Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 5. Svenska Väginstitutets försöksvagn för bestämning
av rullningsmotstånd.
rörande rullningsmotstånd. Ledningen av
fältförsöken och den teoretiska bearbetningen av resultaten
har handhafts av civilingenjör G. Kullberg med
biträde av civilingenjör M. Rahlén. Inalles
undersöktes 31 vägar av olika beskaffenhet, på vilka
utfördes sammanlagt 863 körningar. Förutom med
försöksvagnen, med vilken prov utförts på samtliga
vägar, ha på en del vägar dessutom
utrullningsför-sök företagits med last- och personbilar. Försöken
äro redovisade i Svenska Väginstitutets meddelande
44, varur hämtats här återgivna fig. 6 och 7, där fig. 6
visar rullnings- och luftmotstånd för försöksvagnen
på grusvägar vid olika hastighet och fig. 7 visar
rullnings- och luftmotstånd för försöksvagnen på
högklassiga vägbeläggningar samt beläggningar utförda
enligt hyvelblandningsförfarandet.
Denna omfångsrika och värdefulla undersökning
har emellertid det felet att summan av rullnings- och
luftmotstånd redovisas. Vad man behöver finna är
emellertid ej denna summa utan det totala
rullningsmotståndet befriat från luftmotståndet. För att få
fram detta viktiga resultat har jag inspirerat
dåvarande teknologerna L. Norling och A. Sundström att
försöka separera luftmotståndet från kurvorna. Detta
arbete visade sig vara ett vida besvärligare och
vanskligare arbete än jag förmodat och förande
endast till sannolika slutkurvor för rullningsmotståndet.
Innan jag ingår på herrar Norling och Sundströms
bearbetning må följande anföras ur Väginstitutets
meddelande.
Rullningsmotståndet för en grusväg varierar starkt
med vägens beskaffenhet, som är mycket beroende
av väderlek och årstid. Det fordras på denna grund
ett stort antal undersökningar för att erhålla ett
tillräckligt material, så att man med någorlunda
säkerhet kan bedöma grusvägens ställning i förhållande
till andra beläggningar med hänsyn till
rullningsmotståndet, vilket beaktats vid försökens utförande. Av
mer högklassiga beläggningar ha undersökts:
små-gatsten-, cementbetong-, essen- och
sandasfaltbeläggningar. Prov ha även företagits på de i Bälsta av
Svenska Väginstitutet utförda beläggningarna enligt
hyvelblandningsförfarandet.
En förteckning över samtliga försök meddelas i
tabell II. De använda vagnarna hade de i tabell III
angivna dimensionerna.
Norling och Sundströms bearbetning
av Svenska Väginstitutets försöksresultat
För att ur kurvorna i fig. 6 och 7 få fram
rullningsmotståndet skall luftmotståndet subtraheras från
kurvorna. Under antagande att luftens sp. vikt är
konstant kan luftmotståndet i kilogram skrivas (pFvIZ,
där <p är en konstant, vars värde beror av fordonets
form, F den mot körriktningen vinkelräta arean hos
fordonet samt v körhastigheten i km/h. Genom att
beräkna luftmotståndet för de hastigheter, vid vilka
försök utförts, samt dividera värdena med
fordonsvikten erhålles specifika luftmotståndet för
försökspunkterna. Vad som därvid vållar svårigheter är
värdet på faktorn ’ <p. Då rullningsmotståndskoef-
Fig. 6. Rullnings- och luftmotstånd på grusväg. Fig. 7. Rullnings- och luftmotstånd på högklassiga vägbe-
läggningar.
20 febr. 1943
AM 57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
