Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 49. Omformareaggregat.
tidigt den ström, med vilken löpvagnsmotorerna
matas under uppkörningsförloppet, och likaså strömmen
för nedbromsning. Detta sker med ett till samma
axel kopplat potentiometermotstånd, vilket ger en
variabel motspänning till strömregulatorns kännande
spole. Denna matas även från en shunt i
huvudströmkretsen mellan generator och motorer enligt
samma system som hastighetsregulatorns kännande
spole i en s. k. nollströms- eller
kompensationskoppling. Accelerationen och retardationen äro således
automatiskt givna av den hastighet, till vilken vagnen
uppköres. Man vill ej använda större acceleration
än som verkligen erfordras, tv startsträckan blir ändå
oväsentlig vid lägre hastigheter.
Huvudkontrollern, som är placerad i centrum av
manöverpulpeten, har två arbetslägen, "drift" och
"broms" för vardera rörelseriktningen. Lägena för
"fram" äro till höger och för "back" till vänster om
mittläget "0". Kontrollera har vidare ett ytterläge,
märkt "start", för vardera rörelseriktningen.
Då vagnen skall köras upp till den av
inställningsrattarna givna hastigheten i "fram"-riktningen, har
pulpetskötaren endast att vrida huvudkontrollern
från "0"-läget till höger över "start"-läget till "drift".
Vagnen startar då med en av strömregulatorn given
acceleration, och då den rätta hastigheten är
upp-itådd, hålles denna konstant av hastighetsregulatorn.
Bemanningen på löpvagnen behöver ej alls utföra
någon manöver utan kan helt ägna sig åt
mätningarna. I de fall att mätningar utföras på
självdrivande propellerförsedd modell, kan dock en
finreglering av hastigheten ske från löpvagnen medelst ett
där uppställt potentiometermotstånd för
tachometer-generatorspänningen. Härmed kan löpvagnens
hastighet bringas att exakt överensstämma med
modellens, så att löpvagnen följer modellen under
mätningarna.
Då bromsning efter mätningarnas utförande skall
verkställas, gör pulpetskötaren endast en vridning av
huvudkontrollern till läget "broms". Strömregulatorn
träder då ånyo i funktion och ger en konstant
broms-ningsström intill dess löpvagnen nått stillestånd.
Pulpetskötaren ställer då huvudkontrollern i O-läge,
varvid huvudströmbrytaren mellan generatorn och
motorerna slås ifrån.
Vagnen kan sedan köras tillbaka medelst
motsvarande manövrer för lägena "back". Vid
backkör-ning användes oftast en lägre hastighet, dels för att
fartygsmodellen och dess upphängningsanordning ej
i samma grad lämpar sig för körning back, dels för
att vågbildningen i vattenrännan blir onödigt stor
och skulle kräva en längre tid för neddämpning,
innan nästa körning kan äga rum.
Pulpetskötaren har till sitt förfogande flera
visarinstrument i manöverpulpeten, t. e. för
generatorspänning och för arbetsström, för tachometerspänning
(instrumentet graderat i hastighet), lägesvisare för
vagnen med automatisk 10 gånger förstorad skala, då
vagnen vid startänden under tillbakakörning passerar
en gränsbrytare.
Skyddsanordningar. En automatisk elektrisk
inbromsning sker, om "broms"-manöver ej utföres av
pulpetskötaren på vederbörligt avstånd från änden
av banan. Vid höga hastigheter nedfällas
emellertid dessutom bromsskorna för den mekaniska
friktionsbromsen, som är utförd enligt tidigare lämnad
beskrivning. Härigenom erhålles kortast möjliga
bromssträcka.
Det kan även tänkas att den elektriska
utrustningen klickar, t. e. om primärkraften från
växelströmsnätet uteblir. Vid 14 m/sek. (i— 50,4 km/h) är
det ju mindre lämpligt att köra i de vid banans slut
anbringande bufferterna, vilka äro utförda för högst
2 m/sek.
Även bemanningen på löpvagnen kan vid nödstopp
bromsa vagnen var som helst på banan medelst en
strömställare på vagnen. Den utlöser
huvudströmbrytaren i maskinkällaren samt inkopplar ett
bromsmotstånd på vagnen, på vilket löpvagnsmotorerna då
arbeta som bromsgeneratorer. Slutligen finnes den
tidigare i avsnittet "Löpvagnen" nämnda hydrauliska
bromsen, som manövreras med en spak belägen
intill manöverställarens handtag i mätbordet.
Automatisk utlösning av huvudbrytaren sker
medelst skyddsreläer vid allt för stor huvudström,
otill-låten spänning (d. v. s. hög hastighet) hos endera
tachometergeneratoraggregatet på löpvagnen, och vid
för hög generatorspänning i körriktningen "back".
För prov av den automatiska regleringsutrustningen
kan man köra med spänningsreglering i stället för
med hastighetsreglering.
Som reserv för den automatiska
regleringsutrustningen kan dessutom vid lägre hastigheter förekomma
handreglering av generatorspänningen. Härvid
inställes generatorspäniiingen manuellt medelst ett
regleringsmotstånd i manöverpulpeten, vilket bestämmer
matarens och därmed också generatorns spänning.
Det förhållandet att pulpeten med dess olika
manöverdon är belägen på stort avstånd från
maskinrummets instrumenttavla med sina regulatorer, reläer,
kontaktorer och andra apparater och vidare att
endast 6 strömskenor finnas för förbindelsen till
löpvagnen, har medfört att ledningsbesparande
kopplingar i stor utsträckning måst tillgripas.
Löpvagnen och den elektriska utrustningen och
dess montage är utfört av Allmänna svenska
elektriska aktiebolaget.
Litteratu r
Engelsk-svensk och svensk-engelsk ordbok, tillika
nautisk och sjöfartsteknisk uppslagsbok, av Axel S.
BjjOmgren och Birger Niijsso;n. 592 + 585 sidor oktav.
C. W. K. Gleerups förlag, Lund. Pris inb. 32 kr.
I företalet nämnes att ordboken är utarbetad i det
dubbla syftet att kunna tjäna rederier, befraktare,
fartygsbefäl och andra i sjöfarten intresserade dels som
78
15 aug. 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
