Teknisk Tidskrift / 1941. Industriell ekonomi och organisation / 132 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av dansken Malling Hansen i Köpenhamn som fick
sin maskin färdig 1865. Den utställdes bl. a. i
Stockholm 1866, men priset, 500:— kronor, var den gången
så högt att det icke lyckades tillverkaren att finna
avsättning för någon maskin av sin tillverkning här
i landet.

Det första företag, som över huvud taget drev
fabriksmässig tillverkning av skrivmaskiner var
firman E. Remington & Co i Amerika, som presenterade
sina första fabrikat på marknaden 1866, vilka byggde
på inhemska konstruktörers arbete. Några år
senare, 1878, kom den första skrivmaskinen i världen
som kunde skriva både stora och små bokstäver.
Även den var av Remingtons tillverkning.

Den första i Sverige tillverkade skrivmaskinen
gjordes av Husqvarna vapenfabrik. Den hade
konstruerats av dr Raphael Hertzberg i Helsingfors, och
gick under namnet "Sampo". Patent uttogs här i
Sverige 1894 och tillverkningen drevs endast under
åren 1894—95. Vid den tiden hade det i U. S. A.
vuxit upp så många väldiga firmor för tillverkning av
skrivmaskiner, att någon allvarlig konkurrens från
svensk sida eller ens några utsikter att en svensk
skrivmaskinsindustri skulle kunna drivas med
framgång nästan föreföll som något otänkbart. Men även
på detta område har det visat sig att "det svenska
stålet biter".

Fig. 6. Sveriges första skrivmaskin "Sampo". Maskinen har en förskjutbar vals med upphöjda små och stora typer, som en efter en pressas mot papperet när man trycker ned bygeln t. v.

År 1895 förde Haldafabriken i Svängsta ut sin
första skrivmaskin, som märkligt nog hade synlig
skrift, vilket annars icke förekom på den tidens
skrivmaskiner. Haldafabriken synes för övrigt ha
förstått att väl följa med i utvecklingen. Redan 1896
års modell var av helt annat utseende och liknade
mera nutidens maskiner än någon annan som på den
tiden fanns att köpa. Sedan följde utvecklingen
snabbt med ständigt nya förbättringar fram till
1914, då fabriken kom med en ny maskin som väckte
stor uppmärksamhet och som kan betraktas som
ursprunget till den typ av skrivmaskiner som längre
fram blev den förhärskande.

Fig. 7. Den första Halda-skrivmaskinen, av år 1895.

Från 1930 då Haldafabriken lanserade en ny
modell, Halda-Norden, kan man säga att exporten av
svenska skrivmaskiner har varit i gång på allvar.
Även under dessa senare år ha nya modeller avlöst
varandra, och nu i år har fabriken åter åstadkommit en
ny modell. Denna är helt inbyggd och har sina inre
delar skyddade för damm och radérspån. Intressant
nog har man anlitat en arkitekt, professor Carl
Malmsten, att medverka vid utformandet av
maskinens exteriör och vid val av färg och ytbehandling.
Haldamaskinerna karakteriseras särskilt av den
vackra skriften och det lätta anslaget. Som en
kuriositet kan nämnas att en av Amerikas mest berömda
skriftexperter som hade införskaffat skriftprov från
snart sagt all världens skrivmaskiner så fäste sig
vid den svenska maskinens vackra typer och jämna
skrift att han i ett särskilt brev komplimenterade
fabriken.

Haldamaskinen intar glädjande nog en ledande
ställning på den svenska marknaden, men dessutom
har detta förnämliga prov på svensk finmekanisk
produktion på senaste år blivit en betydande
exportartikel med en före kriget ständigt växande
kundkrets icke blott i de flesta av Europas länder utan
även i Australien, Nya Zeeland, Kaplandet och
Sydamerika.

        Erik Swartling.

Notiser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>