Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Notiser
Tätning av schakt medelst cementinjektion. I det
nya schaktet vid Sundsgruvorna, nära Ställdalen, har
nyligen tätningsarbete utförts genom cementinjektion.
Schaktet med dimensionerna 2,2 X 6,7 m går genom
8 m sand och flytsand samt därefter i berg.
Schaktet är ingjutet med armerad betong, genom de lösa
jordlagren och 3,5 m ned i berget, som där
gjutningen avslutades var fast och helt. Något rosberg
förekom ej.
Vid fortsatt avsänkning visade sig att
vattentillflödet genom småsprickor i berget och genom ett par
felaktigheter i betonggjutningen var så pass stort, ca
300 lit./min., att sänkningen avsevärt försvårades.
Schaktväggarna injekterades därför med cement
genom 2 rör som insatts i gjutningen och genom 7
borrhål med ca 50 mm diam., vilka borrats dels
horisontellt, dels följande vattenförande släppor. Hålen
voro placerade från gjutningen och 5 m nedåt.
Schaktets djup var vid injekteringstillfället 8,0 m under
betonggjutningen.
I betongen användes 5—10 kg tryck vid
injekteringen och i de längre ned belägna hålen upp till
20 kg. Cementen trängde ned 3 à 4 m nedanför
dåvarande schaktbotten, dvs. 6—7 m nedanför nedersta
hålet.
Sch a kid seM uppifrån
* l
£.7m
Z2r
.A"
/»o/ O/ovyon
Fig. 1.
Efter injekteringen blev
schaktet så torrt, att vatten
endast droppar in på ett fåtal
ställen.
Till injekteringen användes
A-cement, och åtgången var
6 650 kg.
Injekteringen inkl. montage
utfördes på 5 dagar med
2-skifts-arbete. Arbetet utfördes av
Svenska diamantbergborrnings
aktiebolaget.
Totala kostnaden för
injektionen var ca 3 500 kr.
Sven Dalhammar
Saltbad i stället för blybad vid härdning. I
Tyskland är användningen av bly och blylegeringar till
glödgnings- och härdningsbad i allmänhet förbjuden.
Undantagna från detta förbud äro endast bad för
seg-härdning av tråd, för fläckvis härdning eller
anlöpning av arbetsstycken av stål och för anlöpning av
otäta gjutföremål av metaller. För härdning av
verktyg användas blybad numera ej alls, ej heller för
härdning av filar. Vid användning av saltbad för
seghärd-ning av tråd måste man räkna med ökade kostnader
genom den saltförlust, som uppstår genom att saltet
Skär-
f-ß.
vidhäftar tråden. Genom lämpliga
avstrykningsanord-ningar kan man dock nedsätta saltförlusten så långt,
att seghärdning av tråd med saltbad blir ekonomisk.
Anlöpning av otäta (poriga) av metallpulver pressade
stycken och föremål kan endast utföras i metallbad,
ty användes saltbad intränger salt i porerna, och detta
kan ej avlägsnas utan ger vid användningen av
föremålen oftast upphov till korrosion. (Metallwirtschaft
nr 37, 1941.)
E. R—s.
Föreningsmeddelanden
Svenska teknologföreningens avdelning för Kemi
och bergsvetenskap höll ordinarie sammanträde den
2 5 september.
Avdelningens första höstsammankomst inleddes med
ett studiebesök vid Münchens bryggeri i Stockholm,
vilket numera är vårt lands största bryggeri ocli som
tillsammans med Hamburgerbryggeriet förser
stockholmaren med hela hans ölbehov. I olika grupper
gjordes rundvandring genom det moderna komplexet,
varunder man i detalj fick följa utgångsmaterialet,
kornet, på dess väg fram till färdigt öl, vilket från de
stora rostfria jäskaren utan att komma i beröring med
människohänder tappades på flaskorna genom sinnrika
automatiska tappningsmaskiner. Dessa kunna leverera
upp till 600 000 flaskor per dygn, när stockholmarens
törst är som bäst. Särskilt intresse tilldrog sig, vid
sidan av dessa anordningar, den nya
centrifugeringsan-läggningen, som har till ändamål att göra ölet klart
före tappningen. Denna specialanläggning är den första
av sitt slag i världen och har utförts av svenska
konstruktörer.
A.-b. Stockholms bryggerier, som utöver ovan angivna
bryggerier i Stockholm även äger ett flertal
skattepliktiga och skattefria bryggerier på andra platser i
landet, bedriver en omfattande och vetenskaplig
verksamhet vid sitt centrallaboratorium, som är inrymt i
Münchens bryggeri. Vid studiebesöket fingo
avdelningens medlemmar tillfälle att här följa inte blott de
dagliga driftsproven utan även taga del av de nyaste
forskningsresultaten inom den omfattande
bryggerikemien.
Efter studiebesöket samlades avdelningens
medlemmar till gemensam middag kl. 18.00 på
teknologföreningens lokal. Sedan ordföranden, professor B. Kalling,
framfört avdelningens tack till A.-b. Stockholms
bryggerier och dagens ciceroner för det intressanta och
givande besöket, öppnades de formella förhandlingarna
med val av justeringsmän för dagens protokoll. Härtill
utsågos docent G. Ängel och civilingenjör O. Drakenberg.
Efter anmälan inträdde följande nya medlemmar i
avdelningen: civilingenjörerna Kaj Engberg, Carl
Gustaf von Eissen, Sten Henriksson, Robert Karlberg,
Stig Kjellström, C. A. Körnell, Erik Lindeb]ad, Gösta
Persson och G. Zimmerman samt bergsingenjörerna I.
Forslund, Sven Granhed, Gunnar Hult, Olof Knös, Erik
Lissell, Uno Wiking-Johnsson och P. Vilhelm Villner.
I avdelningen invaldes samtidigt följande medlemmar
av teknologföreningen: ingenjör Edv. Eriksson,
professor N. H. Magnusson, dr-ing. Ragnar Schlyter och fil.
lic. Börje Steenberg.
Härefter utsågos enhälligt följande medlemmar at.t
ingå i den valnämnd, som till novembersammanträdet
skall framlägga förslag till avdelningsstyrelse för 1943:
civilingenjör EL Göth, bergsingenjör A. Nordström,
bergsingenjör S. G. Petersson, civilingenjör F. H. Stenhagen,
disponent B. Thorbjörnson och professor M. Wiberg.
8. P.
96
14 mars 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
