- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1942. Elektroteknik /
188

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

hälften av de vid sammanträdet närvarande. Vid
efter-sitsen levererade klubbmästaren, hr Wägeus,
sedvanlig kritik av ekot och föredraget. Senare delen av
anförandet framföres via den i lokalen uppställda
magnetofonanläggningen, vars resurser därigenom på
ett talande sätt blevo demonstrerade. Ytterligare ett
bidrag till den allmänna trevnaden utgjordes av en
ypperlig amatörfilm med "nästan synkroniserat" ljud
från magnetofonanläggningen; i filmen fick man se
hur ett program med underhållningsensemblen "Vårat
gäng" upptages på stålband.

g-

Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie sammanträde
fredagen den 20 november 1942 kl. 19,30 på föreningens
lokal.

Ordföranden, tekn. dr Fredrik Dahlgren, öppnade
sammanträdet och hälsade de närvarande välkomna.
Till justeringsmän utsågos förste byråingenjör E. Beijer
och överingenjör H. Spanne. I föreningen inträdde efter
anmälan civilingenjör Bengt Wijkman. Ordföranden
anmälde, att föreningen vid sitt sista sammanträde för
året, den 4 december, enligt praxis kommer att behandla
ett vetenskapligt ämne. Styrelsen hade förvärvat
professor Knut Lundmark, som kommer att tala om livets
utbredning i världsrymden.

Härefter företogs val av styrelse och funktionärer för
arbetsåret 1943. Föreningen följde därvid helt
valnämndens och styrelsens förslag. Valda blevo:

Styrelse: ordförande: tekn. dr Fredrik Dahlgren (om.
val). Vice ordförande: direktör Harald Alexandersson
(omval, förste byråingenjör Gustaf Swedenborg
(omval). Sekreterare: civilingenjör Torvald Malmström
(omval), byråingenjör Sven Öberg (omval).
Ceremonimästare: förste byråingenjör Åke Vrethem (omval),
övriga ledamöter: byrådirektör Harry Thunell (omval),
överingenjör Bror Hansson (omval), civilingenjörerna
Knut Kåell (omval), Emil Stenkvist (omval), Erik
Ternström (nyval) och Jan-Henrik Kylberg (nyval).

Klubbmästare: civilingenjörerna Olle Wägeus
(omval) och Sven Weslien (omval).

Revisorer: civilingenjörerna Per Martin (omval) och
Axel Ritzler (omval).

Representanter i Svenska teknologföreningens
styrelse: ordinarie: direktör Harald Alexandersson (omval),
civilingenjör Tor väld Malmström (omval), suppleant:
förste byråingenjör Åke Vrethem (nyval).

Representanter i Svenska teknologföreningens
biblioteksnämnd: civilingenjör Sture Kåell (nyval),
byrådirektör Einar Malmgren (nyval).

Redaktör för "Elektroteknik": civilingenjör A. Julius
Körner (omval).

Dagens eko kom från Telegrafstyrelsen.
Byråingenjör Hans Björk berättade om den svåra
telefonstationsbranden i Västerås den 22 september och visade några
bilder över förödelsen och det återuppbyggnadsarbete,
som ögonblickligen igångsattes. Genom en serie
lyckliga omständigheter, en stark ambition hos hjälpmanska-

pet och förståelse från allmänhetens sida lyckades man
på utomordentligt kort tid få provisoriska förbindelser i
gång. Efter två veckor kunde rikstrafiken upptagas i
normal omfattning, och efter sex veckor kunde man
anse stationen fullt återställd.

Härefter följde en diskussion över ämnet "Praktiska
erfarenheter i överspänningsfrågan". Inledare voro
förste byråingenjör Åke Vrethem, Stockholm,
civilingenjör Ernst W. Andersson, Västerås, och civilingenjör
Bror Svensson, Ludvika.

Då ing. Vrethems föredrag in extenso och de båda
övriga åtminstone i sammandrag komma att återges i
följande nummer av tidskriften, torde ett mer ingående
referat här vara överflödigt.

Ing. Vrethems anförande berörde
Vattenfallsstyrelsens erfarenheter av olika skyddsåtgärder i statistisk
belysning. Föredraganden behandlade i anslutning härtill
även mätning av blixtströmmar genom stålstavar samt
ventilavledare och jordlinor ur driftekonomisk synpunkt.

Ing. Andersson redogjorde för erfarenheter av olika
skyddsåtgärder i Bergslagens gemensamma
kraftförvaltnings 33 kV anläggningar, medan ingenjör Svensson
uppehöll sig vid konstruktiva spörsmål rörande den typ
av ventilavledare, som tillverkas av Asea.

Efter inledarnas anföranden vidtog allmän diskussion
med inlägg av hrr Norinder, Nordell, Hansson och
Spanne.

Professor Norinder underströk det ekonomiska och
tekniska värdet av en noggrann kontroll av
överspänningsskyddens funktion. Vid Åskforskningsanstalten
hade man funnit, att stålstavarna i regel haft två eller
flera impulser, ända till sju impulser hade konstaterats.
En svensk metodik hade utvecklats, som möjliggjorde
snabba och tillförlitliga mätningar. Talaren redogjorde
även för några färska undersökningar av åskslagens
delurladdningar och deras varaktighet, en viktig fråga
i samband med avledarnas hållbarhet.

Ingenjör Nordell visade med några exempel, att även
kabelledningar äro sårbara för överspänningar, särskilt
gäller detta korta sjökablar för 6—10 kV. Avledare i
båda ändpunkterna kunde dock ge effektivt skydd.

Ingenjör Hansson påpekade, att
skyddskondensato-rer bli oproportionerligt dyra, i storleksordningen 130
kr/kVA mot 16 kr/kVA för
faskompenseringskonden-satorer. Orsaken var närmast de alltför högt uppdrivna
fordringarna på skyddskondensatorernas provspänning.
Tal. föreslog, att man skulle sänka provspänningen och
därigenom göra det möjligt att använda
skyddskonden-satorer med stor kapacitans och därmed skyddsverkan.

överingenjör Spanne konstaterade, att kablarna
lyckligtvis i allmänhet hålla för överspänningarna och
visade en del mätresultat från likspänningsprov och
stöt.-prov.

Vid samkvämet efter supén avtackades
föredragshållarna av fungerande klubbmästaren, hr Weslien, som
väl utnyttjade det sällsynta tillfället att låta
ceremoni-mästaren själv få avsmaka den peppar och salt,
varmed han brukar krydda sitt tack till föredragshållarna.

Mm.

188

1 aug. 1942

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1942e/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free