- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
284

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 30 maj 1942 Ingenjören och försvarsorganisationen - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

organisationen, som förslaget innebär, torde väl
knappast kunna betvivlas. En väsentlig del av den
reviderade försvarsordningen utgöres emellertid av
bestämmelserna i värnpliktslagen, och i detta
hänseende har riksdagen redan fattat sitt beslut. Genom
1941 års värnpliktslag har grunden lagts till ett
fullständigt utnyttjande i försvarets tjänst av landets
vapenföra manliga befolkning. Lagen föreskriver
emellertid dessutom en väsentligt ökad
utbildningstid, varigenom möjligheter skapats att giva de
värnpliktiga den grundliga utbildning, som är erforderlig
för att de skola kunna behärska stridsmedlen och
uppfylla de stora krav i övrigt, som ställas på
nutidens soldater.

Man kan då helt naturligt ställa dessa frågor: I
vilken utsträckning har man i den nya lagen tagit
hänsyn till de senaste årens krigserfarenheter Har man
skapat möjligheter att i krig och i fred utnyttja den
tekniska sakkunskapen hos dem, som befinna sig i
värnpliktsåldern? Och har man skapat möjligheter
att giva de unga teknikerna lämplig utbildning utan
att denna alltför mycket inkräktar på den civila
yrkesutbildning, som är av sådan betydelse för
försvarsmakten själv.

Allmänna principer.

Då det gäller att besvara frågorna, kan det först
vara av intresse att fastställa, att enligt
värnpliktslagens bestämmelser alla värnpliktiga i princip
komma att behandlas på samma sätt, och att någon
uppdelning i ett flertal olika duglighetskategorier, såsom
hittills skett, icke vidare skall äga rum. Särskiljande
av de värnpliktiga i vapenföra och icke vapenföra
eller i till linjetjänst, till ersättningsreserven eller till
handräckningstjänst uttagna, sker således icke.
Skillnaden mellan beväringen och landstormen har upphört
att gälla, ja, t. o. m. de gamla klasserna A och B, dvs.
de förut fast anställda samt studenterna och med dem
likställda, hava förlorat sin förutvarande särställning.
Alla värnpliktiga, som överhuvudtaget äro dugliga
till krigstjänst, komma att utnyttjas i försvarets
tjänst. Avgörande för den plats i krigsorganisationen
en värnpliktig bör tilldelas, för att han skall bliva
till. största möjliga gagn för försvaret, och för
bestämmande av den utbildning, som han med hänsyn
härtill bör bibringas, blir endast den värnpliktiges
fysiska och psykiska kvalifikationer, hans civila
yrkesutbildning och den duglighet, han ådagalägger
under tjänstgöringens lopp. Givet är emellertid, att
sådana värnpliktiga, som på grund av allmänt
medborgerlig bildning, särskilda yrkeskunskaper eller annan
utbildning kunna förutsättas bliva av särskilt värde
för krigsorganisationen, måste fördelas på
truppförbanden så jämnt som möjligt. Detta åstadkommes
därigenom att vissa särskilt kvalificerade värnpliktiga
redan vid inskrivningen eller också senare hänföras
till en särskild värnpliktsgrupp, "grupp K", skild
från de övriga värnpliktiga, "värnpliktiga i
allmänhet". Till "grupp K" komma bl. a. de att hänföras,
som avlagt studentexamen.

De som hänförts till "grupp K", fördelas
proportionellt på försvarsgrenar och truppförband i
förhållande till behovet enligt krigsorganisationen och
tilldelas bestämda truppförband (I 4, A 2, Ing 3, KA 1
osv.), som de sedan tillhöra under hela sin
värnpliktstid oberoende av den plats i riket, där de sedan bliva

bosatta. Huvuddelen av de värnpliktiga däremot
tilldelas endast ett visst truppslag (infanteriet,
träng-trupperna, osv.). Vilket förband inom truppslaget
ifråga de skola tillhöra blir beroende av var inom
riket de äro bosatta.

Utbildningstiden är i princip lika lång för alla och
omfattar 450 dagar, som för huvuddelen av de
värnpliktiga skola fullgöras med 360 dagars första
tjänstgöring samt två repetitionsövningar och en
efterut-bildningsövning om vardera 30 dagar.

Det har ansetts vara möjligt att, under
förutsättning att utväljandet av befälsämnena sker med
omsorg, inrymma den lägre befälsutbildningen,
utbildningen till gruppchefer, inom den fastställda första
tjänstgöringen om ett år. Utväljandet av elever till
gruppchefsutbildningen kommer därför icke att som
hittills genom uttagningen till underbefäl och
fackmän varit fallet, göras redan vid inskrivningen av
de värnpliktiga. Den skall ske först sedan viss del
av tjänstgöringen förflutit och då på grundval av
ådagalagd lämplighet.

Utbildningen av värnpliktiga plutonchefer och
plutonchefs ställföreträdare har däremot icke ansetts
kunna medhinnas under första tjänstgöringen. På
grund därav har det i värnpliktslagen stadgats, att
värnpliktiga, som befunnits lämpliga för
utbildning-till officerare eller underofficerare, kunna utöver den
för alla gällande utbildningstiden beordras fullgöra
ytterligare viss tjänstgöring, nämligen för utbildning
till officer under högst 360 dagar och för utbildning
till underofficer under högst 180 dagar.

Till denna fortsatta utbildning är det meningen att
först och främst beordra sådana, som äro villiga att
underkasta sig ytterligare tjänstgöring, samtidigt som
de uppfylla de höga krav, som måste ställas på
blivande värnpliktiga officerare och underofficerare.
Därest behovet icke kan fyllas med lämpliga
frivilliga, måste tvångsvis uttagning ske. Beträffande
fordringarna är det att märka, att endast dugligheten
fäller utslaget, och urvalet kommer att göras bland
alla värnpliktiga, oberoende av om de avlagt
studentexamen eller icke. Det är emellertid att
förvänta, att bland de till officers- eller
underofficersutbildning uttagna skola återfinnas huvuddelen av
studenterna och de med dem jämnställda. De goda
erfarenheterna från de värnpliktiga studenternas
beredskapstjänstgöring ger all anledning till att därvid
ställa de största förhoppningar på den bildade
ungdomen.

För att samtliga värnpliktiga i konkurrens med
varandra skola få tillfälle att söka sig fram till
befälsutbildning och för att de blivande plutoncheferna
i tid skola förvärva sig den kunskap om truppens
mentalitet, som är den första förutsättningen för en
effektiv befälsföring, har det ansetts önskvärt att
alla kunna påbörja första tjänstgöringen samtidigt
och gemensamt fullgöra de första månadernas
tjänstgöring. Enär det av ett flertal olika skäl icke
befunnits möjligt att sätta inryckningstiden för
huvuddelen av de värnpliktiga senare än i april och
studentexamen enligt nuvarande system icke är
avslutad i alla delar av landet förrän i mitten av juni,
skulle förverkligandet av det angivna önskemålet
kräva att tidpunkten för den muntliga
studentexamen förlades tidigare på året än vad hittills ansetts
kunna ske. Utredning härom har som bekant verk-

284

30 maj 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free