Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 1. Aktionsradie för olika motorbränslen.
Bränsle Spec. vikt kg/hl [-Värme-värde-] {+Värme- värde+} kcal/kg [-Förbrukning-] {+För- bruk- ning+} g/hkh [-Utnyttning-] {+Utnytt- ning+} hkh/hl Relativ
aktionsradie
Björkved ..... 32 3 500 900 35,5 1
Koks 40/60..... 43 7 100 450 95 2,7
Antracit ...... 87 7 700 410 218 6,2
Motortjära .... 100 7 000 380 263 7,4
Motorbrännolja 85 10 200 240 354 10
systemet. Det senare systemets överlägsenhet
framgår tydligt.
När man jämför gengasdriften med flytande
bränsle är det givet, att man icke endast skall se
på bränslekostnaderna. Vid gengasdriften har
man att räkna med skötsel och underhåll av
gengasverket och kostnadspålägg för amortering av
detta, vilket beroende på konstruktion och
utförande kan stiga till rätt så avsevärda belopp.
Utföres emellertid gengasverket med lätt
utbytbara standarddelar och med syrabeständigt
bränslemagasin, har det dock visat sig, att
underhållskostnaderna hålla sig inom fullt rimliga
gränser. Kan man dessutom räkna med en
systematisk och rätt skötsel av gengasanläggningen,
bidrar detta till att ytterligare förbättra
ekonomin. Dåligt stängda askluckor t.ex. kunna ge
upphov till dyra reparationskostnader.
Ett belopp av 2—3 öre/hkh kan avses täcka
kostnaderna för amortering och underhåll med
nuvarande materialpriser och kvalitet. För
brännoljan äro kostnaderna för skötsel och underhåll
små. För motortjäran däremot bör dock räknas
med att den normala skötselkostnaden blir av
samma storleksordning som vid gengasdrift. Det
ökade motorslitaget vid tjärdriften torde väl i det
närmaste uppväga amortering och underhåll av
gengasverket. Motsvarande kostnader böra därför
även tillkomma i driftkostnadskalkylen vid
tjär-drift.
I detta sammanhang bör nämnas det ytterst
obetydliga slitage, som uppstår på motorerna efter
ombyggnad till gengasdrift. Under förutsättning
att gasen icke passerar vevhuset, som fallet är vid
de olika utföringsformerna av pulsatorsystemet,
har det visat sig, att motorerna icke slitas mer än
vid brännoljedrift.
För alla medelstora och större motorer ha vi
funnit skrubberanordningen för gasens rening och
kylning som den mest ändamålsenliga. Vid drift
i saltvatten hyste man från början farhågor för
att motorcylindrarna skulle anfrätas genom att
saltvatten kunde medryckas till motorn. Så har
emellertid icke varit fallet, utan vi ha kunnat
konstatera, att samtliga de motorer, som ombyggts
för körning i saltvatten, äro i samma goda skick
som övriga ombyggda motorer.
Stationära motorer
De stationära liggande encylindriga motorerna
ha visat sig vara ett tacksamt arbetsfält. Förutom
enkel ombyggnad erhåller man oftast en mycket
stor effektökning, vilken visat sig vara mycket
gynnsam för att utan allt för stor
hastighetsminskning övervinna de belastningstoppar, som
ofta förekomma vid stationär drift. Då motorerna
i allmänhet äro monterade på ett underrede med
hjul, så att de äro lätt flyttbara, ha gengasverken
måst utföras på motsvarande sätt.
Vedgasgenerator, kylare och renare levereras sålunda montera-
de på en släde och förbindas på arbetsplatsen med
motorn med en böjlig slang för gasen.
Enär man vid stationär uppställning av
gengasverket icke kan räkna med någon fartvind för
kylningen och vatten i allmänhet icke finnes
tillgängligt, bli de erforderliga kylytorna stora. De
måste dimensioneras för att även under varma
sommardagar med solstrålning och vindstilla
kunna kyla ned gasen under daggpunkten. Vid
en tvåtaktsmotor är det nämligen av största
betydelse för effekten, att gasvolymen blir den
minsta möjliga. De för bilarna använda
lamellkylarna ha visat sig olämpliga, såvida icke
mycket stora avstånd hållas mellan lamellerna. Vi ha i
stället tagit fram en kylare med vertikala rör, så
att god luftcirkulation erhålles även vid vindstilla.
För att vid hårt belastade anläggningar kunna
hålla kylarna vid rimliga dimensioner, använda
vi oss av värmeväxlare mellan gasen och
primärluften. Samtidigt som gasen kyles, uppvärmes
luften till 150 à 250°C beroende på belastningen.
Detta ger naturligtvis en viss förbättring av
anläggningens verkningsgrad.
Fig. 15 visar ett komplett gengasverk för
stationär motor. Starten av dessa motorer är
synnerligen lätt och sker direkt på gengas. Genom att
föra svänghjulet åt motsatt håll mot den normala
rörelseriktningen erhålles en tändning av gasen
Tabell 2. Jämförelse mellan olje- och gengasdrift på
MIS "Ramona".
Skrovlängd 21,71 m, bredd 4,01 m; dräktighet 40,38 t
netto och 67,32 t brutto; djupgående 6’ vid 60 t last och
7’ vid 80 t. Encylindrig motor "Vänern", 40 hk, 400 r/m;
cylinderdiameter 260 mm, slaglängd 300 mm. Propeller
med vridbara blad.
Last t [-Motoreffekt-] {+Motor- effekt+} Brännolja Ved. Vevhus- spolning 100 % björk Ved. Pulsator 75 % björk, 25 % barr
Bränsleförbrukning vid normaleffekt
10 1/h 2 hl/h 1,3 hl/h
knop r/m knop r/m knop r/m
0 forcering 6,35 415 5,0 400 6,8 430
0 normal.. 6,1 400 5,0 400 6,3 400
60 normal. . 5,9 400 4,7 400 6,15 400
80 normal.. 5,6 400 4,4 400 5,8 400
18 sept. 1943
AM 95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
