- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Industriell ekonomi och organisation /
41

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift
INDUSTRIELL EKONOMI och ORGANISATION

REDAKTÖR.- ERIK SWARTLING

HÄFTE 4 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 5 APRIL 1941

INNEHÅLL: Det aktuella tidslägets krav på affärsföretagens redovisning, av professor Robert
Kristensson. — Fordbolagets "Byindustri". — Från massreklam till gengaspropaganda. — Litteratur.

Det aktuella tidslägets krav på affärsföretagens

redovisning.

Av professor ROBERT KRISTENSSON.1

Det aktuella tidsläget kan med skäl karakteriseras
som en våldsam brytningstid. Många betrakta
tidens motsättningar väsentligen som en brytning
mellan olika grundidéer, som kämpa om makten över
människorna. Det är naturligt, att dessa starka och
delvis motsatta strömningar, som känneteckna
tidsläget, även sätta sina spår inom skilda specialområden.

Det område, som vi här skola behandla:
affärsföretagens redovisning, är också berört av tidens stora
strömningar och uppfattningar.

Redovisningen är, som framför allt Schmalenbach
men också Sillen så starkt betonat, bestämd av sitt
ändamål. Detta betyder att varje nytt syfte, som
redovisningen skall tjäna, framkallar bestämda krav
på såväl dess innehåll som dess ändamålsenliga form
och organisation.

Kraven på redovisningen från det allmännas sida.

Det allmännas krav på redovisningen bestämmes i
första hand av de offentliga myndigheternas egna
intressen och uppgifter.

Först vill jag bland statens intressen och krav, som
röra redovisningen, nämna beskattningen. Yi veta
ju huru inkomstskatten till väsentlig del bygger på
företagens redovisning och inom vida gränser
respekterar denna. Utvecklingen under de senare åren har
även ytterligare bestyrkt denna tendens genom friare
rätt till avskrivningar och rätt stor frihet beträffande
lagervärdering.

Med hänsyn till statens krav på redovisningen som
grund för beskattningen får man först slå fast, att
det i det stora och hela icke i den nuvarande
situationen inträtt någon formell avgörande olikhet med
hänsyn till respekterandet av den faktiska
redovisningen som underlag för inkomstskatten. Men
naturligtvis uppstå vissa reella olikheter i den mån,
som en inflation skulle komma att utveckla sig. Då
får man finna sig i, att de nuvarande skattereglerna
icke tillåta, att man undandrar vissa skenvinster
från beskattning — såvida det icke kan ske genom en

i Föredrag hållet vid Företagsekonomiska
diskussionsföreningens sammanträde tillsammans med STF:s avd. för Ind.
ek. och org. den 11 december 1940.

lojal användning av nu gällande
lagervärderingsregler och avskrivningsregler.- Statens reella krav
gå ut på ett tillräckligt skatteunderlag och efter
detta får redovisningen i stort rätta sig.

Vissa nya krav ställas på redovisningen i samband
med krigskonjunktur skatten. Beträffande denna har
man icke de klara regler och anvisningar för
värdering som beträffande den vanliga inkomstskatten.
Icke heller har man klarhet om de framtida reglerna
och formuleringarna för beräkningen av denna skatt.
Detta är en stor svaghet ur redovisningens och
företagsledarnas synpunkt och med hänsyn till
redovisningen.

Andra statliga uppgifter, som röra redovisningen
äro: Ledningen uti stora drag av landets näringsliv,
särskilt i dess förbindelse med utlandet. För
handelsförhandlingar, tullfrågor m. m. fordras en långt
mera ingående kunskap om och överblick över
näringslivet än tidigare. Särskilt fordras det
branschmässiga översikter, vilkas framskaffande kan
intimt beröra de enskilda affärsföretagens redovisning.

Även ledningen av de stora
arbetsmarknadsfrågorna kan kräva en långt mera ingående kunskap om de
olika branschernas ekonomi än tidigare. Detsamma
gäller råvariifrågorna.

Dessutom fordras det för en någorlunda klok
ledning av den offentliga priskontrollen väl upplagd
redovisning i de skilda företagen och möjligheter även
för branschmässiga översikter över dessa.

En mängd specialfrågor som röra den ekonomiska
politiken beröra även de enskilda företagens
redovisning.

Beträffande de nämnda kraven från staten som
påverka redovisningen kan man först fråga sig: Äro
dessa statens krav uttryckta i nu gällande lagar för
bokföring? Vi ha t. e. flera lagar som röra
bokföring. Vår bokföringslag är ju rätt ny och har i
jämförelse med vissa andra länders stora förtjänster.
Utgör 1929 års bokföringslag ett uttryck för tidens
allmänna krav? Det är nog mången som tycker, att

2 En närmare behandling" av redovisningsfrågor vid
inflation avstår jag ifrån här, då de ha behandlats av mig i
uppsatser i Affärsekonomi, nr 8 och 11 1939.

5 april 1941

41

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941i/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free