Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 11 mars 1944 - Kemiska bekämpningsmedel i lantbrukets tjänst, av Sven Telenius - Träkolsproduktionen - Natriumsulfat i glas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
TEKNISK TIDSKRIFT
svårigheter, när det gäller att lägga upp en
tillfredsställande systematik. I bästa fall kan man
påräkna, att vissa radikaler och metaller kunna
förväntas ge viss effekt. Fältet är fullt av
överraskningar, och endast ett långvarigt
försöksarbete ger i bästa fall ett svar på frågan, huruvida
ett medel är lämpligt som insekticid eller ej.
Liksom man på det farmakologiska området
kunnat förstärka eller försvaga vissa fysiologiska
verkningar genom att på olika sätt variera de
verksamma ämnenas konstitution, har man vid
studiet av insekticida från ett rent analytiskt
katalogiserande allt mer övergått till ett mera aktivt
sökande med bestämd målsättning, främst genom
att anlita den organisk-kemiska syntesens
hjälpmedel. Det torde stå över allt tvivel, att denna väg
kommer att leda till skapandet av
bekämpningsmedel, som i effektivitet skola överträffa vad man
hittills betraktat som normalt, ty trots allt arbete
som är nedlagt på detta område återstår ännu
mycket ogjort. Detta framgår kanske bäst av det
faktum, att med de i naturen förekommande
medlen, t.ex. nikotin, pyretrum och rotenon,
fortfarande åstadkommas resultat, som ej kunnat
överträffas med syntetiserade preparat. Genom de senaste
årens forskningar har man emellertid lyckats
framställa en del syntetiska föreningar, såsom
tiodifenylamin, nitriler och kanske framför allt
kvicksilverföreningar för betning av utsäde, där
man synes ha kommit idealet ganska nära.
Svårigheterna att genomföra ett systematiskt
arbete på detta område äro uppenbara och bero
på många faktorer, främst kanhända på att man
vid behandlingen av ett känsligt och variabelt
levande material är bunden vid korta
observationsperioder betingade av årstidernas variationer
Vidare måste man räkna med ändrade
levnadsvanor hos skadegörarna, temperatur- och
nederbördsolikheter osv. Medan man alltid kan
förutsätta tämligen likartade arbetsresultat vid
farmakologiska prov, var dessa än utföras, är detta
långt ifrån fallet, när det gäller att reproducera
verkningarna av insekticider från det ena landet
till det andra. Ett direkt kopierande av
insekticida preparat av utländsk sammansättning är
därför icke tillräckligt, det ha många bakslag
utvisat. Det är därför också av synnerligen stor
vikt för oss, att vi i vårt arbete att bekämpa
skadeinsekter systematiskt bygga upp en
tillverkning av medel, som äro speciellt avpassade för
våra förhållanden. Därvid måste vi i första hand
räkna med samarbetet mellan industrin,
kemisterna och de praktiskt arbetande entomologerna
och lantbrukarna.
Det är självklart, att utrotandet av
skadeinsekter står mycket högt på mänsklighetens
önskelista, ehuru den vetenskapliga grunden för detta
arbete först kan sägas vara lagd vid tiden för
detta århundrades början. Därvid ha i första
hand de entomologiska föreningarna och privata
företagen upptagit studiet av insekticida, medan
statliga växtskyddsinstitutioner tagit hand om
ut-provningen och kontrollen av dessa medel.
Det är ej förvånansvärt, att USA intar en
ledande ställning på detta område, när man betänker
de även för amerikanska förhållanden kolossala
förlusterna genom insektsangrepp. USA äger i sin
Bureau of Entomology ett instrument, som visat
sig mycket verksamt i detta avseende, ocli som
därför också i mån av förmåga efterliknats av
övriga länders institutioner med praktisk
entomologi på sitt program.
I vårt land tillvaratas kontrollen av insekticida
till en betydande del av Statens
Växtskydds-anstalt, vilken emellertid, som namnet antyder,
ej är inriktad på andra problem än dem, som stå
i samband med skydd av växter. Anstalten har
således ej på sitt program studiet av t.ex.
insektsangrepp på boskap och skog.
I nuvarande situation med dess import- och
rå-varusvårigheter har behovet av egna forskningar
på det insekticida området ytterligare
aktualiserats. Hittills ha kemiska bekämpningsmedel för
insekticida ändamål endast i relativt ringa
utsträckning tillverkats inom landet, men undantag
finnas givetvis. Framför allt bör nämnas Bolidens
stora insatser att utnyttja arsenikföreningarna,
vilket här har betytt ett banbrytande arbete.
Det har framgått av denna orienterande
översikt, att det finns en påtaglig tendens att Iran
relativt enkla, välkända oorganiska preparat söka
övergå till mera komplicerade organiska
föreningar med specifika och kraftiga verkningar.
En i egentlig mening inhemsk tillverkning av
insekticider och växtskyddsmedel förutsätter
därför en kontrollerad praktisk utprovning under
en längre tidsperiod. En obligatorisk offentlig
kontroll av kemiska bekämpningsmedel är
ävenledes en oeftergivlig förutsättning för en sund
utveckling på detta område. Då det endast
undantagsvis är ekonomiskt möjligt att utföra detta
provnings- och forskningsarbete vid privata
laboratorier, kommer utvecklingen av en
fabrikation av effektiva kemiska bekämpningsmedel att
i hög grad vara förknippad med de åtgärder, som
vidtas av myndigheterna.
Träkolsproduktionen nådde i fjol rekordmässiga
siffror. Den uppgick nämligen under förra året till drygt 5
Mm3 mot ungefär 2 Mm3 året närmast före kriget. Endast
40 % av det framställda träkolet gick till industrin, 6!> %
förbrukades i gengasdrift. För innevarande år räknar man
med en viss minskning i efterfrågan på träkol och som följd
därav tendens till sjunkande priser (SvD 1/2 1944).
Natriuinsulfat i glas. Svenska glasbruksmän ha på
uppdrag av Industrikommissionen gjort en studieresa till
Tyskland för att studera de ersättningsprodukter, som
användas inom den tyska glasproduktionen. Man har
därvid bl.a. erfarit, att natriumsulfat i stor utsträckning kan
ersätta soda. De svenska glasbruken, som av sodabristen
ha måst reducera sin produktion, torde härigenom kunna
undgå ytterligare driftinskränkningar (StT 19/2 1944).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
