Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 15 maj 1943 - Hantverkets forskningsuppgifter, av Ragnar Schlyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
hantverket anlitar institutets tekniska hjälp desto
mera erfarenhet kan institutet vinna och på så
sätt understödja hantverket i dess många gånger
svåra tillvaro.
Kemiska laboratoriets forskningsuppgifter
Tendensen till förändring och omställning av
de råvaror, som tekniken behöver för tillverkning
av det dagliga livets mångfaldiga bruksartiklar,
har som bekant länge gjort sig märkbar och är
icke blott orsakad av den akuta råvarubrist, som
följer av en krigstids abnorma
råvaruförhållan-den. Denna omställning av råvaruförsörjningen
framträder av naturliga skäl tydligast inom
storindustrin, men den berör på mångahanda sätt
även hantverket och den mindre industrin. Dessa
senare befatta sig visserligen ytterst sällan med
framställning av själva råvaran utan ha sin givna
uppgift och sin givna plats i samhällsmaskineriet
vid förädling av råvaran till nyttiga bruksartiklar.
Men det är givet att en förändring av råvaran
måste inverka på sättet för förädlingen.
En mycket viktig uppgift för
forskningsverksamheten vid den kemiska avdelningen inom
Statens Hantverksinstitut blir enligt
laboratoriechefen, docent Paul Nylén, att undersöka, i vad mån
de nya material, som framkomma, kunna lämpa
sig för bearbetning och användning inom
hantverk och småindustri. Det är med andra ord den
användningstekniska sidan av materialproblemet,
som närmast berör dessa två kategorier. Ett rätt
bedömande av ett materials användbarhet
förutsätter dock ingående kännedom om materialets
sammansättning och egenskaper, varför en
användningsteknisk undersökning även får
anknytning till andra sidor av materialproblemet, bl.a.
råvaruf ramställningen.
Den kemiska avdelningen har därför sin
uppmärksamhet riktad på de nya råvaror, som under
nuvarande kristid utsläppts i marknaden, och som
uppges kunna ersätta tidigare använda råvaror.
Inom sina verksamhetsområden försöker
avdelningen stimulera organisationer och enskilda att
låta pröva dessa nya produkter. Sålunda har ett
flertal fettersättningsmedel och andra
bakförbätt-ringsmedel prövats genom förmedling av Sveriges
Bageriidkareförening.
På uppdrag av Statens Livsmedelkommission
utprovar institutets bagerilaboratorium den
praktiska användbarheten hos de ersättningsmedel för
bageri- och konditorinäringen, som
krisförhållandena ha framtvingat. Vidare har laboratoriet,
delvis på uppdrag utifrån, utfört en hel serie
bakförsök för att utröna möjligheterna att baka ett
acceptabelt bröd av grovt rågmjöl utan att
använda surdeg samt för att vinna större erfarenhet
om inblandning av potatis och potatisstärkelse i
olika former i mjöl. För arbetenas utförande stå
utom de välförsedda bagerilaboratorierna även
stora utrymmen till förfogande i institutets
bageri och konditori. Båda dessa verkstäder ha
utmärkta anordningar för luftbehandling, kylning
och jäsning av bröd m.m., varigenom goda
försöksmöjligheter skapats.
För undvikande av dubbelarbete upprätthåller
institutet på alla områden, där så är möjligt, ett
intimt samarbete med andra institutioner, såsom
med Svalöf i fråga om bakning.
För enskild firmas räkning har försök utförts
i avsikt att åstadkomma en genomfärgning av trä,
och för en annans räkning lia medel anslagits för
att undersöka viss oljas användbarhet vid
beredning av färger och därmed sammanhängande
problem. Med hänsyn till det ökade intresset för
oljebesparande emulsionsfärger har laboratoriet
på eget initiativ igångsatt en undersökningsserie
för att vinna ökad kännedom om olika saluförda
emulsionstypers användbarhet. Genom
förmedling av Industrikommissionen ha systematiska
provningar igångsatts av så gott som samtliga
färger av viss typ, som tillverkas inom landet, för att
utröna deras praktiska användbarhet samt för att
hindra, att det lilla förråd av linolja, som vi ha i
landet, användes till mindervärdiga produkter.
För provning och undersökningar av
måleriprodukter har målerilaboratoriet redan nu en
ganska god apparatuppsättning, och snart blir
detta väl utrustat för sitt ändamål. Det är f.ö.
det enda statliga laboratoriet i sitt slag i Sverige.
Till förfogande står utom laboratorielokalerna en
rymlig måleriverkstad med bl.a. två sprutboxar
samt sprutmålningsrum för billackering m.m.
Utprovning erfordras av lämpliga utrustningar för
sprutmålning med ersättningsfärger av olika slag.
Laboratoriet kommer att med intresse följa och
självt delta i det internationella
standardiseringsarbetet, vilket kan förväntàs fortsätta efter
krigets slut. Detta arbete kommer att bli ganska
långvarigt, och något omedelbart resultat kan icke
påräknas. Arbetsresultatet över huvud taget
beror emellertid mycket på hur stora resurser som
kunna ställas till laboratoriets förfogande både
med avseende på personal och apparatur,
litteratur och naturligtvis pengar samt inte minst på
det understöd, som förväntas från alla dem som
lia med ifrågavarande material att göra. Ju större
resurser som kunna ställas till laboratoriets
förfogande desto snabbare bli resultaten.
Verkstädernas forskningsuppgifter
Hantverksinstitutets verkstäders huvuduppgift
är, som bekant, praktisk förkovring i yrket
genom kurser för redan utbildade, yrkesskickliga
hantverkare m.fl., men måste också mellan
kurserna kunna utnyttjas, och här finns då
möjlighet för experiment- och försöksverksamhet,
varför utrustningen måste anpassas även härför*. Den
rådgivande verksamhet, som institutets
informationstjänst bedriver, måste kunna stödja sig på
egna experiment och provningar; arbetsmetoder
behöva revideras, nya material, redskap och
maskiner provas m.m.
överallt i vårt land pågår ett intensivt
rationaliseringsarbete. Gamla maskiner ersättas med nya
och mera produktionskraftiga. Föråldrade
arbetsmetoder få ge vika för andra, som bättre
motsvara tidens krav på största möjliga effektivitet.
Inom industrin råder intet stillestånd. Den kan
liknas vid ett slagfält, där den segrar, som är ut-
* Institutets tekniska utrustning har beskrivits av
verkstadschefen ingenjör Einar Thanderz i institutets årsbok 1942.
270
17 april 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
