Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 25 april 1942 - Utredningen rörande den teknisk-vetenskapliga forskningens ordnande. På byggnadsområdet, av Ernst Sundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
häfte 17 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 25 april
årg. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2
INNEHÅLL: Utredningen rörande den teknisk-vetenskapliga forskningens ordnande. — Gunnar Dillner †.
Indexbundna statslån? — Från styrelsens bord. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
Utredningen rörande den teknisk-vetenskapliga
forskningens ordnande.
På byggnadsområdet.
Av civilingenjör ERNST SUNDSTRÖM.
I ett nyligen framlagt betänkande (SOU 1942/7) har
utredningen rörande den teknisk-vetenskapliga
forskningens ordnande framlagt vissa förslag till
främjande av forskningen på byggnadsområdet.
I betänkandet lämnas inledningsvis vissa allmänna
uppgifter angående byggnadsindustrien. Av
uppgifterna framgår att denna industris totala
produktionsvärde för år 1935 beräknats till 740 à 790 mill. kronor.
Tillgänglig statistik tyder vidare på att
byggnadsverksamhetens omfattning under tiden från nämnda
år till det pågående krigets utbrott i hög grad ökade.
I fråga om byggnadsindustriens struktur
framhåller utredningen, att industrien kan uppdelas i
statlig, kommunal och enskild byggnadsverksamhet, av
vilka kategorier den sistnämnda är störst. På grund
av det stora antalet företag i byggnadsbranschen och
deras olikhet i fråga om storlek och
verksamhetsområde saknas för hela branschen representativ
företagaresammanslutning.
Utredningen lämnar i fortsättningen redogörelse för
den forskning, som bedrives vid högskoleinstitutioner,
provningsanstalter, statliga ämbetsverk och
kommittéer, kommunala organ samt enskilda företag och
föreningar.
I fråga om betydelsen och behovet av
byggnadsforskning erinrar utredningen bl. a. om, att med
hänsyn till det stora produktionsvärdet kan
byggnadsindustrien väl tåla en jämförelse med våra andra
stora industribranscher. Mycket stora belopp böra
sta cltt vinna genom att främja den tekniska
forskningen och därigenom utvecklingen på
byggnadsområdet.
Utredningen framhåller även byggnadsindustriens
stora betydelse som nyckelindustri för produktionen
och byggnadsverksamhetens stora sociala betydelse
för folkets hälsa och trivsel. På grund av
byggnadsindustriens splittring och flera andra skäl, som av
utredningen beröras, har den tekniska utvecklingen
på byggnadsområdet icke hunnit lika långt som inom
många andra industribranscher. Utredningen påpe-
kar dock särskilt att den uppenbara brist på
tillfredsställande ekonomiska grundlinjer, som råder
inom byggnadsindustrien, till väsentlig del ligger
utanför den teknisk-vetenskapliga forskningens
område. De rationaliseringsfrågor inom
byggnadsindustrien, vilka icke tillhöra den teknisk-vetenskapliga
forskningen, ligga utanför utredningsuppdraget och ha
sålunda icke behandlats i betänkandet.
I fortsättningen redogör utredningen för
möjligheterna att öka forskningen med anlitande av
befintliga forskningsresurser samt lämnar förslag till
åtgärder för systematisering och intensifiering av
forskning. Beträffande dessa spörsmål lämnas i det
följande närmare uppgifter.
Befintliga och planerade forskningsresurser.
De redan befintliga institutionerna och resurserna
för forskning på byggnadsområdet utnyttjas icke på
ett tillfredsställande sätt på grund av brist på medel.
Särskilt synes verksamheten kunna i väsentlig grad
ökas vid de befintliga laboratorierna för
byggnadsforskning vid de tekniska högskolorna och Statens
och Chalmers provningsanstalter, men även
laboratorierna vid de statliga och kommunala verken och
de enskilda industriföretagen erbjuda stora
möjligheter till ökning av forskningsverksamheten.
Utredningen framhåller därjämte, att planer
föreligga på nya laboratorier, vilka skulle giva väsentligt
ökade forskningsmöjligheter. Statsanslag ha sålunda
redan beviljats till uppförande av ny byggnad för
väg- och vattenbyggnadsavdelningen vid CTH och
enligt uppgift skulle denna byggnad i bästa fall
kunna bliva färdig redan under år 1943. Vidare har
cementindustrien donerat medel till uppförande och
drift av ett cement- och betonglaboratorium vid
KTH. Av andra planer på utvidgning av
forskningsmöjligheterna vid KTH må nämnas, att utredning
bl. a. pågår angående nya laboratorier för
institutionerna för byggnadsteknik och brobyggnad. Hela
spörsmålet om de tekniska högskolornas utvidgning
har för övrigt upptagits till behandling av de av
Kungl. maj:t tillsatta 1940 års sakkunniga för den
högre tekniska undervisningen.
11 april 1942
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
