Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 2
TekniskTidskrift
FACKAVDELNING
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
HUSBYGGNADSTEKNIK
Redaktör. RICHARD SMEDBERG
28 FEBR. 1942
INNEHÅLL: Tunneldrivningsarbeten, av civilingenjör Bertil Norén och dr-ing. Karl Heinz Fraenkel.
—-Utredningar. — Föreningar. — Meddelanden. — Böcker. — Tidskrifter.
Tunneldrivningsarbeten
Av civilingeniör BERTIL NORÉN, Torpshammar, LSTF, och dr-ing. KARL HEINZ FRAENKEL, Stockholm
Fallhöjden mellan Norra Nordanedesjön i Gimåns
sjösystem och Ljungan är för närvarande under
utbyggnad av Statens Vattenfallsverk. Denna fallhöjd,
som utgör ca 130 m, är till största delen jämnt
fördelad på en ca 7 km lång forssträcka, den s k
Torpshammarsströmmen. Själva maskinstationen är
nedsprängd i berget i närheten av
Torpshammars-strömmens början. Avloppsvattnet skall avbördas
genom en avloppstunnel, vars totala längd är 4 780 m
och area 60 m2. Tunnelprofilen framgår av fig. 1 och
tunnelsektionerna för tillfartstunnel och huvudtunnel
av fig. 2 och 3. Av den senare framgår, att
huvudtunnelns bredd är 9 m och största höjd i hjässan 7,2 m.
Denna artikel vill belysa de
rationaliseringsåtgärder, som med hjälp av systematiska arbetsstudier
utförts under byggandet av ovannämnda avloppstunnel.
Genom geologiska undersökningar och
diamantborrningar har fastställts, att berggrunden består
av dels en grå, tämligen grov och inhomogen
gnejsgranit, vilken övergår i sliriga ådergnejser och
innehåller körtelformiga pegmatitutskiljningar av mycket
växlande storlek, dels en små- till medelkornig diabas,
med vilken en monzonitliknande bergart är nära
förbunden. Som sammanfattande omdöme betr
berggrunden kring Gimåns nedre lopp kan sägas, att den
ej kan betecknas som direkt gynnsam för ett
tunnelbygge. Dels torde den betinga höga kostnader för
sprängning och då särskilt för de mest inhomogena
och gnejssliriga partierna, dels måste förutsättas, att
omfattande förstärkningsarbeten vid dåliga
bergpartier kunna bli erforderliga.
Med hänsyn till risken för arbetets försening på
grund av dåligt berg var arbetsplanen från början så
upplagd, att man angrep tunneln från 4 ställen,
nämligen från maskinstationen, från ett mellansänke
mot-och medströms och från utloppet.
Som arbetsmetoderna i princip äro nästan lika,
ÖorrmeJcr:
Fig. 2. Tvärsektion och skjutplan: 2,5
m salva för 30 m2 tunnelarea.
Skjut-plan avsedd för normalberg- (ej för
hårt) 38 st. hål genomsnittligt
borrdjup/hål = 3,35 m.
Fig’. 1. Sektion genom avloppstunneln.
28 febr. 1942
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
