- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Automobil- och motorteknik /
8

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

förhållande och vad som egentligen försiggår i
reaktionszonerna.

Jag föreställer mig saken så att för varje gång
kolpartiklarna ryckas in i primärluftströmmen sker
en blixtsnabb uppoxidering av partikelns yta. Efter
som värmeledningsförmågan i kolpartikeln är ytterst
liten, kan den reagerande ytan betraktas som
praktiskt taget utan värmekapacitet, varför
temperatur-stegringen också blir våldsam. Under nästa bråkdel
av en sekund badar så formligen partikeln i sin egen
utsvettade C02-atmosfär, och reduktionsprocessen till
CO är i full gång, varvid temperaturen hastigt
sjunker. Medan kolpartikeln på detta sätt svävar, håller
sig emellertid ytan fri från slagg, varigenom det
renade kolets katalysverkan blir mycket effektiv och
reduktionen i hög grad befordras, så att den kan
fortgå även vid låg temperatur.

Kolpartiklarnas cirkulation bidrager också till att
automatiskt hålla generatorn slaggfri. Under
förutsättning givetvis, att sådan inte tillföres den med
kolen i form av stenar, jord och t. o. m. spik, vilket
har inträffat. Det mycket fina slaggmjölet, som
ursprungligen finnes i kolet i form av salter, utblåses
genom gittret, passerar vindsikten och fastnar
slutligen på finrenaren. Kunde man sålunda få
fullständigt rena kol utan främlingar (mekaniskt inblandade
föroreningar), behövde generatorn aldrig slaggas.
Redan nu, med vår primitiva kolberedning, kan man,
om man sköter generatorn rätt, köra 200—300 mü
utan att märka minsta försämring i gasproduktionen
eller ökning av gittermotståndet!

Jag har här berört kolens slagghalt. Det är
emellertid också en annan sak i samband med
kolframställningen, som man måste ägna uppmärksamhet, och
det är kolens innehåll av s. k. flyktiga beståndsdelar,
dit även tjäran räknas!

Jag skulle gärna vilja träffa den gengasförare, som
aldrig förargats över vad han ansett vara
"generatorkonstruktörers dåliga arbete". Ty det är alltid
konstruktören, som får skulden, om tjära uppträder, och
jag tänker inte på något sätt ta honom i försvar.
Tvärtom!

Tjärproblemet bör enligt min åsikt nästan vara en av
utgångspunkterna vid generatorkonstruktionen, ty att
framställa helt tjärfria kol är praktiskt omöjligt, i
varje fall irrationellt, och där tjäran uppträder i
generatorn är den den dominerande stötestenen. Hela
frågan om ved- eller kolgas med alla existerande
mellan-konstruktioner är, om man granskar den närmare,
mycket komplicerad och fylld av hänsynstagande och
kompromisser, vilket inte gör saken lättare för
konstruktören.

Ett oeftergivligt villkor är, att generatorn mer än
väl måste kunna ta hand om och fullständigt spalta
den kvantitet tjärämnen, som förefinnes såsom
maximirest i prima träkol. Denna gräns är i Statens
bränslekommissions normer för fasta bilbränslen
fastställd till ca 15 % glödningsförlust.

Men märk väl, detta skall kunna ske inte allenast
under full, forcerad långkörning, utan även under
småkörningar t. e. droskkörningar.

Vilka möjligheter har nu denna generator i
förhållande till andra kolgasverk att klara sådana
missförhållanden i bränslet?

Det enda sättet att oskadliggöra dessa
destillationsprodukter är ju att låta dem komma i beröring med
den glödande eller reaktionsbenägna kolmassan.
Härvid sönderspaltas de alltefter sin art mer eller mindre
lätt till produkter, som kommer gasen tillgodo i form
av koloxid och väte.

(Forts.)

Litteratu r

Den praktiska gengasboken, av Sten Meixgken och
Evert Andersson. Stockholm 1941, Albert Bonniers
förlag. 212 sid., 49 fig. Pris haft. 3: 75, inb. 4: 75.

Författarna till denna bok söka på ett populärt sätt
framlägga gengasens användning, framförallt ur rent
praktisk synpunkt. Boken innehåller en ingående
redogörelse för de olika gengassystemen samt den
skötsel desamma behöva underkastas.

Boken är utomordentligt väl illustrerad, bland annat
med en hel del tecknade bilder, utförda av Sason.
Boken rekommenderas till den, som i sin dagliga
gärning har anledning syssla med gengasdrift.

Kungl, automobil klubbens årsbok 1941, pris kr.
2: 50, innehåller matrikel, handbok samt en del
instruktiva artiklar i gengasfrågor. Bland annat återfinnes en
kortare redogörelse för Kungl, automobil klubbens
tävling med gengasdrivna bilar.

Automobiltechnisches Handbuch, 14: de upplagan,
utgiven av Richard Bussien, förlag M. Krayn, Berlin
1941. 1 576 sidor med 1 785 figurer. Pris bunden Em.
36: —.

Ifrågavarande handbok är utgiven av Richard Bussien,
som vid sin sida haft en stor medarbetarestab för olika
detaljproblem. Bland dessa återfinnas flera av de mera
kända tyska ingenjörerna inom hithörande område.

Handboken inledes med bilens mekaniska problem,
svängningsförhållanden i fordonet samt metoder för
fordonets provning. Härefter behandlas bränslen,
smörjmedel och kostnadsberäkningar.

Den andra delen innefattar olika
konstruktionsmaterial, främst järn och stål samt de lätta legeringarna.

Den tredje delen behandlar normer för olika
maskinelement.

Den fjärde delen innefattar i chassiet ingående
detaljer såsom koppling, växellåda, bakaxel, fjädrar,
styrinrättning, bromsar, hjul och ram.

Den femte delen behandlar förgasaremotorer
(Ottomotorer) med den mångfald detaljproblem, som här
uppträda beträffande bränslen, kylning, tandning,
ljuddämpare, elektriska anläggningar m. m. I denna avdelning
behandlas även dieselmotorer, förkammaremotorer,
2-takt-motorer, slidmotorer, luftkylda bilmotorer, kompressorer,
mätinstrument, elektrisk radioutrustning, motorcyklar,
kommunala och personfordon samt traktorer och
elektriska motorer. Denna avdelning avslutas med en
behandling av dieselmotorer och tändkulemotorer för
traktorer.

Verket utgör en värdefull uppslagsbok på detta
speciellt mekaniska område och utgör ett komplement till
de handböcker, som förefinnas. De uppgifter, som
återfinnas, äro genomgående framförda till dagens teknik,
ehuru i en del hänseenden en något fylligare behandling
skulle kunna varit önskvärd. Som uppslagsbok vid alla
de problem, som möta i samband med
förbränningsmotorers användning för fordonstekniken utgör
ifrågavarande arbete ett synnerligen värdefullt hjälpmedel.

8

17 jan. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942am/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free