Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lämpningen av vid ett par utförda modellförsök erhållna
värden visas även.
Avhandlingen avslutas med en synnerligen omfattande
litteraturförteckning.
Jag har haft tillfälle att använda de i avhandlingen
framlagda resultaten vid vissa hängbroberäkningar och
funnit att de i synnerligen hög grad underlätta arbetet.
De framlagda beräkningsmetoderna förenkla analysen och
möjliggöra en god överblick över de komplicerade
spänningsförhållandena vid hängbroar, varför de kunna leda
till ett säkrare val av den för ett visst broläge mest
ekonomiska hängbrotypen och till en mera ändamålsenlig
utformning av de olika detaljerna.
Allan Bergfelt
DK 728.71/.73(048)
Vi bygger en hytte. 3:e uppl. F Bruns Bokhandels
För-lag, Trondheim 1942. 31 s., 9 fig. 1,80 nkr.
På våren 1939 utlyste en trondheimstidning
arkitekttävling för att få fram trevliga och lämpliga sportstugor.
Resultatet av tävlingen har i år publicerats i ett häfte
tillsammans med några kortfattade anvisningar för
sport-stugebyggaren. Tävlingen var begränsad till att omfatta
endast två typer, en timrad stuga för skogen eller fjället
och en i valfritt byggnadssätt vid sjön eller havet. Båda
skulle ha mellan 20 och 25 m2 yta och rymma fyra
sovplatser, kokplats och öppen spis.
Boken ger först en överblick av tävlingsbestämmelserna
med motivering för dessa, varvid en del praktiska
synpunkter och råd för en sportstugas planering, tomtval osv.
framkommer. För den som vill göra det mesta möjliga själv
finnes en kortfattad arbetsbeskrivning.
De prisbelönta och inköpta förslagen finnas återgivna
i perspektiv- och planskiss jämte beskrivning och juryns
kritik.
C-enom överenskommelse med de visade förslagens resp.
arkitekter kunna fullständiga ritningar och
arbetsbeskrivningar erhållas mot en billig penning.
Även om vi redan ha ett överflöd av goda lösningar för
veckosluts- och sportstugor och våra vanliga byggklara
standardhus ställa sig billigare i uppförande, torde "Vi
bygger en hytte" kunna lämna goda och roliga uppslag.
I synnerhet verka de visade förslagen till skogs- och
fjällstugor mycket tilltalande, både till exteriör och
planlösning.
Erik Frang
DK 624.131.3(048^
En metod att direkt i marken bestämma jordlagrens
skärhållfasthet, av Walter Kjellman. IVA:s Handl. nr
170, Stockholm 1943. 47 s., 41 fig. 4 kr.
Inledningsvis kritiseras de nu gängse
markundersökningsmetoderna: sondering och provtagning med
efterföljande laboratoriearbete. Sonderingen är mycket
otillförlitlig och provtagningen är dyrbar och lider ändå av
den stora bristen att ej vara kontinuerlig, så att tunna
lösa skikt lätt förbli oupptäckta.
Den vanliga sondéns största fel är att dess
mantelmotstånd och inte dess spetsmotstånd är avgörande för
totala motståndet. Förf. löser problemet genom att i
stället för att trycka ned en spets dra upp en motståndskropp
i en tunn lina.
IVA har gett anslag för utexperimenterande av en
provningsmetod enligt denna idé, och förf. framlägger här
resultaten. Den byggda maskinen och företagna
provkörningar beskrivas ingående. Det visar sig att maskinen ger
mycket jämnare värden än till och med de
laboratorieprov, som utförts för kalibreringen.
Avhandlingen rekommenderas åt alla som äro
intresserade av grundläggning på lera och andra
kohesions-jordarter, ty framställningen är lika mönstergill som
provningsmetoden är lovande.
Vilhelm Herlin
DK 627.217(048)
Hafenanlagen fiir Stückgutumschlag, av dr-ing.
Ak ved Boixe. J. Springer, Berlin 1941. 90 s., 88 fig.
12 RM.
I föreliggande bok behandlar förf. några av de
problem, som möta hamnbyggaren vid planering av
hamnar för styckegods. Efter att i inledningen ha lämnat
vissa allmänna begreppsförklaringar framhåller förf.
det samarbete, som måste äga rum mellan
hamn-och skeppsbyggaren. Fartygens storlek har under
senare år ökats avsevärt, och redan år 1955 räknar
man med fartyg på 100 000 ton. Vid hamnplanering
bör man på ett ändamålsenligt sätt särskilja
anläggningar för styckegods och massagods. Bland de
faktorer, som ha en avgörande inverkan på en hamns
utformning, må nämnas de på platsen rådande
naturförhållandena samt arten av de trafikmedel, som till
lands och sjöss ombesörja godstransporten till och från
hamnen. I detta sammanhang omnämnes den skadliga
konkurrens, som på många platser förekommit mellan
järnväg och motorfordon. I redogörelsen för
utformandet av en hamns land- resp. vattenområde
framhålles bl.a. vikten av att pirer och kajer ges ett
sådant läge i förhållande till rådande vind- och
strömförhållanden, att hamnen utan svårighet kan anlöpas.
Förf. uppehåller sig ingående vid de inom
hamnområdet erforderliga byggnaderna. Dessa indelas i
varuskjul och magasin. De förstnämnda tjäna som
tillfällig upplags- och sorteringsplats för ankommande
och avgående gods och äro i allmänhet belägna i
omedelbar anslutning till kajerna. Varuskjulens storlek
bör noga avpassas efter den förutsedda godsmängden.
För att underlätta genomgående godstrafik förses
varuskjulen i allmänhet med lastplattformar; de
härmed sammanhängande problemen behandlas utförligt.
Allt efter kraven på varaktighet, eldsäkerhet m. m.
utföras varuskjulen av olika byggnadsmaterial. Ett
vetenskapligt nyttjande av dessa har under senare år
medfört ökat fritt utrymme inne i skjulen.
Golvbeläggningen är betydelsefull. Vid sidan av sten,
asfalt, trä och järn ha under senare år använts med
vinkeljärn skodda plattor av armerad betong, vilka
utlagts med hjälp av krän. Magasin användas i
motsats till varuskjul för längre tids lagring av gods. För
fullt utnyttjande av en hamns kapacitet erfordras bl. a.
att ytorna av befintliga varuskjul och magasin äro väl
avpassade i förhållande till varandra. Magasinen
förläggas ofta i anslutning till varuskjulen, men kunna
också sammanföras till särskilda magasinskvarter.
För att bättre använda det dyrbara kajområdet har
inom vissa hamnar, speciellt sådana med dåliga
grundförhållanden, varuskjul och magasin förlagts till
samma bygggnad. Detta torde särskilt för mindre
hamnar vara en god lösning. Beträffande
byggnadstekniska detaljer framhålles vikten av att
brandsäkerheten väl tillgodoses.
För nedbringande av fartygens och godsets liggtid
i hamn till ett minimum erfordras ett väl utbyggt
system av järnvägsspår. Nödvändigheten av att
anpassa hamnbassänger och spåranlägggningar efter
varandra har allmänt vunnit erkännande. Förf.
framför vissa synpunkter på järnvägsspårens sträckning i
detalj samt beskriver järnvägsanläggningar i några
större hamnar. Vid sidan av järnvägen har
motortrafiken fått alltmer ökad betydelse, vilket medfört
trafiktekniska svårigheter vid flera äldre
hamnanläggningar. Några exempel anföras på hur man med
relativt små ingrepp kan underlätta trafiken för
motorfordon. Boken avslutas med en kort
ekonomiskteknisk betraktelse.
Som sammanfattning kan sägas att författaren på
ett klart och överskådligt sätt redogör för hithörande
frågor. Av speciellt intresse är det att se hur man
28 aug. 1943
V 125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
