- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Allmänna avdelningen /
381

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 22 aug. 1942 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

HÄFTE 34 ÄGARE: SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 22 AUG.

ÅRG. 72 ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 4 2

INNEHÅLL: Till minnet av Helge Palmcrantz. — Ett fall av deformation i halvoändligt elastiskt
medium, av kapten vvk C. Walén. -—• Konjunkturläget våren 1942. — TNC. — Notiser. — Litteratur. —
Personalnotiser.

Till minnet av Helge Palmcrantz.

I anslutning till hundraårsdagen av
Helge Palmcrantz’ födelse den 7 juli
publicerar Teknisk tidskrift intendent Torsten
Althins anförande vid Föreningen
tekniska museets årsstämma 1942.

Den 9 mars i år inföll 80-årsdagen av den stora
striden på Hampton Roads, som avgjorde det
nordamerikanska frihetskriget. Det var — som alla
veta — en svensk ingenjör, John
Ericsson, som med sin märkliga
fartygskonstruktion "Monitor’’
avgörande ingrep på den
tekniska och sjömilitära sidan.

Ungefär vid samma tidpunkt
för 80 år sedan uttog Alfred
Nobel patent på sina
sprängämnestekniska uppfinningar, och
för 80 år sedan under 1860-talet
började Helge Palmcrantz sina
konstruktioner för den svenska
kulsprutan. Krigiska
förhållanden i världen — då som nu —
aktualiserade de krigstekniska
uppfinningarna och ledde
konstruktörernas och ingenjörernas
tankar in på sådana problem.

Av de tre nämnda svenska
uppfinnarna är utan tvivel Helge
Palmcrantz minst känd av den
stora allmänheten. Hans namn
har icke fått den glans, som
strålar kring en John Ericssons,
en Nobels namn. När nu 100 år
förflutit sedan Palmcrantz’ födelse den 7 juli 1842,
har det synts angeläget att erinra något om hans
märkliga gärning under den korta tid, som det för*
unnades honom att leva.

Ingendera av de tre nyssnämnda uppfinnarna var
enbart "krigsingenjör". John Ericsson skapade den
användbara fartygspropellern och den första i drift
och anskaffning billiga motorn, en varmluftsmaskin.
Nobel arbetade för fred i världen och på ett
nationernas förbund. Han instiftade också ett fredspris. Han
ansåg, att om det icke gick att inom loppet av 30 år
skapa förutsättningar för en varaktig fred, så var
allt hopp ute att få en sådan till stånd. Utvecklingen
har visat, att han hade rätt.

Helge Palmcrantz’ insats förutom konstruktionen

av kulsprutan var skapandet av en skördemaskin,
särskilt lämplig för svenska förhållanden.

Alfred Nobel var i sin ungdom poet och tvekade, om
han skulle så förbli eller bli tekniker. Helge
Palmcrantz var skald till sitt väsende och sann humanist.

Alla dessa tre uppfinnare grundade industrier och
satte människor i arbete och gåvo dem möjlighet till
utkomst och bärgning. Alla tre ivrade för sociala
reformer, för arbetets höjande,
för arbetarnas bästa. Alla tre
voro föregångsmän under den
tid, då Sveriges folk började
vakna och bli medvetet om
möjligheten, att landet borde äga en
tillverkningsindustri och inte
endast en råvaruindustri, som
tidigare väsentligen varit
förhållandet. Den första
gryningstiden för genombrottet — det
andra industriella genombrottet
— inföll under 1860—70 och
80-talen. Det är under dessa år
som Helge Palmcrantz’ korta
livsgärning infaller.

Carl Helge Julius Palmcrantz
föddes i Hammerdals församling
i Jämtland som andre son till
f. d. kaptenen vid Jämtlands
fältjägarekår Per Gustaf
Palmcrantz och dennes hustru Lovisa
Ulrika Nordenmark, dotter till
prosten Nordenmark. I den
jämtländska skogsbygden, där
kaptensbostället Vigge i Bergs socken var beläget,
visade Helge Palmcrantz redan i barnaåren, att han
ärvt betydande mekaniska anlag från sin mekaniskt
intresserade morfar. Redan under de första skolåren
fick han avsmak för läxor och övergav som 16-åring
läroverket i Östersund för att hemma deltaga i
skogsarbeten. Han tycks ha kämpat en hård strid
och med stora svårigheter. År 1860 anländer han
till Stockholm och får plats på en obetydlig mekanisk
verkstad. Palmcrantz tar bostad hos en vindragare,
som märker hans begåvning och förmår en vän
till fadern att bekosta en studiekurs, så att han
efter nödvändiga förberedelser kan vinna inträde
vid Teknologiska institutets fackavdelning för
väg-och vattenbyggnadskonst. Denna genomgår han

25 juli 1942

381

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:24:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1942a/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free