Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
l3ÜE>
Fig. 3. Dwight-Lloyd sintringsmaskin.
yl
i * lf Ti j
Fig. 5. Härdugn.
schaktugnsslagg, som får cirkulera i processen. Det
är emellertid inte möjligt att ens på detta sätt
genomföra processen i ett steg, och i regel gör man så, att
svavelhalten genom försintring nedbringas från ca 12
till t. e. 6 %. Sedan krossas sintret, vatten tillsättes
för att hålla temperaturen nere, och så sintrar man en
gång till, då svavelhalten bör gå ned under 2 %,
vilket erfordras för att ingen skärsten skall bildas vid
schaktugnssmältningen. Är produktionen så liten,
att två sintringsmaskiner inte behövas, kan man i
stället för dubbelsintring av hela godsmängden låta
1/s—1/„ av sintret återgå till sligbeskickningen. —
Alla försök att undvika dubbelsintring och
utspädning av rika flotationssliger ha hittills varit utan
önskat resultat.
De använda sintringsmaskinerna äro i regel
band-apparater av typen Dwight-Lloyd (fig. 3). Särskilt i
Europa användas även de runda
Schlippenbach-appa-raterna, medan sintringspannor förekomma endast
undantagsvis.
För reduktion av sintret använder man sig
uteslutande av vattenmantelugnar. En modern sådan
återges av fig. 4. Den är utrustad med vattenmantel från
stället till nära beskickningsöppningen, ett stort
antal små, tättsittande formor och termo sif onkylning av
kyllådorna. Den vanliga sifontappningen för bly
saknas givetvis inte. Per ton beskickning förbrukar
schaktugnen 10—12 % koks, vilket motsvarar ca
25 % av den utvunna blymängden.
Fig. 4. Blyschaktugn.
Det är möjligt att reducera blyoxid med blysulfid
enligt den vid beskrivningen av härdprocessen nedan
nämnda formeln, men förhållandena i schaktugnen äro
sådana, att denna reaktion inte kan utnyttjas för att
minska koksförbrukningen.
Produktionsförmågan i blyschaktugnarna har under
det sista årtiondet stigit oerhört, beroende på rikare
beskickning och sintrets gynnsamma fysikaliska
beskaffenhet. En schaktugn med t. e. en formarea av
1,2 X 4,5 m smälter per dygn ca 400 ton sinter och
producerar ungefär 200 ton bly. Själva schaktugnen är
också en relativt liten del av en modern blyhytta.
När bly framställes enligt härdprocessen, använder
man sig av en härdugn, som återges på fig. 5. Själva
härden är fylld med bly, och på blybadet införes i
små proportioner en beskickning bestående av slig,
15—25 % koksstybb och återvunnet flygstoft.
Genom formor i bakväggen blåses luft i beskickningen,
som partiellt oxideras till PbO och PbS04, vilka
ämnen reagera med PbS enligt reaktionerna
PbS + 2 PbO — 3 Pb + SOl2 och
PbS + PbS04 = 2 Pb + 2 S02
Ett mekaniskt manövrerat spett bryter upp smältan
med korta mellanrum.
Temperaturen i en sådan härd blir inte tillräckligt
hög för att smälta slaggen, som är seg och innehåller
några tiotal procent bly. Det är därför klart att
processen inte är användbar för sliger, som hålla mycket
slaggbildande ämnen. Vidare
fordrar processen att sligen är så
grovkornig, att blästern kan tränga in
mellan kornen. Detta villkor
uppfylls av sättmaskins- och
skak-bordsslig, medan en beskickning
bestående av enbart flotationsslig
blir alltför täppande. På grund av
att blysulfiden är mycket flyktig,
kan man räkna med att 1/4 till 1/3
av blyet måste återvinnas ur
rökgaserna. Det direkta utbytet av bly
ur slig med vanlig blyhalt blir
därför lågt. För en slig, som håller
80 % Pb, kan man visserligen
räkna med ungefär 85 % direkt
utbyte, men för en 50 %-ig är
motsvarande utbytessiffra endast ca
50 %. Slutligen får man inte
glömma att härdslaggen måste
förarbetas i en schaktugn. Denna metod
14 febr. 1942
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
