- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Kemi /
103

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kemi

och det är knappast möjligt att angiva var
tyngdpunkten ligger i detta avseende.

Av produktionsmedlen kunna sådana särskiljas,
som i huvudsak endast begagnas inom en eller ett
par industrier. Svavelsyreproduktionen förbrukas
exempelvis till 85 % inom fosfatindustrien osv.
Sådana vertikala produktionsmedels avsättning ansluter
sig då naturligtvis helt till behovet av den därav
tillverkade produkten och produktionsmöjligheterna
för denna, och förskjutningar äro endast beroende av
tekniska framsteg beträffande utbyte och
lagringsmöjligheter. Sannolikheten för att man genom
kommersiella och tekniska forskningsarbeten skall kunna
finna nya användningsområden är relativt begränsad,
och förutsätter i allmänhet tillkomsten av helt nya
industrier.

En annan grupp kemiska produktionsmedel
begagnas inom ett flertal kemiska industrier — de äro
då av horisontell typ. Stenkolstjära är ett sådant
produktionsmedel, som utgör utgångsmaterial vid en
mångfald olika kemiska tillverkningar. Det torde i
allmänhet förefinnas större möjligheter att finna nya
användningsområden och ökad förbrukning inom
denna grupp än inom den föregående.

Vissa kemiska produktionsmedel av horisontell typ
komma till användning även inom andra industrier
eller näringar än den kemiska. Färger, lim och olika
oljor äro exempel härpå. Inbördes förskjutningar
med avseende på konsumtionsvolymen äro här
möjliga, liksom även att finna nya användningsområden
och förbrukare.

En del av den kemiska industriens tillverkningar
uppträda såväl såsom produktionsmedel som
konsumentvaror. Tvättmedel t. e. köpes ju både av
tvättinrättningar och av enskilda hushåll. Här äro
förskjutningar i avsättningen tänkbara på så sätt, att
dennas tyngdpunkt förskjutes från hushållen till
tvättinrättningarna eller tvärtom, beroende dels på
långsiktiga vaneförändringar i hushållen och dels på
den allmänna konjunkturens svängningar.

De rena konsumentvarorna inom den kemiska
industrien utgöras av en mångfald kemisk-tekniska och
farmaceutiska preparat, kosmetiska varor,
rengöringsmedel, essenser etc., som för sin avsättning äro helt
beroende av den stora allmänhetens behov och
önskemål. Vidare karakteriseras de därav, att de alltid
passera detaljhandeln innan de nå den slutliga
förbrukaren. Avsättningen är beroende av de
allmänna faktorer, som beröra levnadsstandard, vanor,
smakriktningar etc. samt är även beroende av såväl
modeväxlingar som säsong- och
konjunkturvaria-tioner.

De problem, som ansluta sig till avsättningen av
så vitt skilda produkter, äro naturligtvis mycket
olikartade. För de stapelbetonade vertikala och i viss
mån även de horisontella produktionsmedlen av
relativt enhetlig kvalitet, är priset i främsta rummet
bestämmande för avsättningen, medan andra äro
beroende av en kombination av pris och kvalitet. För
exempelvis färger och vissa smörjoljor kan kvaliteten
utgöra den viktigaste faktorn inom vissa prisgränser,
medan konsumentvarorna äro i högre grad beroende
av köparens vanor, smakriktningar, subjektiva
omdömen och icke minst det sätt varpå produkterna
saluföras, än av de kalkylerbara egenskaperna. Men
eftersom produktionsmedlens avsättning i sista hand

är beroende av de av dem framställda
konsumentvarornas förbrukning, så återverka de senare alltid
på de förra. I sista hand blir det därför de slutliga
konsumenterna — den stora allmänheten, som blir
bestämmande för den avsättning en produkt kan
uppnå. Men denna allmänhet rättar sig dels efter
produktens pris, dels efter sitt behov av eller
rättare sin önskan att använda produkten. Det gäller
därför för en producent, som önskar uppnå en
optimal produktion, både att tillfredsställa största
möjliga antal potentiella köpares önskemål rörande
produkten och att saluföra produkten på sådant sätt, att
dess önskvärda egenskaper framträda för köparen,
och slutligen även att giva den ett pris, som tillåter
största antal köpare att tillhandla sig densamma,
samtidigt som köparens alla kostnader och
nödvändiga vinst bli täckta. För en tillverkare av
produktionsmedel gäller det att framställa dessa med
sådana egenskaper och till ett sådant pris, att deras
förbrukare kan på billigaste sätt framställa lämpliga
varor för den konsumerande allmänheten. Om han
har ett begränsat antal köpare kan en indirekt och
direkt samverkan uppnås mellan honom och dem.
Men om antalet är stort närmar sig hans problem till
sin art dem som föreligga hos en tillverkare av
konsumentvaror.

Lösandet av dessa problem har tidigare skett mera
subjektivt och åtgärder ha vidtagits mera på
grundval av erfarenhet och bedömningsmässigt än efter
rationella undersökningar grundade på objektiva
fakta. Sedermera ha erfarenheterna systematiserats
och en intern statistik byggts upp, som möjliggör
framtidsutsikternas bedömning med utgångspunkt
från den tidigare utvecklingen. Denna princip kan
karakteriseras med "det har alltid gått bra förut och
det går nog bra framdeles".

Marknadsundersökningen däremot avser att med
objektiva och rationella metoder fastställa de yttre
faktorer i marknaden, som äro bestämmande för
avsättningen av en produkt, och de variationer som
dessa faktorer äro underkastade. Den ger sålunda
förbrukarnas svar på hur de tycka om en produkt
eller hur den bör vara beskaffad, den
användningsvolym, som är mest sannolik under olika
förhållanden och de metoder, som äro mest rationella för att
uppnå kontakt med köparen.

Syftet med marknadsundersökningarna är att giva
de problem, som äro att hänföra till en produkts
avsättning, en lika rationell som objektiv behandling
som den rena produktionssidans problem. För de
senares lösning sättes den tekniska forskningen in i
sin mest sublima form, medan de förra behandlas
betydligt mera ytligt på grundval av relativt lösa
erfarenheter och ofta rena gissningar.
Produktionskostnaderna kalkyleras med minutiös noggrannhet,
medan försäljnings- och distributionskostnader
beräknas summariskt med bedömda procentuella tillägg,
och dock är det båda dessa kostnadsgrupper, som äro
bestämmande för produktens pris och ge företaget
dess vinst.

En produkts användningsmöjligheter ha ett
väsentligt inflytande på bestämmandet av en anläggnings
kapacitet. Även om dessa icke äro enbart
avgörande så torde kännedomen om dem vara av
väsentlig betydelse vid varje utbyggnad av en anläggning
och naturligtvis främst vid nyanläggningar. Utbygg-

13 sept. 1941

103

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941k/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free