Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 3. 350 cm3 bensinmotor.
Fig. 10. Ventilsystem.
en längd på avgasledningen av 1,5 m är denna i detta
fall bäst avstämd i förhållande till portarean.
Fig. 7 visar effekt- och bränsleförbrukningskurvor
för samma motor med kraftigare ventilfjädrar,
mindre portarea och 5 m lång avgasledning.
Dessa prov äro protokollförda vid A.-B. Volvo,
Pentaverken, Skövde, och hänföra sig till en
bensinmotor av denna typ med 600 cm3 cylindervolym, vars
konstruktion framgår av fig. 8.
Proven med en tidigare motor med en
cylindervolym av 350 cm3 påbörjades 1937 och i början av 1938
uppnåddes sådana resultat ifråga om effekt och
bränsleförbrukning, att de veterligt icke tidigare uppnåtts
med några vevhusspolade 2-takts förgasaremotorer
inom ett varvtalsområde mellan 500 och 2 000 r/min.
Motorns konstruktion framgår av fig. 9. Problemet
att finna en i jämförelse med 4-taktsmotorn lika
ekonomisk och dubbelt så effektiv motor syntes på väg
att finna en lösning. Resultatet med denna motor
delgavs då landets samtliga ledande tillverkare av
tändkulemotorer och 2-takt förgasarmotorer för att
om möjligt skapa intresse för en vidare utveckling
av denna motortyp. Emellertid ställde sig då de
flesta motortillverkare mycket skeptiska emot
konstruktionen ifråga och särskilt gentemot de
självver-kande ventilerna, vars spindlar enligt gammal
erfarenhet vid 4-taktsmotorer ha
benägenhet att brista, becka fast m. m.
Vid låga varvtal visade sig den
ventilkonstruktion, som framgår av
fig. 10 kunna användas. Så fort
varvtalet drevs i höjden, brusto
emellertid ventilspindlarna efter
kort tid intill den påpressade
ventil-hatten. Först sedan stötdämpaiide
anordningar börjat tillämpas för
ventilerna dels i form av fjädrande
löstes ventilproblemet på ett, som erfarenheten visat,
tillfredsställande sätt.
Den fortsatta utvecklingen av den ovan beskrivna
motortypen gick ut på att undersöka möjligheten av
att få upp den i höga varvtal samt
göra den okänslig för
svängnings-rörelser i avloppsledningen viel olika
utföranden av densamma. En motor
utförd i principiell
överensstämmelse med fig. 1 visade sig fungera
väl och ekonomiskt upp till ett
varvtal av 2 000 per min. Vid högre
varvtal sjönk effekten, och alla
försök att höja varvtalet visade sig
medföra försämrad ekonomi eller
svårighet att få effekt- och
förbrukningskurvorna jämna vid variation
av varvtalet.
Den först utförda provmotoru
med endast 350 cm3 cylindervolym
(fig. 9) visade sig vara ganska lätt
att få upp i höga varvtal med
toppeffekten liggande mellan 3 000 och
4 000 r/min. Det gick emellertid
att få motorn ekonomisk först sedan
höjden på avgasportarna minskats
under 10 % av slaglängden. Dessutom måste det
skadliga rummet i vevhuset nedbringas till ett
minimum. Öppningsögonblicket för vevhusets avloppsslid
förlades dessutom till det vevläge, som svarar mot
högsta kolvhastigheten. Gasluftblandningen får
härigenom en mycket hög hastighet i förbindelsekanalen
mellan vevhuset och fördelningskammaren. Det
kompressorarbete, som nedlagts i vevhuset, omvandlas till
stor del i rörelseenergi, varigenom
gasluftblandniug-ens temperatur sänkes.
Förbindelsekanalen utmynnar tangentiellt i den
cy-linderformade fördelningskammaren.
Gasluftblandningen avkyles ytterligare under den hastiga
rotationen i denna genom beröring med kammarens väggar.
Den hastiga rotationen har dessutom följande
inverkan på motorns funktion:
1) Gastrycket intill fördelningskammarens väggar
blir väsentligt högre än närmare centrum. Genom att
ventilerna äro förlagda där trycket i kammaren är
störst, ernås, att för ett visst erforderligt tryck på
ventilerna, mindre arbete behöver nedläggas i den till
fördelningskaimnaren anslutna kompressorn än om
hela fördelningskammaren fylles med luft eller
gas-luftblandning av samma tryck.
2) Under inströmningsperioden, som vid höga varv
endast uppgår till 0.003, à 0,004 sek., slungas spolnings-
*9/c
mellanlägg mellan anslaget och den
påpressade ventilhatten, dels i form
av mycket tunna ventiltallrikar,
Fig-, 11. Tryckvariation i avloppsledningen under 360° vevrörelse i en motor
enl. fig. 13 vid 1 400 r/min.
44
19 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
