Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
nomskär detta koncessionsområde i en stor
tunnel, som passerar malmgångarna på ett djup av
110 m.
I zonen Falset—Bellmunt utgöras samtliga
malmer huvudsakligen av blyglans. Gångarna
gå här ej blott i siluren utan fortsätta även in i
ett granitkomplex. Berget här är hårt och har
stor hållfasthet. Därför är åtgången av
gruv-timmer minimal. Borrningsarbetet däremot är
mycket tidsödande och dyrbart, ty gångmassan
utgöres av kvartsit och baryt. I de rikaste
gångarna utgöres gångmassan av kalkspat.
Gångarna äro mycket smala, men halten av
malmmineral är mycket jämn, och malmen är mycket
ren. Blyglansmalmen håller 84—85 % Pb och
30—100 g Ag per ton. Denna blyglans har rönt
en kraftig efterfrågan inom den keramiska
industrien. Inom zonen finnes en gång ca 1 m
bred, som innehåller i det närmaste ren blyglans.
De fullständigast utbyggda och i drift varande
gruvorna befinna sig inom socknarna Falset,
Bellmunt och Molå. Här ha åtskilliga tusen ton
blyglans redan utvunnits. Det största företaget
är Bellmunt, som har ett huvudschakt över 500 m
djupt och fullt moderna anläggningar för
brytning, anrikning och förhyttning av blyglansen.
Utdelningarna varje år gå till flera miljoner
pe-setas.
I gruvan Argentifera, belägen i socknen Falset
ca 5 km från järnvägsstationen Marsa-Falset,
har man funnit 11 gångar, som delvis löpa
parallellt, delvis korsa varandra. Utom att dessa
gångar hålla blyglans av ovannämnda renhet
finnas också nästen och fickor med gediget silver
med en halt av 2, 5, 20, 40, ja, t.o.m. 50 % Ag.
Andra gångar föra gediget silver och silverglans.
Zonen Espluga—Farena—Rojals sträcker sig
utefter järnvägen Tarragona—Lerida. Här kan
särskilt omnämnas gruvan Argyrose, berömd för
den stora mängd silverglans, som här utvinnes.
Dessutom finnas här kerargyrit och hornsilver.
3 km härifrån ligger koncessionen Rojals, inom
vilken en tämligen rik kopparmalm påvisats.
Malmen består här av ett konglomerat, i vilket
grundmassan, som är av svart eller grön färg.
håller höga halter av koppar.
ER—s
Notiser
DK 338 : 669.79(45)
Produktionen av kvicksilver. Under det spanska
inbördeskriget ökades Italiens produktion av kvicksilver
mycket starkt och Italien torde även f.n. vara den största
kvicksilverproducenten i hela världen. De viktigaste
italienska kvicksilverförekomsterna äro Idria i Krain
(tidigare i Österrike) och Monte Amiata. Produktionssiffrorna
i metriska ton för åren 1935—1938 äro:
1935 1936 1937 1938
Italien ....... ......... 972 1 473 2 305 2 300
Spanien...... ......... 1 232 _l _i _i
Sovjetunionen ........ 300 3002 3002 300=
USA ......... ......... 604 571 569 620
Mexiko ...... ......... 216 283 170 294
i Obekant. 2 Uppskattat. E R—s
«> jan. 1943
DK 304 : 622.342(497.2)
Förstatligandet av den bulgariska guldutvinningen.
Den enda bulgariska guldgruvan Slata, som upptogs 1939
i västra Bulgarien, ägdes tills helt nyligen av engelska
intressenter. Den har numera förklarats vara statsegendom.
Guldproduktionen hittills har varit följande:
1939 .............. malm 17 493 ton finguld 134 kg
1940 ................. 31 582 „ „ 237 „
1941 ................. 27 762 „ „ 137 „
Tillbakagången av guldutvinningen 1941 beror på
utbrytning av de undersökta och förberedda
malmtillgångarna. Man har nu igångsalt en ivrig
undersökningsverksamhet och utsikterna alt påvisa ytterligare malm påstås
vara mycket goda. Malmerna undergå en partiell
anrikning i närheten av gruvan, men anläggningarna där äro
ej kompletta för framställning av finguld. Före krigets
början sändes de erhållna råkoncentraten till Paris för
färdigraffinering. F.n. lagras råkoncentraten hos den
bulgariska Nationalbanken för att först efter kriget
färdig-raffineras. En del av råkoncentraten har emellertid
översänts till Italien och Tyskland för framställning av
finguld och detta har numera återkommit. Den engelska
firman hade på sin tid en överenskommelse med
Nationalbanken att hälften av finguldet fick exporteras under det
att den andra hälften skulle försäljas till Nationalbanken
till fastställt pris.
E R—s
Litteratur
DK 92 (43) : 622.765
Adolph Bessell, der Erfinder der ersten
Schwimm-aufbereitung. Von Georg Berg, Berlin. Särtryck ur
Zeitschrift für praktische Geologie 1942, Heft 9. Verlag
Wilhelm Knapp, Halle a. d. Sale.
Kort beskrivning av Bessells levnadshistoria samt hans
bidrag till flotationsförfarandet och betydelsen av detta.
E R—s
DK 338 : 622
Die Bergwirtschaft der Erde, Bodensciiätze, Bergbau
und Mineralienversorgung der einzelnen Länder. Von
F Friedensburg, u. a. 2. umgearb. u. erweiterte Auflage.
Stuttgart 1942. Ferdinand Enke Verlag. Preis geb.
RM 31: 70.
Med kompletteringarna till första upplagan måste boken
i sitt nuvarande skick anses representera läget på detta
område år 1940. Det statistiska materialet är fullständigt t.o.m.
1938 eller sista fredsåret. I den nya upplagan har
kartmaterialet förbättrats och gjorts fullständigare. Det
oerhört stora område, som boken omspänner, har medfört att
åtminstone en del uppgifter ej äro tillräckligt noggrant
och fullständigt återgivna, men i det stora hela måste den
anses såsom värdefull för dem, som syssla med
bergshantering.
E R—s
DK 622.23
Ber Schiessmeister. Anweisung zur sicheren
Ausfüh-rung der Sprengarbeit. Von Dipl.-Berging. A Lämmert.
Carl Heymanns Verlag, Berlin YV 8, 1942. Preis RM 1:80.
Denna fjärde upplaga innehåller en del tillägg
beträffande lagliga yrkesföreskrifter, gällande i Tyskland från
den 1 juni 1941, för arbetare sysselsatta på detta område.
De flesta av de inom sprängningstekniken förekommande
uppgifterna behandlas på ett klart och enkelt sätt. Då
boken även innehåller talrika ur erfarenheten hämtade
exempel, torde den vara av värde för inom
sprängningstekniken arbetande personer.
E R—s
B 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
