- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Elektroteknik /
62

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

mätnings- och regleringsändamål. Man
förutsätter då i allmänhet en hysteresisfri karakteristik
och i vissa fall en nära konstant exponent inom
ett visst arbetsområde. De ovan diskuterade
gnist-släckningsmotstånden lia sådana egenskaper, att
de kunna finna en vidsträckt användning som
regulatormotstånd, varistorer.

De enklaste fallen utgöras av potentiometer
-kopplingar och bryggor för likström. Om
varistorn dominerar resistansen i en
potentiometer, blir ändringen av spänningsfallet över en
konstant del av potentiometern förstärkt, vilket
kan utnyttjas för vissa ändamål, ev. såsom
kaskadkoppling med två eller flera steg. Om det
konstanta motståndet dominerar, kan varistorn
exempelvis ge en logaritmisk förkortning av en
inätskala. En varistor såsom strömshunt kan
sålunda ge stor procentuell mätnoggrannhet både
vid låg och hög ström.

Verkan av sådana potentiometrar och bryggor
kan ytterligare förstärkas om de konstanta
motstånden ersättas med järntråd-väte lampor e.d.

En principiell möjlighet till regleringsverkan,
exempelvis för konstanthållning av spänning,
ligger i vinkeln mellan karakteristiken för det
spänningsberoende motståndet och det konstanta
motståndets räta linje, se fig. 4 (diagrammet överst
till vänster). För en viss spänning äro
strömmarna lika stora, men ge en differens vid höjd eller
sänkt spänning.

Analogien mellan de spänningsberoende
motståndens karakteristik och en
magnetiserings-kurva i mättningsområdet har tidigt observerats18.
I många fall kunna de spänningsberoende
motstånden ersätta likströmsstyrda reaktorer. En
principiell fördel är därvid att impedansen blir
frekvensoberoende. På fig. 4 (diagrammet överst
till höger) antydes hur impedansen bestämmes av

Ri

’likströmsmättningen": /?a<>= och Ri =

1

kEn

Man bör observera, att likströmmen i varistorn,
till skillnad från en reaktor, ger verklig
effektförlust, så att verkningsgraden på totala
regleringseffekten blir låg. Detta har emellertid i många
fall föga betydelse.

Asea har med gynnsamt resultat använt
Elek-trovärmeinstitutets varistorer för diverse
transduk-torregulatorer.

Fig. 12 a, b och c ger exempel på kretsar med
likströmsstyrda växelströmsmotstånd i
envägs-och tvåvägskopplingar. Kretsarna kunna
givetvis varieras på många olika sätt, exempelvis till
trefaskopplingar.

Om växelspänningsamplituden är av samma
storleksordning som likspänningen blir den
resulterande strömmen i sådana kopplingar
deformerad. I enkel envägskoppling blir den
osymmetrisk och kan anta formen av intermittent
likström såsom oscillogram 4 på fig. 6 visar (jfr
"ventiler med hjälpström"19). En
likriktningsverkan av varistorn kan i princip erhållas med varje
växelspänning, som har tillräckligt osymmetrisk
amplitud. Idealiskt är en "rektangulär" spänning
med hög amplitud på ena och låg amplitud på
andra sidan axeln och ett ventilmotstånd med

Fig. 12. Likströmstgrda växelströmsmotstånd (resp.
likrik-tarkretsar) och frekvensomvandlare.

"oändligt stort spänningsberoende" (konstant
spänningsgräns). Verkningsgraden är i praktiken
mycket dålig men kan dock med starkt
spänningsberoende motstånd och lämplig
växelspänning bringas upp till värden, som äro rimliga för
vissa ändamål.

Ju större exponenten n är, desto känsligare blir
regleringen i kretsar av ovan angivet slag resp.
desto mindre effekt kräver den. Ett intressant
fall är emellertid n — 2 av den anledningen, att

växelströmsmotståndet blir R

a»~

1

2 k Ei

dvs. om-

vänt proportionellt mot förspänningen Ei.
Växelströmmens storlek /„ blir därför bestämd av
produkten av förspänningen Ei och växelspänningen
A E. Eftersom den förra kan representera en
linjespänning (t.ex. likriktad och glättad
växelspänning) och den senare en ström (A E uttaget
över en strömshunt), ger kombinationen i princip
en effektmätning. Motstånd med exponenten
n — 2 äro eljest intressanta framför allt därför,
att de för en periodisk växelspänning av
godtycklig form ge ett strömmedelvärde (mätt med
lik-riktarinstrument), som är proportionellt med
växelspänningens effektivvärde (kvadratiska
medelvärdet) . Denna egenskap kan användas i
diverse effektmätningskombinationer.

Schema d, fig. 12, anger en koppling för
frekvensomvandling v till 3 v. En sinusformad
ström, genom ett konstant motstånd,
kompenserar grundtonen i en deformerad ström, genom ett
spänningsberoende motstånd (se oscillogram 2,
fig. 6), så att den dominerande tredje övertonen
framträder. Vid n = 3 är denna överton
matematiskt ren, såsom framgår av ett enkelt
trigonometriskt samband.

IV. Åskskyddsmotstånd

Fordringar

För användning såsom åskskydd, dvs. för
avledning av mycket kortvariga men höga
överspänningar, som motsvaras av stor
avlednings-ström, tillverkar Elektrovärmeinstitutet små
åskskyddsmotstånd med samma dimensioner och för
samma montage som gnistsläckningsmotstånden.

Denna typ är analog till ventilmotstånden för
högspänningsskydd, ehuru ventilverkan drivits
ännu längre. De äro nämligen avsedda att
inkopplas utan gnistgap direkt från linje till jord
resp. mellan linjer, parallellt till den apparat, som

E 62

6 febr. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:15:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1943e/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free