Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
säker svavelrening kan lätt ordnas, om gasen är
tjärfri.
Utbytet av flytande produkter vid en
generatoranläggning (försedd med elektrofilter) enligt föregående
varierar naturligtvis med bränslet, men följande
siffror, vilka delvis basera sig på utförda prov, kunna
överslagsvis nämnas,
för svenska
stenkol .......... 5—6 % (räknat på torrt bränsle)
för utländska
stenkol .......... 5—10 „ ( „ „ „ „ )
för maskintorv . . 5—15 „ ( „ „ „ „ )
för torvbriketter
(Sösdala) –– 6—7 „ ( „ „ „ „ )
för barrved ...... 5—10 „ ( „ „ „ „ )
Beträffande det ekonomiska utbytet kan nämnas,
att med nuvarande priser på tjära det nedlagda
kapitalet för ombyggnaden torde kunna tjänas in på 6—
12 driftmånader.
Vid Höganäs—Billesholms a.-b:s fabriker i
Höganäs är för närvarande en generatoranläggning enligt
nyss skisserade linjer under uppförande.
Tidigare har på fabriksområdet funnits 4 separata
generatorbatterier, som nu flyttas till ett
centralbatteri, som fullt utbyggt kommer att omfatta 14
generatorer. Batteriet förses med enkla luftkylare och
elektrostatiska tjärfilter av Aseas tillverkning med
en utfällningsverkningsgrad av minst 96 %. Filtren
fordra praktiskt taget ingen skötsel och taga mycket
liten elektrisk effekt, endast en bråkdel av vad en
mekanisk tjärtvätt skulle erfordra.
Föregående höst utfördes undersökningar med olika
bränslen vid denna anläggning av Jernkontoret och
som examensarbete av två teknologer, nuvarande
bergsingenjörerna Sture Svensson och Erland
Wiking-Johnsson, under professor G. Wallquists överinseende.
Resultaten från dessa undersökningar komma
troligen att senare publiceras.
Som särskilt anmärkningsvärt kan nämnas den
synnerligen goda gas, som erhölls med torvbriketter och
maskintorv (trots att vattenhalten för den senare var
ca 30 %). Orsatanalys av dessa gaser anges i tabell 1.
Tabell 1. Analys av generatorgas.
Maskintorv Torvbriketter
co» ............ ....... % 8,1 10,3
co ............. 26,0 26,0
h2 ............. 14,6 15,0
ch4 ............ 2,6 4,8
CnHm .......... 0,3 0,6
02 .............. 0,2 0,2
N2 .............. 48,2 43,1
100,o 100,o
Eff. värmevärde kcal/Nm3 1 420 1 680
Tillvaratagande av tjäran vid industriångpannor.
Under nuvarande avspärrning har en stor del av
industrien måst övergå till inhemska bränslen för
ånggenerering. Vore endast ersättningsbränslet torrt,
skulle förändringen oftast ej bli så stor, men vanligen
ha bränslena en avsevärd fuktighetshalt. Speciellt
vid större strålningsångpannor orsaka de ökade
gasmängderna och den minskade teoretiska förbrännings-
temperaturen vid eldning med fuktigt trä- eller
torv-bränsle en relativt stor minskning av pannans
kapacitet. Ångproduktionsminskningen kan motverkas
genom torkning av bränslet, genom ökning av
fläkt-kapaciteten, genom installerande av luftförvärmning
eller dylikt.
Det är även tänkbart att ångproduktionen vid
vedeldning skulle höjas genom användning av en enklare
typ av gasgeneratorer, anordnade i form av höga,
murade schakt för meterved. Torkzonen bör vara så
hög, att generatorgasen vid utloppet har en
temperatur av 75—100°C (beroende på vedens fuktighet).
Sedan gasen kylts, renas den i ett elektrofilter och
brännes sedan i gasbrännare. Som kylare kan tänkas
en "skrubber" eller indirekt kylning i rörkylare,
varvid kylvattnet kan användas som varmvatten.
En sådan eldningsanordning medför inte endast att
gasmängden genom pannan minskas i proportion till
den kondenserade vattenkvantiteten utan även genom
att det erforderliga luftöverskottet kan minskas,
varigenom verkningsgraden avsevärt kan höjas.
I efterföljande litteraturförteckning äro en del
arbeten angivna, som behandla hithörande problem.
Sammanfattning.
Vid Höganäs—Billesholms a.-b. har provats en ny
generatortyp med elektrisk tjäravskiljning, som
lämnat goda resultat. Befintliga äldre generatorer ha
flyttats till ett centralbatteri och försetts med
förstorade tork- och avgasningszoner, vilket medfört ökat
tjärutbyte, bättre tjärkvalitet, ökat värmevärde hos
gasen och torrare gas.
För landets försörjning med flytande bränslen vore
en ombyggnad av de stationära gasgeneratorerna på
övriga platser önskvärd. För kolpulvereldade
ångpannor, cementugnar etc. skulle vid fuktigt
ersättningsbränsle en viss fördel ernås, om eldningen
skedde medelst kall, torr generatorgas.
Litteratur:
1) Skroch: Die Schwelvergasung der Oberschlesischen
Steinkohle. Ståhl u. Elsen 1940: 26.
2) Russ: Die Vergasung Westdeutscher Steinkohlen. Ståhl
u. Eisen 1940:29/30.
3) Sander: Fortschritte der Steinkohlenveredlung in den
letzten 4 Jahrén. Chemiker Zeitung 1938:36/38/40.
4) Jenker, Kühlwein m. fi.: Untersuchungen auf dem
Ge-biet der Tieftemperaturverkokung. Glückauf 1937:10/11.
5) Jenker: Verkokung und Verschwelung. Die Chemische
Fabrik 1938 : 13/14.
6) Thau: Die Spülgasschwelung der Steinkohle. Glückauf
1938: 48.
7) Thau: Kohlenschwelung durch direkte
Wärmetibertrag-ung mittels heisser Gase. Progressus, Berlin 1941: 11.
8) Thau: Schwelverfåhrén in Verbindung mit
Kesselfeuer-ungen. Feuerungstechnik 1937: 3.
9) Krapf u. Schwinghammer: Untersuchungen über die
Verschwelung deutscher Torfe. Die Chemische Fabrik 1939 :
15/16.
10) Keppeler: Synthesegas aus Torf. Betriebsversuch im
Werk Tiefstack der Hamburger Gaswerke. Die Chemische
Fabrik 1939:41/42.
11) Heinrich: Der heutige Stånd der elektrischen
Gasreln-igung. E. T. Z. 1939:1/2.
12) Bau und Betrieb einer zweistufigen elektrischen
Hoch-ofengasreinigungsanlage. Ståhl u. Eisen 1941:48.
13) Eichler: Die neue elektrische Gichtgasreinigung des
Hochofenwerkes OberscheLd. Ståhl u. Eisen 1941: 42.
14) Gumz: Graphisch-Rechnerische Behandlung von
Ver-gasungsvorgängen. Feuerungstechnik 1941: 8.
21 febr. 1942
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
