Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
AUTOMOBIL- och MOTORTEKNIK
HÄFTE 5 Redaktör. NILS GUSTAFSSON 16 /^j 1942
INNEHÅLL: Acetylengasen som motorbränsle, av civilingenjör Olof Ågren. — Notiser. — Litteratur.
Acetylengasen som motorbränsle.
Av civilingeniör OLOF ÅGREN.
Acetylengasen som ersättningsbränsle vid drift av
förbränningsmotorer har åter en gång blivit
aktuell.
Redan vid slutet av 1800-talet gjordes de första
försöken med acetylengasmotorer, men intresset
svalnade dock rätt snart, då det visade sig, att det av
ace-tylengasmotorn uträttade arbetet ställde sig avsevärt
mycket dyrare per hästkrafttimme än med andra
bränslen.
Nästa gång frågan om acetylengas som
motorbränsle aktualiserades var mot slutet av förra världskriget.
Svårigheterna att erhålla bensin tilltogo alltmer, och
det gällde, att till varje pris skaffa ersättningsbränsle
för motordriften. Mycket arbete av såväl teoretisk
som praktisk art nedlades då på lösandet av
hithörande problem, varvid särskilt i Schweiz och
Tyskland samt icke minst i de nordiska länderna intresset
var mycket stort. Även. denna gång avtog intresset
för acetylengasen som motorbränsle så snart
tillgången på de vanliga motorbränslena åter ökade.
Vetenskapsmännen fortsatte dock sina forskningar,
och under mellankrigsåren utreddes, tack vare dessas
ihärdiga arbete, många problem icke blott på
ace-tylengasens speciella område utan även inom
förbränningskemien som helhet.
Då kriget ånyo släpptes lös och knappheten på de
vanliga motorbränslena åter började göra sig påmind,
voro vi sålunda betydligt bättre förberedda för
lösandet av de kommande uppgifterna. Den
snabbhet, med vilken övergången från bensin till
gengas-drift skedde, visar att därvidlag det nedlagda arbetet
icke varit förgäves. Så blev dock icke fallet med
acetylengasen. Folk av de mest skilda ordinarie
yrken blevo i en hast uppfinnare på
acetylengasom-rådet. Endast i sällsynta fall tillgodogjorde man sig
därvid de tidigare vunna erfarenheterna. Rena små
"helvetesmaskiner" släpptes ut att göra vägar och
gator osäkra och "karbidgasverk", som slukade
massor av karbid och kunde ruinera sina ägare, såldes för
dryga penningar. Därmed är icke sagt, att detta
skedde av enbart vinstbegär. Nej, långt därifrån,
men man kände icke till vad som tidigare gjorts och
fick därför ännu en gång betala dyra lärpengar. Det
fanns ej heller den vägledning att få, som då det
gällde gengasen. Sprängämnesinspektionen och
bränslekommissionen ingingo därför med en gemensam
skrivelse till Kungl. maj:t med begäran 0111 förordning
angående kontroll å aggregat avsedda för drivande
av förbränningsmotorer medelst acetylengas.
Den 1 november 1940 utfärdade Kungl. maj:t en
kungörelse "angående kontroll å vissa aggregat för
drivande av förbränningsmotorer medelst
acetylengas" (Svensk författningssamling nr 927). Denna
kungörelse avser endast acetylengas för drift av icke
stationära förbränningsmotorer och föreskriver, att
dylikt aggregat "må ej för avsalu tillverkas eller
salu-hållas eller för nyss angivna ändamål nyttjas i annan
typ än sådan, som godkänts av statens
bränslekommission", "som har att verkställa undersökning av
aggregatet för utrönande av huruvida med avseende
å dess konstruktion och allmänna utförande ävensom
till detsamma använt material fara vid användning
av aggregatet må anses i möjligaste mån utesluten".
Inom bränslekommissionens gengasbyrå
organiserades en särskild acetylenavdelning, vars främsta
uppgifter blevo att utarbeta erforderliga föreskrifter
och anvisningar och att verkställa den av Kungl.
maj:t föreskrivna typbesiktningen.
Bränslekommissionens föreskrifter och anvisningar för tillverkning,
montering och användning av acetylengasaggregat
utfärdades den 22 november 1940, men, för att icke
försvåra läget för tillverkaren och för att giva den
köpande tillfälle att själv bedöma den affär, han gav
sig in på, lämnades på begäran sådana upplysningar
om de tilltänkta föreskrifterna, att ingen behövde stå
ovetande.
Gengasbyrån hade från sitt tidigare arbete med
gengasen erfarit, att den negativa inställning, som
gärna följer med enbart kontroll, icke leder till det
önskade målet. Härtill fordras en positiv insats både
i form av upplysningsverksamhet och
forskningsarbete. Upplysningsverksamheten tager sig uttryck i
kostnadsfria konsultationer. För forskningsarbetet
anvisade Kungl. maj:t ett mindre belopp. Dessutom
erhålles en utomordentlig hjälp härvid genom att
Svenska a. b. Gasaccumulator beredvilligt ställer hela
sin kapacitet av erfarenheter på hithörande och
angränsande områden till gengasbyråns förfogande.
Från teoretisk synpunkt sett, borde acetylengasen
vara ett idealiskt bränsle för drivande av
förbränningsmotorer. Att så hittills icke visat sig vara- fallet
torde mindre vara att tillskriva acetylengasen än det
18 april 1942
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
