Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
Fig. 8. Vätgaselektrolysör, system Bamag.
I fig. 10 visas en av de senast använda
tvillingkompressorerna, som komprimerar blandningen av
vätgas och kvävgas upp till 300 atm. Fig. 11 ger
ett begrepp om vilket stort antal ventiler, som måste
manövreras för att leda gaserna de rätta vägarna,
för utblåsningar osv. I fig. 12 visas ett syntestorn
med sina imponerande flänsar. Godstjockleken i
tornet rör sig om 120 mm och materialet är av
specialstål för att motstå vätgasens inverkan. Det var
för övrigt oerhörda materialsvårigheter, som måste
övervinnas, innan det över huvud taget var möjligt
att framställa ammoniak denna väg. Fig. 13 är ett
principschema för ammoniaksyntes enligt den
metod, som användes vid Ljungaverk enligt italienaren
Giacomo Fausers konstruktion. I syntestornet införes
gasblandningen vätgas-kvävgas under ett par hundra
atmosfärers tryck vid toppen. Den passerar längs
ytterväggarna för att hålla temperaturen nere,
varefter gaserna passera upp genom en värmeutväxlare,
s. k. echangeur, där de uppvärmas av utgående
gaser, som samtidigt kylas. Den färska
gasblandningen passerar sedan upp genom rör i
katalysator-behållaren för ytterligare uppvärmning, vänder där
och passerar ned genom själva
katalysatormassan, som är utreducerat järn
innehållande vissa aktivatorer, som
påskynda vätgasens och kvävgasens förening
till ammoniak. Katalysatormassan ha
vi tidigare importerat, .men efter
omfattande försök har det nu lyckats oss att
själva tillverka en massa, som arbetar
synnerligen tillfredsställande. Genom
reaktionen bildas värme, så att
temperaturen i katalysatormassan håller sig vid
ca 500°. Gaserna passera sedan från
katalysatorbehållaren ned genom echangeuren
och ut genom en rörledning. Denna
utgående gas håller ca 10 % ammoniak,
resten är oreagerade gaser.
Gasblandningen går sedan genom ett kylsystem
och ytterligare genom det s. k.
konden-sationstornet för ytterligare nedkylning,
passerar sedan genom ännu en kylare
och kommer tillbaka till
kondensations-tornet, där gasen nu är så nedkyld, att
ammoniaken övergått till flytande form
Fig. 9. Kvävekolonner, system Claude.
och samlas vid botten av tornet. Den ej reagerade
blandningen av vätgas och kvävgas passerar upp
genom ett tubsystem, där den uppvärmes,
vidare-transporteras genom en rörledning genom
cirkulationspump och via en oljeavskiljare tillbaka till
tornet. Sålunda i en ständig kretsgång. Den
flytande ammoniaken tappas ur till den s. k.
ammoniak-förgasaren, där den tager upp värme genom den gas,
som där skall ytterligare nedkylas, varvid
ammoniaken avdunstar och går ut genom en rörledning för
vidarebefordran till ammoniumsulfatfabriken, till
anläggningen för förbränning av ammoniak till
salpetersyra, till tillverkning av ljungasalpeter eller
också till de avdelningar, där man gör
komprimerad ammoniak eller kaustik ammoniak. För att
ersätta den bildade och bortförda ammoniaken er-
Fig. 10. Kompressorer i syntesavdelning.
100
13 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
