Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1944 - Praktisk användning av emulsionsmedel inom tvätt- och avfettningstekniken, av Yngve Dalström - Handgranater av pressmassa, av sah - Etylcellulosan, av Ldr - Hårdgjort trä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586
TEKNIS K TIDSKRIFT
Fig. 3. Metalltvättmaskin; den alkaliska lösningen sprutas
pä godset under högt tryck.
I tider som nu råda ha de alkaliska
avfettnings-baden en stor fördel — man återvinner lätt den
använda oljan. Efter det badet fått stå över en
natt, behöver man bara skumma av oljan och
t.ex. centrifugera den eller mekaniskt rena den
på annat sätt. Men man vinner inte någon
tillfredsställande avfettning med dessa medel utan
hjälp av mer eller mindre komplicerade
mekaniska hjälpmedel.
Man kan säga att det för närvarande finns två
olika typer på avfettningsanläggningar för
järn-och metallindustrin. Den ena fig. 1 och 2, bygger
på att det gods, som skall avfettas, nedsänkes i
en tank innehållande det alkaliska badet, den
andra, fig. 3, på att lösningen under högt tryck
sprutas på godset. Genom elektrisk uppvärmning
kunna baden få önskad temperatur.
Avfettning inom industrin med hjälp av olika
alkaliska lösningar är på intet sätt krisbetonad.
Metoden användes i stor utsträckning redan på
1920-talet och med hjälp av allt mer fulländade
mekaniska anordningar kommer den säkert att
kunna hävda sig i konkurrensen med de direkt
fettlösande organiska lösningsmedlen.
Handgranater av pressmassa tillverkas numera i
Kanada. De pressas av fenolbakelit med fyllning av
bomullsvadd och trämjöl. Materialet måste vara stabilt under de
extrema temperaturer, som råda i arktiskt eller tropiskt
klimat. Vidare måste det vara väderbesländigt och varken
kemiskt angripas av explosiva ämnen eller angripa dessa.
Ytterhöljet, som är ca 10 cm långt, består av fyra
pressade delar: en över- och en underdel, samt två små
gängade proppar, vilka äro förbundna med varandra
genom ett rör av bakelitimpregnerat papper. Tändröret
består av tre pressade delar och fem metalldelar.
Härutöver tillkomma tre gummibrickor och en gummipropp.
(British Plastics, augusti 1943.) sah
DK 661.728.892.2
Etylcellulosan är en relativ nykomling bland
cellulosaderivaten, som emellertid redan tillvunnit sig
betydande intresse. Den framkom i Amerika för ett tiotal år sedan
och har där funnit användning för framställning av
sprut-gjutningsmassor, folier, läcker, klister m.m. Enligt en
uppgift skall etylcellulosan även lämpa sig för konstsilke.
Framställningen sker genom etylering av alkalibehandlad
cellulosa med etylklorid vid förhöjd temperatur i
autoklav. Som hos andra cellulosaderivat kunna egenskaperna
varieras genom att reaktionen drives olika långt. Som mått
på etyleringsgraden brukar man ånge etoxylhalten, som
hos kommersiella produkter brukar vara 48—50 %.
Etylcellulosan är lättlöslig i de flesta vanliga organiska
lösningsmedel, t.ex. alkoholer, estrar och bensolkolväten,
och blandbar med många naturhartser, såsom kolofonium,
kopal och schellack, samt även med vissa typer av bakelit
och andra konsthartser. Vattenabsorptionen är låg och av
ungefär samma storleksordning som för cellulosanitratet,
i jämförelse med vilket etylcellulosan dock har fördelen
att vara betydligt mindre brännbar. Ljus- och
värmebeständighet samt elektriska egenskaper äro gynnsamma.
Formbarheten är ävenledes god, och sprutgjutningsmassor
kunna framställas med låga halter mjukningsmedel.
Sedan någon tid framställes etylcellulosa även i Sverige,
nämligen vid Uddeholmsbolaget, som nedlagt ett omfattande
experimentarbete i detta syfte och gått stegvis fram i allt
större enheter. För framstälningen användas uteslutande
egna råvaror, ädelcellulosa, sprit, klor och alkali. Särskilt i
dessa tider med utpräglad brist på råvaror för framställning
av läcker och sprutgjutningsmassor är det glädjande att en
svensk tillverkning av en produkt med så värdefulla
egenskaper som etylcellulosa kommit till stånd. Ldr
Hårdgjort trä. Det amerikanska Du Pont-bolaget har
lyckats hårdgöra trä, så att t.ex. furu får ekens hårdhet.
Träet genomdränkes under tryck med metylolkarbamid,
som i närvaro av träsyrorna omvandlas till ett hårt,
olösligt harts. Därvid hårdnar träet och får en hållbar, polerad
yta. Det blir synnerligen motståndskraftigt mot fukt, värme,
kemikalier och insekter. Träet kan behålla sin färg, eller
också kan det färgas rätt igenom. Genom behandlingen
kunna mjukare träslag nyttiggöras; även cellulosaavfall
och papper lära kunna behandlas.
Det behandlade träet kan t.o.m. ersätta stål i vissa
maskindelar; det är så motståndskraftigt mot hetta, att det
tar ungefär dubbelt så lång tid att bränna igenom ett stycke
av detta trä med en acetylenlåga som att bränna igenom
stål av samma tjocklek. (GHT 19/4 1944.)
T.h. den hopsatta granaten, t.v.
delar. A, B hölje; C pappersrör;
D, E proppar; F tåndrörshylsa;
G propp; H säkringshylsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
