Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 3 juni 1944 - De tyska glödlampornas livslängd höjes, av F H - Farbara ångkraftstationer i USA, av B R - God avkastning från storkraftverken i västra USA, av B R - Jordbrukets elektrifiering, av B R - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 juni 19 A A
687
De tyska glödlampornas livslängd höjes. Genom kriget
har lampornas livslängd fått en helt annan betydelse i
Tyskland än under fredstid. Nära 90 % av alla lampor
voro redan före krigsutbrottet framställda på
helautomatisk väg. Lamptyperna ha nedbragts från 27 000 till 450
genom inskränkning av antalet nätspänningar liksom en
del äldre företag rationaliserats så att
produktionsförmågan stegrats med 20 %. Men ändock har man ej kunnat
täcka lampbehovet. Man började med att knappa in på
glödlamporna, men detta nödvändiga verktyg tålde ej
någon större inknappning. Man måste därför tillgripa
åtgärden att förlänga livslängden på lamporna. En viss
minskning av ljusutbytet tilläts därför under bibehållande
av watt-talet, varvid man beaktade att beredskapen i och
för sig erfordrade en inknappning av belysningen. Man
höjde sålunda livslängden från 1 000 till 1 500 h genom
revision av påstämplade spänningar, vilka valdes just så
att livslängden blev den nämnda. Ca 75 % av alla
normala brukslampor erhöllo denna höjning av livslängden.
Härigenom ernåddes en produktionsökning hos
lampin-dustrin för lampor upp till 40 W om ca 50 % utan ökning
av arbetarstammen eller materialet, varvid även för
vanliga förbrukare en sänkning av priset på lampor med
33 % uppstod, enär man ju behövde färre
ersättnings-lampor. Ingen energistegring behövdes. Ljusflödet har
sänkts med 6 % vid lampor upp till 40 W, vilket givetvis
återverkar på belysningens kvalitet. Denna ökning av
livslängden skall endast gälla för krigsförhållanden.
(Elektri-zitätswirtsch. 1943 h. 14.) F H
Farbara ångkraftstationer i USA. Det amerikanska
marindepartementet har anskaffat två 10 MW farbara
turboelektriska generatorstationer, monterade på speciella
järnvägsvagnar, som kunna framföras med en fart på upp
till 70 km i timmen. Aggregaten äro avsedda att snabbt
kunna mobiliseras för att leverera nödkraft överallt, där
behov därav uppstår. Varje kraftstation omfattar två
vagnar, den ena försedd med turbogeneratorn med tillbehör
och erforderlig ställverksutrustning, den andra med
ångpannan och dess tillbehör. Till utrustningen hör även ett
startaggregat. Generatorn har ett varvtal på 3 600 r/m och
spänningen är 13 800 V. (Electr. Engng 1941 h. 12.)
Enligt uppgifter i dagspressen skulle dessa första
aggregat nyligen ha följts av ett större antal liknande — data
äro ej angivna — närmast avsedda att åtfölja krigsmakten
vid större invasionsföretag. B R
God avkastning från storkraftverken i västra USA.
Krigskonjunkturen har medfört, att storkraftverken vid
Columbiafloden inbringat mycket stora
kraftförsäljnings-avgifter. Inkomsten från Grand Coulee och Bonneville var
under 1942 ca 30 Mkr, vilket är 17 Mkr mer än under
1941. De sammanlagda inkomsterna från Bonneville och
Grand Coulee ha under de tre år som gått sedan
kraftleveranserna började fram till slutet av 1942 varit ca 50
Mkr. Man räknar med att årsförsäljningen vid slutet av
1944 skall ha överstigit 70 Mkr. (Electr. Engng 1943 h. 5.)
B R
Jordbrukets elektrifiering. I USA liksom här har kriget
medfört en intensifierad elektrifiering av landsbygden,
synbarligen i viss utsträckning under statlig administration.
Inom ett företag uppges energiförbrukningen för
landsbygdselektrifieringen ha stigit med ca 400 % från 1939 till
1941. Denna utveckling har riktat uppmärksamheten på
hur litet som hittills är gjort i fråga om konstruktion och
standardisering av effektiva apparater för utnyttjande av
elektriciteten inom jordbruket. Det anses nödvändigt att
snarast få i gång forskning på detta område såsom
inledning till en storproduktion av lämpliga elektriska
apparater och maskiner. Detta arbete kommer att kräva en stor
stab av elektroingeu jörer, lielst med speciell utbildning
för uppgiften. (Electr. Engng 1942 h. 10.) B R
Problemhörnan
Problem 5/44 var av följande lydelse:
"Ett fickur upphänges i vågrätt läge medelst två vid
periferin fästade parallella och lika långa trådar. Vid viss
längd på trådarna kommer uret i resonans med sin oro
(orons hela svängningstid vanligen 0,4 s) och börjar utföra
svängningar kring sin lodräta axel. Bestäm längden av
upphängningstrådarna! Uret kan betraktas som en
homogen cirkulär cylinder."
För svängande system i allmänhet kan svängningstiden
beräknas ur uttrycket
2 n
(1)
där / är tröghetsmomentet
och D specifika
direktionsmomentet.
I föreliggande fall är I
det polära
tröghetsmomentet för en homogen skiva
och kan sålunda skrivas
/ =
(2)
med lätt insedda beteckningar.
Vidare är återföringsmomentet
M — Dep
och beräknas ur figuren. För små utslagsvinklar, ep, är
uppenbarligen
p==mg mg rep
2 2 1
och sålunda
M = P • 2 r =
m g r- (p
T
D
m g r~
T
(3)
Genom insättning av (2) och (3) i (1) erhålles
T
’=27^
2g
varav för T — 0,4 erhålles / 55 8 cm.
Det är av ett visst intresse att resultatet visar sig vara
oberoende av r. Beräkningens riktighet kan lätt verifieras
genom experiment.
Ovanstående är återgivet efter problemförfattarens,
civil-ing. S Sundén, lösning. Andra problemlösare, hrr P G
Mollgren, S Brahme, Bo Kihlgren, signaturerna E V—g och Ög,
lia först uppställt rörelseekvationen i st.f. att utgå från
formel (1) härovan. Civiling. B Jacobsson har kompletterat
sin lösning bl.a. med en undersökning av svängningstidens
förlängning vid stora utslagsvinklar och finner att för
71= 8 cm T ökar med 9 % för ep = 45°, med 26 % för
90° osv.
Som sista uppgift för vårsäsongen väljes följande
som-marlätta Problem 7/44:
Lös ekvationen
V x V x
1 — X V 1 — X \J\ — X \/l — X
vcz:
A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
