Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG. OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
ligen lika. De basade proverna utvisa vad
böjhåll-fastheten beträffar inga större skillnader mellan de
tre träslagen, däremot ligger asken ogynnsamt till
vid betraktande av slaghållfastheten.
Emellertid äro medeltalen av relativt ringa
intresse, då de icke sättas i omedelbar relation till
spridningen hos värdena. Om en viss bärighet eller
styrka skall åstadkommas hos en tillverkad produkt,
och denna kan tillverkas i två material A och B,
varav det ena A har något högre medelhållfasthet än
det andra B, men samtidigt värdena förete större
spridning för A än för B, kommer vid samma
dimensioner en större kassation att inträffa med det
förra materialet A. För att erhålla en
bedömningsgrund har därför i tab 2 den gräns beräknats, över
vilken 97,5 % av alla värden kunna förväntas ligga,
vilken gräns i tabellen något oegentligt betecknats
minimigräns. Denna gräns, 97,5 %, motsvarar en
avvikelse nedåt på dubbla medelfelet för den enskilda
observationen från medeltalet och användes ofta vid
liknande betraktelser över försöksresultat vid
träprovningar. På grund av det relativa fåtalet prov har en
utförligare analys icke ansetts motiverad.
Jämföras nu de tre träslagen på grundval av dessa
värden, visar asken en avsevärd underlägsenhet
jämförd med de två andra. Särskilt markant är den
stora spridningen hos asken. Det synes alltså icke
föreligga någon orsak till att envist fasthålla vid
användandet av asken till redskap etc., utan den in-
hemska björken och i viss mån boken kunna mycket
väl ersätta densamma. Då större ämnen krävas,
kunna svårigheter uppstå att få ut dessa ur björken
och i all synnerhet därvid bör boken komma i åtanke.
Sammanfattning
Vid Statens provningsanstalts trälaboratorium har
böj- och slaghållfastheten undersökts hos ask. björk
och bok vid olika temperaturer och efter eventuell
basning med ånga. Hos de tre träslagen synes endast
ringa minskning av hållfastheten eller något ökad
sprödhet uppkomma vid sänkning av temperaturen
ned till —20°C. De elastiska och plastiska
formförändringarna minska dock något vid fallande
temperatur, varför materialet verkar "styvare". Såväl
bok som björk visa högre hållfasthet än ask och böra
därför väl kunna upptaga konkurrens med denna vid
val av virke till redskap och sportartiklar etc.
Källförteckning:
1. Thunell: Temp-inverkan på böj hållfastheten hos svenskt
furuvirke, Statens provningsanstalts medd 80, Stockholm 1940
(TT vv 1941 h 12 s 198)
2. Thunell: Hållfasthetsegenskaper hos svenskt furuvirke
utan kvistar och defekter. Ingeniörsvetenskapsakademiens
handl 161 och Statens provningsanstalts medd 81, Stockholm
1941
3. Kollmann: Technologie des Holzes, Springer, Berlin
1936
4. Kollmann: Die Esche und ihr Holz, Springer, Berlin
1941
Träkonstruktioner "system Töreboda"
Av civilingeniör AXEL BJÖRKMAN, Stockholm, LSTF
De äldsta byggnaderna äro uppförda av trä, och
framförallt var detta fallet i Skandinavien, där
stenbyggnader först vid senare tidpunkt gjorde sitt
inträde, och där också byggnadskonsten i det längsta
torde hava bibehållit sin ursprungliga gestalt och sitt
äldre utbildningssätt. Ännu återfinnas och
framförallt i Norges gamla stavkyrkor många exempel på
träbyggnader, som tydligt visa med vilken fyndighet,
smak och känsla för arkitektonisk verkan den tidens
byggmästare förstodo att använda sig av träet som
byggnadsmaterial.
Ehuru äldre tiders träbyggnadskonst har att
uppvisa många sinnrikt utbildade detaljer i avseende på
hopfogningen av de olika byggnadsdelarna, framför
allt beträffande väggar och takstolar, och förete
fackverksbyggnader, som äro utbildade med stor
känsla för det konstruktiva, hade man dock ej att i
tillnärmelsevis samma omfattning som i vår tid taga
hänsyn till materialåtgången och ej heller till
arbetskostnaderna. Vår tid ställer helt andra fordringar
för att träet skall kunna hävda sin ställning som
material till husbyggnader och möjliggöra dess förmåga
att konkurrera med andra byggnadsmaterial, och
därför blev det ovillkorligen nödvändigt att frångå de
traditionella byggnadsmetoderna och övergå till
metoder, som på ett mera rationellt sätt kunde
tillvarataga träets konstruktiva egenskaper och bättre an-
passa och forma det för olika ändamål och finna nya
fält för dess stora användningsmöjligheter.
Omändringen från hantverks- till fabriksarbete
inom så många områden av det industriella livet
kunde ej heller gå träbyggnaden spårlöst förbi. Så
begynner man först i Amerika och Tyskland och så
småningom annorstädes och även här hemma i
Sverige att framställa träbyggnader, hos vilka det
industriella och ingenjörsmässiga intimt samarbetade för
att framställa en ren fabriksvara och samtidigt en
produkt, som stod på ett helt annat tekniskt plan än
vad som kunde åstadkommas med de
hantverksmässiga framställningsmetoderna.
Den nya principiella inställningen till träets
behandling, bearbetning och dimensionering förutsätter
helt andra på vetenskaplig grund fotade kunskaper
om materialets egenskaper, dess hållfasthet, struktur
m m än vad som var bekant under den gamla
slentrianmässighetens tid.
Träbyggnadens teknik måste utveckla sig till den
allra viktigaste faktorn vid utarbetandet av en enligt
rationella tekniska och ekonomiska principer utförd
konstruktion. Förr blev en träkonstruktions styrka
väld enligt uppskattning och erfarenhet och ofta nog
efter känslan. Då man ej kände de verkliga
ansträngningarna i materialet, måste man räkna med
överdrivet många säkerheter hos detsamma. I dag blir allt
27 juni 1942
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
