Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 41. 9 okt. 1943 - Optiska avståndsinstrument, av C W Winsnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
x g a r e: svenska teknologföreningen
ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON
Häfte 41
4rg. 73
Optiska auståndsinstrument • Elsa Nylén † • TNC • Sammanträden
9 okt.
1943
Optiska avståndsinstrument
CIVILINGENJÖR C VV WINSNES, LSTF, LUDVIKA
Inom försvaret behövs särskilt vid artilleriskjutningar
ett instrument för bestämning av avståndet till målet.
Vanligen användas optiska avståndsinstrument.
Fordringarna, som ställas på dessa, äro olika allt efter
målels beskaffenhet och rörelsetillstånd. Avståndet till ett
stillastående mål är oftast enklare att mäta än det till
ett mycket rörligt t.ex. ett flygplan. Allt efter de olika
förutsättningarna bygga avståndsinstrumenten på olika
principer och få olika utföranden. För människan är
det naturligaste avståndsinstrumentet ögat, och på detta
bygga också de optiska instrumenten. Det följande är
skrivet huvudsakligen med tanke på luftvärnets behov.
ögats seende
Ögats ljusbrytande organ äro kristallinsen,
kammarvattnet och glaskroppen. Optiska
medelpunkten ligger i kristallinsen nära dess bakre yta.
Ljusstrålar, som intränga i ögat, framkalla
genom brytning i dessa på näthinnan en omvänd,
verklig och förminskad bild av det föremål,
varifrån strålarna utgått. I näthinnan finnas ögats
kännande organ, stavar och tappar, vilka genom
synnerven förmedla synintrycket till hjärnan. Om
man önskar betrakta ett bestämt föremål,
placerar man instinktivt sitt öga i en sådan ställning,
att bilden får full skärpa. Härvid förlägger man
bilden till den känsligaste delen av näthinnan, det
s.k. fovealplanet, som befinner sig i centrum av
gula fläcken. Synaxeln är linjen genom denna
punkt och optiska medelpunkten.
Ögats fixerande av ett föremål innebär, att
bilden förlägges till fovealplanet. Synaxeln inriktas
mot föremålet. Samtidigt ändrar linsen sin
brytningsförmåga och strävar att ge denna ett sådant
värde, att en skarp bild av det fixerade
föremålet erhålles på gula fläcken. Denna ögats
egenskap att anpassa sig efter olika avstånd benämnes
ackommodation. Man är i detta ögonblick full-
11 sept. 1943
DK 531.719.24
komligt på det klara med riktningen till
föremålet, men man är mindre väl underrättad om
avståndet till det. Linsens ackommodation ger
visserligen en uppfattning av ifrågavarande
avstånd, men det blir endast en grov uppskattning.
Seendet med ett öga ger härigenom ingen eller
nästan ingen uppfattning av relief, i bilden
framträder icke något djup. Genom erfarenhet kan
man dock till en viss grad bedöma avståndet.
Man vet t.ex., att på det och det avståndet synes
en gående person så eller så tydligt. Perspektivet
ger också med erfarenhet en hjälp vid avståndets
bedömande.
Synskärpan anger det minsta föremål vari
ögat kan urskilja detaljer. I gula fläcken ligga
tapparna tätt intill varandra. För att hjärnan
skall få intrycket av en bild, måste denna täcka
över mer än en tapp. Tapparnas diameter är av
ungefär 0,004 mm storlek. Denna sträcka måste
bilden flyttas för att ge intryck av ändrad
riktning. Gula fläcken ligger ungefär 15 mm från
optiska medelpunkten. Den minsta vinkeländring
ögat kan registrera blir då ungefär l’. Ett
föremål måste synas under en minsta vinkel av
ungefär 1’ för att uppfattas av ögat. Tapparna ligga
icke i regelbundna rader. En sidförflyttning
mindre än en tappbredd kan därför uppfattas, utan
att någon riktningsändring registreras. Ögats
nonieskärpa är också ungefär sex gånger så stark
som synskärpan.
Seendet med två ögon
Då en person betraktar ett föremål, fixerar vart
och ett av hans ögon för egen räkning föremålet i
fråga och ackommoderar sig efter dess avstånd.
Det uppstår en bild i centrum av den gula fläc-
467
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
