Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 27 maj 1944 - Beräkning av tryckta strävor av furuvirke med hänsyn till virkets kvalitet, av Bertil Thunell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
640
TEKNISK TIDSKRIFT
som beståndens slutenhet, bonitet och trädtyp i
mycket stor utsträckning komma till uttryck i de
tekniska begreppen volymvikt och kvistighet,
vilka båda äro viktiga, tekniskt användbara mått.
Materialet till tryckhållfasthetsundersökningen
har erhållits från tre sågverk, vilka hämta sin
virkesfångst från områden, som kunna anses
representera viktiga och sinsemellan skilda
skogstyper. Vid böjhållfasthetsundersökningarna är
materialet ännu större, och det har därför varit
möjligt att hämta det från 12 över hela landet
spridda sågverk. Därigenom erhålles även
ytterligare kontroll av allmängiltigheten hos
tryckhåll-fasthetsundersökningens värden.
Kravet på känd härkomst bör alltid så vitt
möjligt beaktas. På grund av arbetstekniska skäl
måste virket i detta fall tas ut vid sågverken ur
den normala försågningen, men valdes så, att
stukmärkena från tumningen i största möjliga
utsträckning voro kvar. Med ledning av dessa
har det varit möjligt att bestämma
huggningstrakter och vissa behandlingsdata.
De virkeskvaliteter, som medtagits, äro i stort
sett Härnösandsbestämmelsernas III—V klasser.
I vissa fall uttogs dock virket ur osorterad eller
sågfallande vara. Varje uttaget virkesprov hade
en sådan längd, att det var möjligt att ta ut
samtliga provkroppar med olika längder efter
varandra. I de enstaka fall detta på grund av
bristande timmerlängd icke var möjligt, har en
hopparning av så likvärdigt virke som möjligt skett.
Det vore meningslöst att för de enskilt uttagna
provkropparna definiera virkeskvaliteten med
kvalitetsbeteckningen på det ur sågverket uttagna
virkesprovet, emedan vid uttagningen av
provkropparna den ena kan komma att innehålla de
bättre och den andra de sämre delarna av
virkesprovet. Virkesdimensionerna ha utvalts med
hänsyn till dels vilka praktiskt mest användas, dels
vad som provningstekniskt varit lämpligast. De
till förfogande stående provningsmaskinerna och
Fig. 2. Träets fuktkvot i jämvikt med olika relativa
luft-fuktigheter vid skilda temperaturer.
Fig. 3. Uttagning och beteckning av de olika
provkropps-längderna.
hanterligheten begränsade storleken på
tvärsnittet uppåt till 6" X 6". De provade dimensionerna
äro 2" X 4", 2" X 8", 4" X 4" och 6" X 6".
Längderna ha valts dels med hänsyn till vad som
förekommer i praktiken, dels så att en av den äldre
knäckningskurvan att döma lämplig fördelning
för bestämning av knäckningskurvans form
kunde erhållas. Utom ett kort tryckprov med längden
lika med 3 gånger minsta tvärsnittssidan,
användes provkroppar, där motsvarande förhållande
var 10, 20 och 35.
Fuktkvot
De yttre delarna, splintveden, av en nyfälld
furustam hålla i allmänhet 60—100 % vatten, de
inre delarna, kärnan, ca 40—50 %. Fuktigheten
är därvid beräknad i procent av träets torra vikt,
och den därvid erhållna fuktkvoten betecknas u.
Vattnet förekommer dels fritt i cellhåligheter,
dels bundet i cellerna. När virket torkar,
försvinner först det fria vattnet, och när
fuktigheten har nedgått till ca 25 %, återstår endast
bundet vatten. Är virket av grövre dimensioner, är
det i allmänhet en större eller mindre skillnad
mellan fuktkvoten i de yttre och inre delarna.
Lagras virke i luft med viss temperatur och
relativ fuktighet, strävar fuktigheten i virket mot ett
visst jämviktsläge mellan 0 och 25 %,
motsvarande den omgivande luftens tillstånd, fig. 2.
Allt efter virkets användningsändamål blir
därför den lämpligaste fuktkvoten olika, och följande
fuktighetsbeteckningar bruka användas.
Tabell 1. Fuktkvotsbeteckningar
%
Ugnstorrt, möbeltorrt................ 6—10
Rumstorrt, snickeritorrt............. 10—15
Lufttorrt, hyvlingstorrt.............. 15—19
Luftfuktigt ....................... 19—23
Skeppningstorrt ................... 20—25
Fuktigt, skogstorrt.........-..,..... 25—30
Vått, rått eller färskt................ >30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
