Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 20 maj 1944 - Kavitationstank för fartygspropellrar, av Hans Edstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 maj 19U
607
grann kvicksilvertermometer. Lufttrycket mätes
med en aneroidbarometer, system Paulin, och
erhålles med en noggrannhet av 0.05 mm Hg.
För att bättre kunna observera modellpropellern
i drift användes ett oscilloskop. Detta består av
en lampa, med vilken modellpropellern belyses
genom observationsfönstret. Lampan erhåller
genom en kontaktanordning, som är kopplad till
modellpropelleraxeln, en impuls per varv, som
axeln roterar, och lyser då kraftigt. Eftersom ögat
ej kan uppfatta de snabba växlingarna mellan
ljus och mörker, synes modellpropellern belyst
och skenbart stillastående, varvid man bekvämt
kan observera strömningen förbi propellern och
därvid även eventuella kavitationsfenomen. Då
denna anordning emellertid visat sig för ljussvag
för fotografisk upptagning, har KMW inköpt ett
mycket ljusstarkt stroboskop. Med detta
strobo-skop, som kommer att levereras inom den
närmaste tiden, kan man erhålla en mycket stark
belysning av modellpropellern efter samma
princip som med oscilloskopet. Man kan även få
fotografiska upptagningar med exponeringstider ned
till 2 /is. Detta har stor betydelse vid
fotografering av kavitationsfenomen, då de enskilda
kavi-tationsblåsorna bildas och försvinna med mycket
små tidsintervall.
Elektrisk utrustning
Den i nedre våningen stående
kommutatormotorn för drift av propellerpumpen är på 150 hk
vid 380 V spänning och 50 p/s. Varvtalet är
reglerbart inom området 25—920 r/m, och genom
reversering kan upp till 250 r/m erhållas vid gång
back. Vattenströmmens riktning i tanken kan
alltså omkastas genom att reversera
kommutatormotorn. Motorns varvtal nedväxlas i en kuggväxel
i förhållandet 920/380 r/m och regleras, som
tidigare omtalats, medelst en tryckknappslåda,
placerad uppe vid mätstället (till höger om
observationsfönstret i fig. 5). För kommutatormotorns
manövrering finns i nedre våningen uppställt ett
apparatskåp, innehållande behövliga frånskiljare,
kontaktorer, smältskydd o.d.
Modellpropellern drives, som förut sagts, av en
likströmsmotor på 40 hk vid 2 400 r/m. Dess
varvtal är noggrant reglerbart inom området
50—3 500 r/m, fram eller back. Motorn är
leo-nardkopplad med en omformare, som består av
en kortsluten asynkronmotor som drivmotor,
kopplad till en kompoundlindad
likströmsgenerator. Asynkronmotorn driver även på samma axel
en mindre likströmsgenerator avsedd för
modell-propellermotorns samt den stora
likströmsgeneratorns magnetisering. Modellpropellermotorn
regleras med tryckknappar från ett manöverbord
i övre våningen. I denna våning är även det skåp
placerat, som innehåller nödvändig apparatur för
likströmsutrustningen.
I den elektriska utrustningens likströmssystem
Fig. 8. Resultat i kurvform för kavitationsprov med
mo-dellpropeller. Tryckkraften T och momentet Q äro i
dimensionslös form uppsatta som funktion av det likaså
di-mensionslösa framdriftstalet A, därmed bli kurvorna
generellt gällande för varje med modellpropellern geometriskt
likformig propeller.
ingår även en motor för drift av vakuumpumpen.
Denna motor utvecklar 3 hk vid 2 200 r/m, och
dess varvtal är reglerbart ned till 50 % av det
maximala.
Bearbetning av mätresultat
Provningen av en modellpropeller försiggår i
en rad försöksserier. Under varje försöksserie
håller man tryck och vattenhastighet och därmed
kavitationstalet konstant samt varierar varvtalet.
Därigenom erhålles en serie mätpunkter med
sammanhängande värden på varvtal, tryckkraft
och moment för varje kavitationstal. De tagna
värdena omräknas till de dimensionslösa talen
X (framdriftstal)
Dn
T
Ct= ßi 2 (tryckkraftkoefficient)
Q
C q— (momentkoefficient)
där ve — vattenhastigheten i m/s,
D ’= propellerdiametern i m,
n = varvtalet i r/s,
T — propellertryckkraften i kg,
Q ’■= vridande momentet i mkg,
q ~= vattnets masstäthet i kgs2/m4 (för
sötvatten i= 102, för saltvatten = 104,5),
y
g även e= , där y = vattnets specifika vikt,
9
g == jordaccelerationen,
och dessa uppsättas i kurvform med Ct och Cq
som funktioner av X. Man kan genom
dimensions-betraktelser lätt visa, att storheterna C t och C q
vid given propellerform bli desamma vid samma X
oberoende av propellerns absoluta storlek, eller
med andra ord: de uppritade kurvorna bli
generellt gällande för varje med modellpropellern geo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
