Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 31 juli 1943 - Inbyggnads- och ventilationsproblem i bergskyddsrum, av F Hansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingen inbyggnad
Det har förekommit i en hel del förråd, att
det uppsatts ett plåttak som droppskydd i för
övrigt icke inbyggda förråd, men ett sådant
droppskydd kan knappast inverka i och för sig
självt på fuktighetsförhållandena i rummen;
dylika förråd räknas sålunda som ej inbyggda. Ett
lypiskt oinbyggt skyddsrum (med undantag av
operationssalarna) är Södersjukhusets
skyddsrum.
Tät men ej värmeisolerade inbyggnad
Enligt de kostnadsberäkningar, som utförts
på Fortifikationsstyrelsen, är en inbyggnad av
0.(57 mm galvaniserad pannplåt till väggar och
tak f.n. det billigaste utförandet för förråd i en
våning. Kostnaderna per nr plåt röra sig f.n.
mellan 12 och 1(5 kr., vilket betyder per nr’
golvarea 21—35 kr., beroende på rummens storlek
och form samt anläggningens storlek över huvud
tagel. Plåttaket är härvid upphängt med
bergbullar i bergtaket. Tätningen av skarvarna,
speciellt i taket, uppställer vissa problem.
Givetvis kunna också murade väggar och tak
av t.ex. siporexplattor användas, men i så fall
måste yttervtorna tätas med asfaltstrykning e.d.
I nuvarande försörjningsläge är detta icke
önskvärt.
Om förrådet bygges i flera våningar, vilket ur
byggnadsteknisk synpunkt ofta är billigare och
som kan förekomma, då lätta varor skola lagras,
t.ex. livsmedel, böra åtminstone
undervåningens väggar göras av murverk för att bära
bjälklaget, då det i regel ej lönar sig att upplägga
bjälklaget i nischer i bergväggarna.
Vi ha ännu icke kommit till klarhet om det är
nödvändigt eller önskvärt att täta betonggolvet
med membranisolering eller ev. annan
konstruktion, eller om man kan nöja sig med att använda
tät och vibrerad betong. Med hänsyn till
försörjningsläget — och även till kostnaderna — äro
membranisolering och andra konstruktioner med
asfalt ej önskvärda för närvarande.
Undersökningar av vad ett gott och tätt
betonggolv genomsläpper i vattenånga pågå. Det bör
emellertid i detta sammanhang påpekas, att
det är skillnad på betonggolv och betonggolv.
Ett väl utfört betonggolv med rätt
proportionerad och vibrerad betong blir tätt.
Givetvis är det riktigt att ordna en ordentlig
dränering under betonggolv, vilket i hög grad
underlättas genom att man ger huvudtunnlarna
och ingångstunnlarna lämpliga lutningar, t.ex.
1 : 100 resp. 1 : 50.
Värmeisolerande men ej tät inbyggnad
F.n. torde inbyggnad med väggar av
vibro-block och tak av siporexplattor — vid större
spännvidder med plattorna upphängda i taket
med bergbultar — vara det billigaste.
Det torde i regel inte löna sig att värmeisolera
golven på annat sätt än att man antingen lägger
på en enklare korkmatta, vilket dock har sina
sidor med hänsyn till faran för mögelbildning,
och till att man nu inte får prima korkmattor,
eller genom att man lägger på ett trägolv eller en
trätrall ovanpå betonggolvet.
Ventilation
Ventilationen kan antingen vara styrd, dvs.
åstadkommen med fläkt, eller termisk;
kombinationer av dessa två alternativ kunna även
förekomma.
Luften kan hämtas från ytterluften, från
bergrummet eller från båda dessa; den kan vara rå
eller förbehandlad, dvs. förvärmd, avkyld eller
konditionerad.
Konditionering med tillsats av fukt är i regel
icke aktuell för skyddsrummen, utom möjligen i
vissa specialverkstäder. Däremot får man i regel
rätt ofta avfukta luften, vilket antingen kan ske
med avfuktningsaggregat eller genom utnyttning
av de kalla och våta bergväggarna.
Anordningar för avfuktning av luften med
hjälp av den kalla bergväggen böra finnas i
skyddsrum för expeditioner och skyddsrum för
folk, speciellt när skyddsrum köras i tomgång.
Det bör i detta sammanhang påpekas, att
luftmängden i regel bestämmes icke av behovet att
införa syre och bortföra kolsyra utan av behovet
att hålla nere den fukt och den värme, som avges
av personalen eller maskinerna i skyddsrummet.
Uppvärmning (avkylning)
Uppvärmning kan ske genom uppvärmning av
fläktluften, genom särskilda värmekällor i
rummet eller genom i berget magasinerad värme;
i regel förekomma kombinationer av dessa
möjligheter.
Avkylning kan ske genom kylbatterier, genom
kyla från berget eller läck vatten i detta.
Uppvärmning av fläktluften
Då det, som ovan nämnts, i regel gäller att
bortleda värme och fuktighet, och alltså
ventilations-luften skall vara kallare och torrare ju starkare
beläggningar av lokalen är, blir det i regel svårt
att lösa uppvärmningsproblemet genom
uppvärmning av fläktluften, varför denna lösning endast
undantagsvis bör förekomma. Speciellt är detta
fallet i lokaler, som äro indelade i smårum, t.ex.
skyddsrum för expeditioner, där det blir så gott
som omöjligt att reglera värmen riktigt endast
med uppvärmd ventilationsluft.
Uppvärmning genom särskilda värmekällor
Värmekällorna kunna vara en central
värmeanläggning med varmvattenpanna och därtill
anslutna radiatorer eller kamflänsrör eller elektriska
element.
378
24 juli 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
