Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 1944 - Stadsgasens användning inom industrin, av Bengt M Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 januari 19 A A
65
Stadsgasens användning inom industrin
Civilingenjör Bengt M Nilsson, LSTF, Stockholm
Vid tal om gasbränsle för industriändamål
torde väl de flesta svenska tekniker tänka på
generatorgas av ett eller annat slag. I de 37 svenska
städer, som ha stadsgasverk, har emellertid den
av dessa tillverkade gasen fått stor industriell
användning. Gas är ett bekvämt bränsle,
framför allt genom sina goda regleringsmöjligheter.
Kan den sedan erhållas till lämpligt pris, utan att
man själv behöver ha besvär med dess
framställning, är det klart, att den har en stor marknad
inom industri och hantverk. För städernas många
gånger trångbodda industri är det knappast
möjligt att ha egna gengasanläggningar, och i den
mån det gäller gasframställning ur kol, är det
ju nationalekonomiskt riktigt att centralisera den
lill stadsgasverken i största möjliga mån. Vid
stadsgasverkens kolavgasning utvinnas en mängd
värdefulla biprodukter, tjära, fenoler, bensol,
toluol m.ni., vilka skulle förloras, om kolen eldades
direkt i industrins eldstäder. Där stadsgasverk
finnas, användes gas för de mest skilda ändamål,
Gas [-Generator-gas Vattengas Stenkols–] {+Gene- rator- gas Vat- ten- gas Sten- kols- gas Nor- mal stock- holms- gas Nuva- rande stock- holms-+} gas [-Normal stockholmsgas Nuvarande stockholmsgas-]
övre värmevärde, kcal/m3 ........... 1 280 2 700 5 500 4 590 4 o;o
Undre värmevärde, kcal/m3 ........... 1 215 2 460 4 900 4 060 3 660
Sammansättning, vol.- %, CO,. .......... 5,9 6,8 2,0 0,9 3,1
Tunga kolväten, CTO Hn — — 3,5 2,5 1,8
CO ................. 28,5 38,5 7,5 4,7 12,9
H2 ................. 12,8 49,5 52,5 59,0 53,3
(il It ................ 0,3 0,2 30,0 25,7 19,5
No ................ 52,5 5,0 3,5 6,4 8,0
() •> .................. — — — 0,8 1,4
Specifik vikt relativt luft .............. 0,88 0,56 0,40 0,37 0,44
Teoretiskt luftbehov. m3/m3 ............ 1,01 2,12 5,09 4,34 3,68
Summa torra avgaser vid teoretisk
luftmängd, m3/m3..... 1,67 2,19 4,58 3,86 3,38
COa-mängd vid
teoretisk luftmängd, m3/m3 ............ 0,35 0,46 0,51 0,37 0,40
No-mängd vid
teoretisk luftmängd, m3/m3 ............ 1,32 1,73 4,07 3,49 2,98
Högsta COo-halt, % .. 20,9 20,8 11,2 9,6 11,8
DK 658.26 : 662.764 : 662.95
från torkning av filthattar och rökning av korv
till pressgjutning av aluminium i massfabrikation
och ångalstring i pappersbruk.
Stadsgasens egenskaper
En av de viktigaste förutsättningarna för
stadsgasens användning är, att kvaliteten på
värmevärde och specifik vikt hålles jämn, då detta jämte
distributionstrycket bestämmer brännarnas
kapacitet på förbrukningsplatsen. Under normala
förhållanden variera dessa värden obetydligt, men
kristidens kolbrist och varierande kolkvalitet ha
nödvändiggjort en hel del förändringar, bl.a.
tillsättning av vattengas, vilka sänka
brännarkapa-citeten. Hos industrin har emellertid detta
kompenserats i stor utsträckning genom enkla
brän-narjusteringar, uppborrning av dvser etc. I
tabellen på föregående spalt anges viktigare data för
normal stockholmsgas jämsides med nuvarande
krisgas och några andra bränslegaser (tabellens
siffror på stockhohnsgas härröra från direkta
analyser på typiska dagsprov 1938 och 1943).
Den gränstemperatur, som kan ernås med gas,
är inte bara beroende av gasens värmevärde, utan
även av bl.a. mängden förbränningsgaser och dess
specifika värme samt vederbörande gas’
diffusionshastighet. En värmefattig gas kan mycket väl
ge högre temperatur än en rikare.
Gränstemperaturen för en stenkolsgas med ett värmevärde på
5 500 kcal/m3 är 1 970° och för vattengas med
2 700 kcal/m3 2 050°. Lågtemperaturerna bli ca
200° lägre beroende på dissociation och
utstrålning. I praktiken kan inte lågtemperaturen nås
i en gasapparat. Den högsta uppnåbara
temperaturen ligger något över 1 300°, om ej förvärmning
av gas eller luft anordnas. Man kan således härda
snabbstål i en enkel gaseldad ugn utan alla
för-värmningsanordningar. Vid förbränning av gas
med luft erhålles givetvis högsta temperaturen
med teoretisk luftmängd. Möjligheterna att arbeta
med denna bero på bl.a. brännartyp,
inbyggnaden av brännaren och dimensioneringen av
avgashål och draghöjd.
Gasbrännare
De gasbrännare, som komma till användning
vid stadsgasdrift inom industrin, äro av fyra
typer, lyslågs-, bunsen-, tryckluft- och
pressgas-brännare. Den sistnämnda, som arbetar med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
