Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
365
365 Mq — ( f[f) dt (6)
J
o
Drar man en rät linje parallell med och på
avståndet Mq från f-axeln, innebär ekv. (6), att de
båda ytor, som begränsas av denna linje och
kurvan (de streckade ytorna i fig. 2), måste vara lika
stora. Den högra av dessa ytor är med mycket
liten felmarginal till sin storlek bestämd genom
kurvans form i det lägre registret. Dragningen i
det högre registret avpassas nu så, att den vänstra
ytan blir lika med den högra, varigenom
nyssnämnda villkor är uppfyllt. Lösningen är, som
lätt inses, ej entydig, men på grund av
varaktighetskurvans i stort sett regelbundna form i de
flesta fall godtagbar för praktiskt bruk.
Litteratur
Hallakorpi, I A: Maan kuivatus. Helsingfors 1917.
Hallakorpi, I A: Uusi kaava vesistön tulvamäärän
arvi-oimiseksi sadealueen suuruuden y.m. mukaan (referat: New
Formula for Estimating Floods) Tekn. Aikakausl. 1934 h. 10.
Jüseliüs, Axel : Bestämningar af af flödeskoefficienten i
finska vattendrag. Tekn. Fören. i Finl. Förh. 1905.
Kaitera, Pentti : über den mittleren Hochicasserabfluss in
kleineren Gewässern. V. Hydrologische Konferens der
Bal-tischen Staaten. Bericht 1 c. Helsingfors 1936.
von Kooten, F H: Methoden zur Berechnung der grössten
Abflussmengen in Flüssen aus den grössten Regentätten und
der Besehaffenheit des Stromgebiets. Leipzig 1934.
Melin, Ragnar: Nederbörd och vattenhushållning inom
Malmagens fjällområde. Geogr. Ann. 1943.
Renqvist, Henrik : Sadealueen suuruuden vaikutuksesta
tulvamäärään (referat: Drainage Basin Area and maximum
Discharge) Tekn. Aikakausl. 1934 h. 1.
Renqvist, Henrik: Minimiavrinningen. Tekn. Fören. i Finl.
Förh. 1935 nr X.
Renqvist, Henrik : Den vägda■ sjöprocenten. Särtryck ur
"Terra", Geogr. Sällsk. i Finl. T. (49) 1937 h. 3.
Slettenmark, Gustaf: De svenska flodernas
vattenmängder. Medd. fr. Statens Met.-Hydrografiska Anstalt (3) 1925 h. 5.
Wallén, Axel: Eau tombée, débit et évaporation dans la
Suède méridionale. Geogr. Ann. 1927 h. 3.
Fig. 2. Varaktighetskurvans konstruktion.
med 95 % varaktighet, ge oss formlerna i det
föregående tre punkter på varaktighetskurvan,
nämligen de som svara mot 50 %, 75 % och 95 %
varaktighet. Därmed är dragningen av kurvan i
det lägre registret upp till 50 % q klar.
Betecknar man nu varaktigheten med t,
avrinningen som förut med q och tänker sig
varaktighetskurvan inritad i ett rätvinkligt
koordinatsystem, där f-axeln är abskissaxel, g-axeln
ordinat-axel, kan kurvans ekvation skrivas under formen
q = f(t) (5)
Av kurvans definition framgår då att
En metod
för sjösättning av kasuner och farkoster
CIVILINGENJÖR GUNNAR TRANEUS, LSTF, LUND
DK 624.157.23 : 629.128
Vid en av AB Vägförbättringars
hamnbyggnader har under förra året använts en metod för
sjösättning av kasuner, som enligt vad vi
kunnat finna icke tidigare tillämpats.
Normalt plägar sjösättning av kasuner och
farkoster, såvida man icke liar torrdocka till hands,
ske med slip, i allmänhet i lutning 1 : 10.
Kostnaden för slipen blir ofta betydande både vid
långgrund strand och om stranden är tvärdjup
eller gammal brygga finnes tillgänglig. I de
senare fallen synes den nedan beskrivna metoden
erbjuda stora fördelar och betydande
kostnadsbesparing.
Fig. 1. Schematisk bild av kasunsjösättning. Utgångsläget
till vänster, 1—3 sjösättningen.
V 138
25 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
