Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG. OCH
Snilt A
I
Fig. 3. Droppbädd av mindre vanlig konstruktion med
omgivande luftnings- och tillsynsgång (Hickory, N. C.).
försedda med särskilda munstycken, genom vilka
vattnet utströmmar. På grund av det härigenom
uppkomna oliksidiga trycket sättes spridaren i rotation,
och vattnet sprides sålunda över hela bädden, vilken i
detta fall måste vara cirkelrund. Roterande spridare
ha tidigare i allmänhet utförts med 2 armar. Numera,
sedan man bättre insett vikten av en jämn, regnlik
spridning, göres ofta antalet armar större, så att både
4, 6 och 8 förekomma. Utvecklingstendensen går
otvetydigt mot en allt allmännare användning av
roterande spridare, vilka motsvara alla rimliga fordringar på
effektivitet.
Spridarna behöva som nämnt en viss tryckhöjd för
vattnets framsläppande och fördelning. För fasta
spridare, vilka kräva en rätt avsevärd variation av
trycket (dock ej duschar), fordras 1—2 m.
Roterande spridare däremot tarva endast ca 0,5 m
tryckhöjd. Kravet på en viss minsta tryckhöjd och för de
fasta spridarna dessutom fordran på en jämn
variation av tryckhöjden har lett till införandet av
särskilda beskickningsanordningar. Den
vanligaste formen härför är att avloppsvattnet
samlas i en kammare — eller växelvis i två sådana —
som därefter periodiskt töinmes genom en hävert
(fig. 1). Härigenom uppkommer en intermittent
beskickning, som tidigare ansetts önskvärd men numera
betraktas som onödig eller t. o. m. mindre lämplig.
Moderna droppbäddar beskickas helst kontinuerligt
26 juli 1941
SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
Fig. 4. Bäddbotten bestående av halvcirkelformiga
samlings-rännor av betong samt däröver på lågkant ställda tegel- eller
klinkerstenar (Borås).
genom uppfordring av en konstant vattenmängd (jfr
i det följande om drift).
Sedan avloppsvattnet passerat genom droppbädden,
skall det uppsamlas och avledas, vilket
sker på bäddens botten. Denna skall vara så utförd,
att den förmår uppsamla avloppsvattnet från bäddens
hela planyta samt därefter fritt avleda det, utan att
några slamavsättningar uppkomma. Dessutom tjänar
bäddbottnen det utomordentligt viktiga ändamålet att
åstadkomma drag genom droppbädden.
Bäddbottnen kan utföras på flera olika sätt,
men följande två former torde vara de vanligaste. Yid
den ena, som visas på fig. 4, utföres bottenplattans
översida i form av närliggande rader av
halvcirkelformiga rännor, vilka täckas med tegel- eller
klinkerstenar, ställda intill varandra på lågkant växelvis över
varannan ränna såsom figuren visar. Ovanpå dessa
stenar vilar sedan själva bädden. Vid den andra
utföringsformen göres bottenplattan plan, varefter över
densamma utläggas samlingskanaler av lergods, upptill
försedda med slitsar för insläppning av luft och
vatten från den överliggande bädden. Exempel på denna
senare utföringsform visas på fig. 3 och 5. Rännorna
och kanalerna läggas i regel med lutning Sclj cltt de
leda vattnet till en diametralt genom bädden gående
samlingstrumma, vilken bör vara så stor, att den
medger inspektion av bäddbottnen. Yid förenklat
byggnadssätt, såsom vid droppbädden i fig. 6, kan sain-
Fig. 5. Droppbädd under byggnad (Whitewater, Wisc.). T. v.
till- och utloppstornet, från vilket samlingstrumman leder.
I förgrunden den delvis inlagda bädden och därbortom t. h.
bottenplattan, på vilken samlingskanaler hålla på att utläggas
i ett tunt sandskikt.
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
