Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
KEMI
Redaktör: frithiof h. stenhagen
HÄFTE 3 UTGIVEN AV svenska teknologföreningen 8 MARS 1941
INNEHÅLL: Kolvätebestämningar i skifferdestillationsgas medelst kondensationsanalys, av bergsingenjör
Sigge Bergh. — Reactions in the solide state between calcium oxide and dehydrated kaolin, mica, feldspar,
sillimanite or mullite, by J. Arvid Hedvall. — Litteratur. — Notiser.
Kolvätebestämningar i skifferdestillationsgas
medelst kondensationsanalys.
Av bergsingeniör sigge bergh, lstf.
Vid oljeframställningen ur skiffer enligt den vid
flottans skifferoljeverk å Kinnekulle tillämpade
berghska metoden upphettas skiffern successivt till
ca 500°C. Under denna gradvisa uppvärmning
avgivas gaser och ångor, vilka till övervägande delen
utgöras av sönderfallsprodukter av skifferbitumenet.
Bildningstemperaturen för dessa produkter, ca 300—
500°C, och förekomsten i skiffern av mineraliska
beståndsdelar, som troligen verka som katalysatorer,
äro betingelser, som karakterisera
krackningsproces-ser, och de bildade produkterna (olja, bensin och gas)
hava även i överensstämmelse härmed typisk
krack-karaktär. Bensinen uppvisar högt oktanvärde och
den okondenserade restgasen håller höga halter av
svavelväte, väte samt olefin- och paraffinkolväten.
Tidigare har denna gas undersökts dels av
oljeframställningsmetodens uppfinnare då metoden ännu
befann sig på försöksstadiet1, dels av Holmberg,
Kallenberg, Müller, Winbladh m. fi. i samband med den
provdrift, som föregick det statliga
förvärvet av den nuvarande anläggningen
i halvteknisk skala2. Av särskilt intresse
äro Winbladhs undersökningar, som
speciellt inriktats på särskiljandet av gasens
olefinkolväten3. Vid de av Kallenberg
utförda undersökningarna utfördes
gasanalyserna i Orsatapparat. . Paraffinerna
bestämdes genom förbränning och
förbränningsdata omräknades till CH4 och C2H6.
Som nedan skall visas och som i
redogörelsen över ovannämnda försök2 även
framhållits, motsvara de så erhållna
värdena ej verkligheten. Utöver dessa kolväten
innehåller gasen nämligen högre paraffiner såsom C3H8,
C4H10 och C5H12 samt bensinångor med högre koltal.
Vid de av Müller utförda undersökningarna2
bestämdes gasens halt av lätta bensiner genom
adsorp-tion i aktivt kol. Denna bestämningsmetod ger upp-
1 Sven V. Bergh: Ingeniörsvetenskapsakademien,
Meddelande nr 92, 1929.
2 B. Holmberg: IV A 1930:2.
3 R. Winbladh: Ingeniörsvetenskapsakademien, Handlingar
nr 138, 1936.
lysning om gasens ungefärliga halt av bensin.
Närvaron av det kemiskt verksamma aktiva kolet medför
emellertid möjlighet till icke önskade omvandlingar,
varför metoden kan giva felaktiga resultat.
Avsikten med de föreliggande undersökningarna
var att söka bestämma den totala sammansättningen
av ovannämnda gas, speciellt halterna av vid vanlig
temperatur gasformiga paraffiner. För en dylik
bestämning kunna framför andra två olika
analysmetoder tänkas komma till användning, nämligen dels
någon lämplig kondensationsmetod, dels adsorption i
aktivt kol med efterföljande desorption i vakuum. Av
dessa principiellt olika metoder har den sistnämnda
på senare tid ingående undersökts och utarbetats
speciellt för krackgaser i Tyskland4,5. Metoden är den
minst tidsödande men torde enligt ovan kunna
medföra felaktiga resultat; den kräver dessutom en
relativt dyrbar apparatutrustning. Medelst
kondensa-tionsmetoder ernås en mindre skarp, men i de flesta
fall tillräckligt noggrann uppdelning av gasens
kolväten. Vid föreliggande undersökning har, sedan
H2S, C02 och H20 avlägsnats ur gasen, all bensin och
större delen av kolvätena utkondenserats genom
kylning medelst flytande syrgas. Kondensatet har på
sätt, som senare skall beskrivas, uppdelats i
fraktioner, varefter dessa och den okondenserade
rest-gasen undersökts medelst gasanalys enligt Orsat.
i K. Peters u. W. Lohmar: Angew. Chem. 50, 40 (1937).
5 P. Schuftan: Gasanalyse in der Technik, Leipzig 1931.
Fig. 1. Kopplingsschema för försöksapparatur.
12 april 1941
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
