- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 74. 1944 /
130

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 5 februari 1944 - Trådradion i brännpunkten, av Erik H Lundgren - Diskussion av H V ALexandersson, Erik Esping, Arvid Öman - Dansk bärfrekvenstelefonanläggning med tolvkanalsystemet, av E L

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

För det första tar införandet av trådradio en lång tid i
anspråk — för vårt land få vi nog räkna med minst
15 år — och för det andra torde med all säkerhet ett
stort antal länder komma att införa trådradio. Här ligger
en möjlighet till export av trådradiomottagare och den
som är först torde väl ha de bästa utsikterna.

Det försök, som nu skall göras i större skala på
Gotland, kommer att ge besked i ett stort antal frågor, som
äro förknippade med trådradion, så att vi om ett par år
veta om systemet är vad vi hoppas och tro. Skulle
trådradion komma i gång på allvar torde den komma att
medföra en hel del nya arbetsobjekt för den svenska
radioindustrin. Erik Esping

Den storartade utvecklingen på radioområdet under de
tvenne sistförflutna decennierna har resulterat i en trängsel
i etern, som i många fall sätter stopp för ytterligare
användning av ledningsfri transmission, bl.a. för rundradio.

Utvecklingen på radioområdet har emellertid givit
impulser till utveckling på andra områden, t.ex. i fråga om
ledningsbunden transmission. Då sålunda möjlighet
skapats att distribuera rundradioprogram på ledningar, ligger
det nära till hands att utnyttja denna möjlighet, särskilt
som den medför vissa fördelar, jämfört med distribution
genom fri strålning.

Trådradion kommer säkerligen att få en vidsträckt
användning; det kan i stort sett endast vara en fråga om
tidpunkten, då den mera allmänt kommer att införas.
Detta torde mera sammanhänga med ekonomiska
förutsättningar än teknikens utveckling på området.

Trådradion kommer dock med säkerhet icke att helt och
hållet överta den vanliga radions roll. Det kommer i stället
att jämsides med varandra finnas både vanlig radio och
trådradio, var och en med sina speciella fördelar och
nackdelar och på grund härav i viss mån skiljaktig
användning. Man behöver blott tänka på förhållandena under
krig. Man har härvid större säkerhet att kunna nå
befolkningen med viktiga meddelanden om båda sorterna av
radio finnas.

Om möjligheten att vid trådradio anordna dubbelprogram
må framhållas följande. Tidsschemat för ett program
passar i regel endast för vissa befolkningsgrupper. En viss
programpunkt infaller kanske under måltidstimmar, under
fritid, under sömn eller arbete för olika personer. Man
skulle därför kunna tänka sig, att även köra
dubbelprogram, kanske med samma innehåll men med olika
tidsindelning av programpunkterna.

Direkt mottagning av utländsk radio är ju icke möjlig
vid trådradio, men utländska program skulle kanske
jämsides med svenska program kunna distribueras på så sätt,
att vissa utländska radiostationers program centralt
mottoges och distribuerades på trådradio efter något visst
schema parallellt med de svenska programmen.

I samband med införandet av trådradio inställa sig
följande reflexioner i fråga om förläggning av
telefonledningar inomhus i större byggnader. Jag har icke
kännedom om huruvida telefonledningar för närvarande
installeras efter visst förhandsbestämt system vid uppbyggnad
av nya större hyreshus. Det förefaller emellertid som om
man skulle kunna tänka sig att vid uppförandet av hus
redan från början lägga in telefonledningar i samtliga
lägenheter och därjämte dra dem genom alla rum och
där anordna förgreningsdosor för framtida anslutning av
antingen telefon eller trådradioapparat. Då sedermera en
lägenhetsinnehavare gör framställning om telefon- eller
trådradioabonnemang (ev. bådadera) erfordras blott
uppsättning av telefonapparat, abonnentfilter resp.
radioapparat samt anslutning av dessa med en kort ledningsstump
till förgreningsdosan i rummet.

Det har framhållits, att radiofabrikanter i viss mån frukta
trådradion, enär denna skulle komma att medföra, att de

TEKNISK TIDSKRIFT

icke finge samma avsättning som hittills för större och
dyrbarare rundradioapparater. Det är även troligt, att i
och med införandet av trådradio även billigare apparater
framkomma, enär fordringarna på selektivitet och
känslighet icke äro så stora. En radioapparat av nu använd typ
innebär för en stor del av landsbygdens befolkning en
betungande utgift. Det synes därför vara en fördel att
genom trådradions införande apparater av enklare
konstruktion och härigenom av lägre prisklass kunna komma
till användning. Arvid öman

Dansk bärfrekvenstelefonanläggning med tolvkanal-

system. Det Danska Post- og Telegrafvesenet har nu fått
färdig en ny telefonkabelförbindelse på sträckan
Köpenhamn—Aarhus—Aalborg. Anläggningen är utförd enligt
det av CCIF rekommenderade tolvkanalsystemet. Mellan
Köpenhamn och Aarhus ha lagts två kablar, var och en
med sju fyrskruvar, vilket alltså möjliggör 168
förbindelser vid full utbyggnad. Mellan Aarhus och Aalborg
finnas dels en U-kabel med fyra fyrskruvar, dels en
blandad kabel innehållande pupinledningar samt fyra
fyrskruvar som ovan. På denna sträcka finns alltså möjlighet
till 96 förbindelser vid full utbyggnad. Anläggningen har
nu utbyggts för 36 resp. 24 förbindelser.

Systemet överensstämmer i huvudsak med det som
använts för den svenska västkustkabeln, dock användes här
ett något avvikande moduleringssätt. På fig. 1 visas en
jämförande uppställning över olika förekommande
moduleringssätt, varav det nedersta kommit till användning vid
denna anläggning. De i systemet förekommande
bärfrekvenserna bildas som övertoner till grundfrekvensen
4 kp/s, udda övertoner över en mättad drossel och jämna
efter likriktning av strömmen från drosseln.
Styrgeneratorn är avstämd till 60 kp/s. Generatorn för
grundfrekvensen hålles vid det rätta värdet genom en kombination med
den angivna kristallstyrda frekvensen och övertonen
56 kp/s.

För strömförsörjningen finnas batterier, vilka laddas i
hålladdning av avostatreglerade likriktare, samma
kombination som användes på telefonkabeln Göteborg—Malmö
(se Tekn. T. 1941 E h. 8).

En undersökning av årskostnaden för en
bärfrekvens-förbindelse visar att denna vid över 80 km längd är
billigare än en fyrtrådsförbindelse och vid över 250 km längd
billigare än en tvåtrådsförbindelse. Vid den beskrivna
anläggningen är längden ca 300 km och årskostnaden är då
blott 60 % av en fyrtrådsförbindelse (Ingeniören 1943
h. 30). E L

Fig. 1. Olika moduleringssätt vid bärfrekvensförbindelser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1944/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free