- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Allmänna avdelningen /
257

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18b. 1 maj 1943 - Underhållstjänst och konstruktion, av Bertil Björkman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Fig. 1. Styrinrättningen i flygkroppens främre del pä ett
mindre militärflygplan; de utgående linorna äro förbundna
med rodren. Detta är ett av flera superponerade linsystem
i denna del av flygplanet.

perioder. En flygplankontrollant är på sätt och
vis moraliskt ansvarig för besättningens och
passagerarnas liv och tvekar därför om han är en
ansvarskännande man i det längsta att förklara
en viss flygplandel "säker" för en längre
tidsperiod. Den tekniska utvecklingen på
flygområdet är också så snabb att tillräcklig erfarenhet av
en viss apparats eller konstruktions pålitlighet i
många fall ej hinner erhållas, förrän
genomgripande konstruktionsförändringar ske. Ett
exempel på hur sådan erfarenhet kan vinnas är
ventilmekanismen i flygmotorer, vilken för ett tiotal år
sedan måste kontrolleras och justeras var tionde

eller tjugonde drifttimme, men som numera,
åtminstone på vissa motortyper, utan risk får gå
400 à 500 drifttimmar utan inspektion. Därtill
kommer att såväl militära som civila ansvariga
kontrollanter vanligen av sin tjänsteinstruktion
äro tvingade att undersöka alla vitala delar med
täta mellanrum.

Skötsel, underhåll och översyn

Skötsel och underhåll av ett flygplan brukar
ske enligt ett bestämt schema, som omfattar
operationer av tre huvudslag: skötsel, kontroll och
översyn.

Skötseloperationerna bestå först och främst av
rengöring efter varje dags flygning. Varje
motoraggregat med sitt virrvarr av hjälpapparater och
ledningar skall torkas rent från den
danimbe-mängda, tunna oljefilm, som täcker alla delar, så
snart en start har skett. Noggrannheten beror i
detta fall dels på att oljefilmen är brandfarlig,
dels på att olje- och bensinläckor lättare
upptäckas om anläggningen är väl rengjord.

Till skötseln räknas vidare tankning av bränsle
och olja, kontroll av tryckluft-,
hydraulvätske-och kylvätskeförråd samt yttre inspektion av
viktiga anordningar, t.ex. hjulbromsarna,
landningsställets fällmekanism, styrinrättningen och
propellern.

Med kontrolloperation menas en noggrann,
periodiskt återkommande inspektion och
justering av en viss, bestämd flygplandel eller
installation. Så brukar t.ex. landningsstället tas isär,
inspekteras och justeras efter antingen en bestämd
flygtid, ex. 200 flygtimmar, eller efter ett bestämt

Fig. 2. Det hydrauliska systemet i ett mindre militärflygplan. Nedtill t.v. den på flygmotorn placerade vätskepumpen,
t.h. därom de på brandskottet mellan motor och flygplan placerade organen, tryckregulator, vätsketank, vätskefilter,
säkerhetsventil m.m. Upptill t.v. en handpump, som är reserv för den motordrivna vätskepumpen. Manöverventilerna
med spakar befinna sig vid förarplatsen, och omedelbart bakom denna synes den manövercylinder, som påverkar
vingklaffarna medelst stållinor. En av vingklaffarna är utritad i övre högra delen. Därunder synes
manövermekanismen för det ena landningsstället. Skulle det hydrauliska systemet komma ur funktion, kan landningsstället fällas

ned med tryckluft från den tub, som synes vid förarplatsen.

1 maj 1943

257

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943a/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free