Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 1 april 1944 - Teleteknikens utveckling sedan 1939. Teleteknisk fysik, av Gustaf Swedenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i april 19 A A
383
Fig. 9. Kopplingar för indikeringsinstrument för objektiv
bestämning av telefonapparaters effektivitet, upptill enligt
Braun, nedtill modifikation enligt Danielson
(K=kisel-karbidkropp).
Resistansen hos motstånden skall vara
väsentligt större än resistansen hos kopparlikriktarna i
genomsläppningsriktningen. Enär en likriktare av
denna typ har parabolisk
strömspänningskarak-teristik (il oo v i}) inom ett för detta ändamålet
tillräckligt stort spänningsområde, kommer
strömmen genom galvanometern att relativt spänningen
på hela anordningen följa den ovannämnda
expo-nentiallagen. därest p sättes till 1]*!. Att p ej utgör
"Is, måste dock betraktas som en olägenhet.
Enligt undersökningar av Danielson skulle man
kunna få det rätta exponentialberoendet med en
kombination av kopparlikriktare,
kiselkarbid-kropp, motstånd och galvanometer.
Kiselkarbid-kroppen kan nämligen väljas så, att strömmen är
proportionell mot tredje potensen på den anbragta
spänningen inom ett tillräckligt stort
spänningsområde. Schemat för anordningen blir då enligt
fig. 9 nedtill. Den tid, som åtgår för hela
frekvens-intervallets utsändande, skall vara så kort
(Va à 1I.2 s), att galvanometerutslaget är
proportionellt mot den passerade elektricitetsmängden.
Fig. 10 visar i princip provanordningens schema
vid bestämning av referensekvivalenten för
elektriska fyrpoler och för telefonapparater såsom
sändare och mottagare. Då det gäller
telefonapparater som sändare måste strömkällan anslutas till
en praktiskt taget distorsionsfri högtalare. Braun
anger, att en sådan kan åstadkommas med
tillhjälp av en elektrisk tillsatsanordning, som
korrigerar högtalarens frekvenskurva. Skall en
telefonapparats referensekvivalent som mottagare
bestämmas får apparatens hörtelefon akustiskt
kopplas till en distorsionsfri
kondensatormikro-fon, såsom fig. 4 visar. Kopplingskammaren skall
vara sådan, att hörtelefonen blir akustiskt
belastad på samma sätt som vid anliggning mot örat.
Om man ifråga om den totala transmissionen
från mun till öra i en telefonförbindelse vill
efterbilda ljudöverföringen vid direkt tal, så skall
frekvenskurvan för telefonförbindelsen ej vara
horisontell utan stiga i viss grad inom
frekvensområdet från ungefär 800 till ungefär 4 000 p/s.
Orsaken härtill ligger enligt Braun däri, att vid
direkt talöverföring från mun till öra en
ljudtrycksstegring uppkommer vid den lyssnandes
huvud och att för visst frekvensområde
öron-musslan och hörselgången orsaka en ytterligare
stegring in till trumhinnan. Vid 2 800 p/s är
ljudtrycket 1,4 N starkare vid trumhinnan än vid
ytterörat. Hörselgångens resonansverkan har
redan för ett tiotal år sedan undersökts av von
Békésy, och det nya i Brauns undersökningar
ligger i att även öronmusslans betydelse liksom
ljudtryckstegringen vid huvudet beaktats.
Man har eftersträvat att få frekvenskurvan för
telefonlikaren SFERT så horisontell som möjligt.
För ändamålet begagnas kondensatormikrofon
och dynamisk hörtelefon. Vid kontroll med
ter-mofon får man för kondensatormikrofonen en
praktiskt taget alldeles horisontell kurva för
tal-frekvensområdet. Kurvan för hörtelefonen företer
likaledes ett i stort sett horisontellt förlopp.
Upptas däremot frekvenskurvan med
kondensatormikrofonen placerad i fria luften, får kurvan en
väsentligen annorlunda karaktär. Den har
nämligen då ett utpräglat maximum vid ca 4 000 p/s.
Orsaken härtill ligger i mikrofonens konstruktion.
Yttre diametern är ungefär 9 cm och membranen
ligger i ett hålrum med 1 cm djup. Detta hålrum
medför en ljudtryckstegring, som ger en
frekvenskurva av i stort sett samma utseende som
den, vilken orsakas av huvudet och
hörselorganet vid mottagning av ljudvågor,
överensstämmelsen karakteriseras av Braun som förvånande,
enär man vid konstruktionen av SFERT ej kände
till den berörda tryckstegringen in till
trumhinnan. Mot den talöverföring, som SFERT ger, är
sålunda intet att anmärka.
Braun framhåller, att man vid konstruktion av
telefonapparater bör ta hänsyn till att frekvens-
Fig. 10. Schema för referensekvivalentbestämning på
objektivt sätt enligt Braun. a. för elektrisk fyrpol (L), b. för
en telefonapparat som sändare, c. för en telefonapparat
som mottagare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
