Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 3 juni 1944 - Kvalitetskontroll vid tillverkning och anskaffning av materiel, av E A Backlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(666
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. T oleransf rekvenskurva vid partiell kontroll.
Är det i stället fråga om enbart partiell kontroll
enligt Dreyfus använda vi tabellerna och
diagrammet i motsatt ordning. Vi gå in i
diagrammet med antaget värde på producentsäkerheten
och antaget värde på garantikvoten samt avläsa
motsvarande c-värde. Man går därpå in med det
funna c-värdet i någon av de tabeller som svarar
mot det antagna värdet på specificerad felprocent
och avläser motsvarande n-värde vid närmaste
möjliga partistorlek. Tabellens garantikvot är
däremot endast av betydelse i samband med
Bell-kontroll. Om konsumenten är villig att ta
ytterligare risk ha vi något modifierat Dreyfus’
förfarande. Vi betrakta nämligen det representativa
provet i sin tur som ett parti vilket kan göras till
föremål för Bell-kontroll.
Bestämmandet av provantalet vid det tredje
huvudfallet av provtagning, varvid c «= 0 kan utan
vidare ske genom att man rent formellt sätter
p = 0 vid Bells tabeller eller liknande tabeller för
annan konsumerisk (jfr SAÄB:s
provtagningstabeller3).
För att man rätt skall kunna bedöma
garantiförhållandena vid kontrollen är det av betydelse
att man så snart som möjligt skaffar sig
kännedom om p. Hos oss sättes kontrollen vanligen
igång så att vederbörande kontrollverkmästare på
försök väljer en provtagningstabell vid det
specificerade värdet på felprocenten, som ger
praktiskt sett lämpliga prov- och felantal. Om det
sedan vid kontrollen visar sig att godkännande vid
lågt värde på c sker allt för ofta eller allt för
sällan sker utbyte av tabell i motsvarande
riktning. Betydligt effektivare kan man utnyttja kon-
Fig. 5. Toleransfrekvenskurva vid stickprovskontroll.
trollresultaten genom att använda Dreyfus’
diagram. Vi gå in i diagrammet med en
iakttagen frekvens för godkännande som är
producentens säkerhet vid normalt parti, samt med det
tabellvärde på c vartill godkännandet hänför sig
samt avläser motsvarande värde på
garantikvoten. p erhålles genom multiplikation med den
specificerade felprocenten. Genom detta
förfaringssätt blir det helt överflödigt att lägga upp
förhandsstatistik enligt Bells rekommendation.
Däremot kan det kanske vara lämpligt att i efterhand
bestämma den verkliga felprocentfördelningen.
Detta kan vara av värde för ett mera detaljerat
bedömande av garantifrågan men främst kanske
med tanke på kvalitetens förändring på längre sikt.
Av vad som nu sagts, inse vi, att man med
provtagningstabellerna och Dreyfus’ diagram rent
rutinmässigt behärskar alla sidor av den partiella
kontrollen med tillräcklig noggrannhet för
praktiska behov. Detta är av stor betydelse. Målet för
arbetet på detta område måste ju vara att varje
konstruktör och tillverkningstekniker skall
kunna förmås att använda provtagningsmetoderna på
ungefär samma sätt som man nu begagnar låt
oss säga ISA-toleranserna. Att göra denna
användning beroende av att vederbörande skall
nämnvärt känna till provtagningsteorin vore
säkert allt för utopiskt.
Stickprovskontroll
Förut anförda kontrollexempel visa att
stickprovtagningen utgör en mycket viktig del av
kontrollen vid ett industriföretag. Därför skola i
korthet lämnas några antydningar om de princi-
Frek vens
\
Fig. Fclprocentfrekvenskurva vid partiell kontroll.
Fig. 6. Felprocentfrekvenskurva vid stickprovskontroll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
