aj \ Vi I ?/’i aj \ Vil vt
o o
a ,o 1.
= 6-t’i2 Vl
vilket i det specifika exemplet ger /m — 7 7/o min.
Dr Dahlgren kommer efter ett liknande resonemang
fram till följande uttryck för medelväntetiden:
avi
Vi
, 1 f" av2~1 a
dpi + a–-„ =
a L "i J 2 Vi
a (3 »i — th) ,..
= ,––- — som torut.
b Vi1
a r i P2 p*2 "’i
n J |_r2 2 « »22J
431 11 okt. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
